Curiosity is thought to be an intrinsically motivated driving force for seeking information. Thus, the opportunity for an information gain (IG) should instil curiosity in humans and result in information gathering actions. To investigate if, and how, information acts as an intrinsic reward, a search task was set in a context of blurred background images which could be revealed by iterative clicking. The search task was designed such that it prevented efficient IG about the underlying images. Participants therefore had to trade between clicking regions with high search target probability or high expected image content information. Image content IG was established from “information-maps” based on participants exploration with the intention of understanding (1) the main theme of the image and (2) how interesting the image might appear to others. Note that IG is in this thesis not identical with the information theoretic concept of information gain, the quantities are however probably related. It was hypothesised that participants would be distracted by visually informative regions and that images independently rated as more interesting would yield higher image based IG. It was also hypothesised that image based IG would increase as a function of time. Results show that participants sometimes explored images driven by curiosity, and that there was considerable individual variation in which images participants were curious about. Independent interest ratings did not account for image based IG. The level of IG increased over trials, interestingly without affecting participants’ performance on the visual search task designed to prevent IG. Results support that IG is rewarding as participants learned to optimize IG over trials without compromising performance on the extrinsically motivated search; managing to both keep the cake and eat it.

Denna empiriska studie har ett fokus på lågstadielärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta förskoleklassbarnen och eleverna i årskurs F-3. I studien granskas en internationell matematiktävling som varje år arrangeras av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM). Syftet med denna studie är att förstå vad läraren behöver beakta vid iscensättningen av sin undervisning som ska leda till att eleverna utvecklar problemlösningskompetens. Målet är att stärka lärares matematikundervisning för ett likvärdigt och framgångsrikt lärande. Tillvägagångssättet är att genomföra en textanalys (uppgiftsanalys) av Känguruns uppgifter då dessa anses vara utvecklande för alla barn och elever. Det handlar specifikt om att förstå vilken slags anpassad vägledning som behövs i den förberedande undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningskompetens i relation till Känguruproblemen. Materialet som används i studien hämtas direkt från NCM:s hemsida och i utvalda vetenskapliga artiklar om lärande, problemlösning och socio-matematiska normer. Studiens litteraturbakgrund tar sin utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie av Nilsson och Sköldvinge (2020) som behandlar internationell forskning om problemlösning. En diskursanalys med valda delar från en modell för lärande av Selander och Kress (2017) möjliggör en kritisk granskning av texten (uppgifterna). Närläsning sker genom ett diskursanalytiskt (läs-)verktyg som skapas av fyra komponenter i den första och förberedande delen i LearningDesignSequences (LDS-modellen): Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte/Läroplan), Institutional norms (Socio-matematiska normer) och Setting (Iscensättning). Resultaten visar att en Kängurutävling kan bli till ett medel för att framgångsrikt iscensätta (planera, förbereda och presentera) undervisning i problemlösning. En förutsättning för detta är att läraren iscensätter sig själv som ”problemlösningsagent” i klassrummet. Resultaten pekar också på att problemlösningskompetens består av många olika delar (förmågor/kompetenser). Det betyder att långtgående mer än matematiska förmågor krävs för att bli en bra problemlösare.

Utvecklingen av interaktiva visualiseringsverktyg har varit en produkt av de senaste årens teknologiska framsteg. Kommunikation i rörelse är ett angreppssätt som denna studie har i sin undersökning kring klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Syftet med studien är att analysera tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium i gestaltningsprocessen ur ett arkitektoniskt visualiseringsperspektiv. Examensarbetet ska undersöka värdet av interaktiv visualisering och identifiera hindren för dess användning. På så vis tydliggöra möjliga orsaker till varför tekniken inte används inom detta område. Utifrån studiens syfte har detta examensarbete explorativt besvarat forskningsfrågorna med hjälp av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd i samarbete med Liljewall arkitekter i Göteborg och behandlar bostadsarkitektur. Litteraturstudien visade att kombinationen av rörelse med 3D-visualisering kan stödja användarens kognitiva förståelse för gestaltningsförslaget. Detta blir fördelaktigt när arkitekten kommunicerar gestaltningen till kunden som har en begränsning att uppfatta den tredje- dimensionen ur tvådimensionella-underlag. Det framkom att interaktion var väldigt fördelaktigt när det gäller att förbättra betraktarens uppfattning kring gestaltningen. Studiens metodutformning stöttades av en konceptbild på hur ett interaktivt visualiseringsmedium skulle kunna se ut. Konceptillustrationen användes som stödmaterial under studiens semistrukturerade intervjuer vilket gav respondenterna en tydligare förståelse för visualiseringsmediumets funktionaliteter. Intervjustudien pekade på att interaktiv visualisering kan öka trovärdigheten, tilliten och förståelsen för gestaltningsförslaget vilket betraktas som kritiska faktorer under gestaltningsprocessen. Med hänsyn till den teoretiska bakgrunden och empirin kunde det konstateras att visualiseringen av de mjuka värdena kan ge en träffsäkrare kostnadskalkyl vilket är av värde för beställarens perspektiv - stödjer både förståelsen och gynnar beställarens kostnadsdriva förhållningsätt. Detta kan senare läggas till grund för att hindra ekonomiska påfrestningar i form av korrektionsarbeten. Intervjustudien visade att beställarens begränsade kunskap för verktygets kapacitet och arkitektens svårighet att kommunicera verktygets kapacitet var de stora hindren för tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium. Vidare kunde det konstateras att en tillmötesgående kultur råder bland vissa arkitekter där de vill behaga beställarens kostnadseffektiva agenda till priset av sin gestaltning. Studiens bidrag visar att interaktion inom arkitektonisk visualisering har stor potential till att överbrygga klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Detta utrycks då en praktisk tillämpning kan skapa möjligheten att stödja kommunikationsutmaningen mellan arkitekten och beställaren. På så vis skapas dels en utökad förståelse för gestaltningsförslaget men även mellan de involverade parterna - ett ökat värde i gestaltningsprocessen. / The development of interactive visualization tools has been a product of the technological advances of recent years. Communication in motion is an approach that this study has in its investigation of the gap between the architect and the client in the design phase.   The purpose of the study is to analyze the application of an interactive visualization medium in the design process from an architectural visualization perspective. This thesis will examine the value of interactive visualization and identify obstacles to its use, which illustrates possible reasons too why the technology is not used in this area. Based on the purpose of the study, this thesis has exploratively answered the research questions with the help of a literature study and semi-structured interviews. This master’s thesis has been written in collaboration with Liljewall Architects in Gothenburg and covers building design.   The literature study shows that the combination of movement with 3D visualization can support the users cognitive understanding of the design proposal. This is beneficial when the architect communicates the design to the customer who has difficulty perceiving the third dimension from 2D-drawings. It turned out that interactivity is very valuable when it comes to improving the viewer's perception of the design.   With regard to the theoretical background and empirical evidence, it could be stated that the visualization of the soft values could provide a more accurate cost calculation, which is of value to the customer's perspective. This can later be used as a basis for preventing financial strain in the form of corrective work. The interview shows that the client's lack of knowledge of the tool's capacity and the architect's difficulty in communicating the tool's potential create obstacles to the application of an interactive visualization tool. Furthermore, it can be stated that an accommodating culture prevails among some architects where they want to please the client's cost-effective agenda at the price of their design.   The study's contribution shows that interactivity as a phenomenon in architectural visualization has great potential for bridging the gap between the architect and the client in the design phase. A practical application could create the opportunity to support the communication challenge between the architect and the client while contributing to an increased understanding of both the design proposal and between the parties involved - a beneficial value in the design process.

Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse av elevernas upplevelser av att delta imatematiska samtal i helklass. Arbetet tar avstamp i följande frågeställningar: Vad för slags deltagarmönster framträder i helklassamtal? Och Hur upplever elever delaktighet i matematiska samtal i helklass och vilka faktorer gör att delaktigheten upplevs så? Den metod som använts för att besvara syftet är semistrukturerad intervju samt observation. Studien genomfördes på en grundskola i tre olika klasser, samtliga i årskurs två. För att få en djupare förståelse av elevernas upplevelser valde vi att observera de klassrum som eleverna befann sig i under matematiklektionerna. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de vårt ramverk vi utgått från är utforskande samtal. Studiens mest framträdande resultat visar att eleverna upplevde sitt deltagande som osäkert i matematiksamtal. De ville inte dela med sig av svar de var osäkra på samt tyckte att det var jobbigt att svara fel. Ett annat framträdande resultat var att två av eleverna upplevde praktiken som trygg. De hade inga problem med att dela med sig av svar de inte var säkra på och ansåg att de alltid hann tänka klart när läraren ställt en fråga. Faktorer som bidrog till elevernas upplevelser handlar om de frågor läraren ställer, att läraren endast väljer elever som räcker upp handen samt den korta betänketid som eleverna gavs. / The study aims to contribute an increased understanding of students´ experiences ofparticipating in mathematical whole-class conversations. The work is based on the following questions: What kind of participant pattern emerges in whole-class conversations? And How do students experience participation in mathematical whole-class conversations and what factors contribute? The method we used was semi-structured interviews with the students and observations during lessons in mathematics. The study was conducted at an elementary school in three different classes, all in grade two. To gain a deeper understanding of the students´ experience, we chose to study the environment they stayed in to relate their answers to the practice. The study is based on a socio-cultural perspective on learning and the framework we used is exploratory conversations. The study's most prominent results show that students experienced their participation as insecure in mathematics conversations. They did not want  to share answers they were unsure of and thought it was hard to answer incorrectly. Another result shows that two of the students experienced their participation as safe. They had no problem sharing answers they were not sure about and felt that they always had time to think when the teacher asked a question. Factors that contributed to the students' experiences are about the questions the teacher asks, focus on the right answer, that the teacher only chooses students who raise their hand, and the short reflection time that the students were given.

The four activities exploring, gathering, building and fighting are common across many genres of video games. Although these activities can come in many different forms such as fighting alone or in groups, against humans, beasts or fictional monsters, gathering sticks and stones to build a shelter or gathering cards to build the perfect deck, most games include at least one of these activities and some genres such as survival games include most of them. A test video game is used to allow participants to experience each activity and report discrete emotions felt during the activity. The purpose of this experiment is to find a link between each activity and a particular discrete emotion. Against our prediction, results indicate that rather than each activity being connected to a single discrete emotion, each activity leans towards either multiple positive emotions or multiple negative emotions. / De fyra aktiviteterna utforska, samla, bygga samt strida förekommer i många genrer av spel. Även om dessa aktiviteter kan visa sig i många olika former, såsom t.ex. att strida ensam eller i grupper, emot människor, djur eller fiktionella monster, samla på sig pinnar och sten för att bygga ett skydd, eller samla på sig kort för att bygga den perfekta kortleken, innehåller de flesta spel åtminstone en av dessa aktiviteter. Vissa genrer såsom överlevnadsspel innehåller de flesta av dem. Ett test spel används för att tillåta deltagare att uppleva varje aktivitet och sedan rapportera diskreta känslor de känt under aktiviteten. Syftet med detta experiment är att hitta en länk mellan varje aktivitet och en viss diskret känsla. Förvånansvärt nog indikerar inte resultaten att inte att varje aktivitet är kopplad till en viss diskret känsla, men snarare att varje aktivitet lutar mot antingen ett flertal positiva känslor eller ett flertal negativa känslor.

Läroplanen, Lgr 11, vilar på en sociokulturell syn på lärande där lärande genom interaktion och kommunikation är en naturlig del. Kommunikationens men också de matematiska resonemangens betydelse för elevers matematiklärande råder samstämmighet kring inom forskningen. En viktig del i att skapa givande samtal är lärares frågor. Syftet med studien är att undersöka vilka slags frågor matematiklärare använder sig av vid problemlösningslektioner och i vilken uträckning frågorna leder till så kallade utforskande samtal. Undersökningen genomfördes genom strukturerade observationer via ett egenkonstruerat analysverktyg utifrån teorier om olika slags frågor och utforskande samtal. Studien visar att de vanligast förekommande frågorna är de som gäller fakta eller procedur och att de utforskande samtalen är sparsamt förekommande. Vidare synliggörs att det finns stora skillnader lärare emellan gällande vilka frågor som ställs och vad de ger upphov till samt att förekomsten av både frågor som uppmuntrar till resonemang och utforskande interaktion är vanligare vid grupparbete än i helklassinteraktion. Dominansen av fakta och procedurfrågor visar att traditionella frågemönster består, även om en förändring eventuellt kan skönjas. Studien har gett en inblick i förekommande frågor vid matematikundervisning samt huruvida de ger upphov till utforskande samtal. Därmed har kunskap skapats om elevernas möjlighet att kommunicera och resonera matematiskt med utgångspunkt i lärares frågor. Studien har även bidragit till att lärares frågor och hantering av elevsvar uppmärksammas, något som kan leda till att djupare matematiska diskussioner blir mer vanligt förekommande / The Swedish curriculum is grounded in a sociocultural view of learning where learning through interaction and communication comes naturally. Research unanimously emphasizes the role of communication and mathematical reasoning for students’ learning in mathematics. Teachers’ questions are important when creating fruitful discussions. The purpose of this study is therefore to examine what kind of questions mathematics teachers pose in problem-solving lessons and the extent to which the questions lead to so-called exploratory talks. The study was conducted through structured observations via a self-constructed analysis tool which was based on theories regarding questions and exploratory talks. The study shows that the most common questions are about facts or procedures and that exploratory talks sparsely occur. Furthermore, there are great differences between teachers regarding what kind of questions are asked and what kind of communication these generate. Questions that encourage reasoning and exploratory talks are more common in group work than in whole-class interaction. The domination of factual and procedure questions shows that traditional question-patterns persist, although a change may be discernible. The study has provided an insight into the kind of questions mathematics teachers pose in their teaching and whether they generate exploratory talks. Thus, knowledge has been created about students’ possibilities to communicate and reason mathematically based on teachers’ questions. In addition, this study has drawn attention to teachers’ questions and handling of students’ answers, which can lead to deeper mathematical discussions becoming more common.

Denna studie har en fokus på lärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta skolbarnen och eleverna i årskurs F-31. Studien syftar till att synliggöra det praktiska arbetet med problemlösning och hur detta kan ske framgångsrikt i matematikklassrummet. Studiens huvudsakliga mål är att knyta an vetenskapen till lärarpraktiken och legitimera problemlösningens bidrag till utveckling och lärande i ämnet matematik. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som uppmärksammar internationell forskning om problemlösning med en inriktning på matematik. Tillvägagångssättet är en närläsning av artiklar genom en systematisk litteraturstudie (SLS) och ett teoretiskt ramverk av Selander och Kress (2017). En diskursanalys möjliggör en tolkning av texterna genom ett utarbetat verktyg med fyra kategorier: Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte), Institutional norms (Institutionella mönster) och Setting (Iscensättning) samt medföljande frågor som ställs till texten. Varje kategori utgör en av fyra komponenter i den första och förberedande fasen i LearningDesignSequences (LDS-modellen). Resultatet visar att läraren på många olika sätt kan iscensätta problemlösning i matematikklassrummet. En välplanerad iscensättning skapar mening för eleverna. Resultatet pekar även på en rad framgångsrika navigerande principer/aspekter för lärare att använda i undervisningen. Litteraturstudien belyser särskilt lärarens centrala roll som framgångsfaktor och kritisk aspekt i uppdraget att sätta igång och möjliggöra lärandeprocesser hos eleverna i arbetet med problemlösning.

Inledning: Anknytningsteorin ligger till grund för hur vi relaterar till andra människor genom hela livet. Denna studie vilar på hur psykoterapeuter använder sig av anknytningsteorin på olika sätt i sitt kliniska arbete. Studien tillkom utifrån författarens intresse för hur anknytningsteorin kan användas i psykoterapi. Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter att de använder sig av anknytningsteorin i mötet med patienter? Vilka konsekvenser av anknytningsbrister ser psykoterapeuterna? Hur tänker psykoterapeuterna kring reparerande av anknytningsbrister? Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Studien bygger på fyra intervjuer för att få en djupare förståelse för kring hur anknytningsteorin används i det kliniska arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Anknytningsteorin används av psykoterapeuter i det kliniska arbetet åtminstone av de personer som intervjuats i den här studien. Teorin används som ett redskap för att nå en djupare förståelse av personen de möter. Detta både genom att fundera kring hur kvaliteten på mötet är och genom att vara lyhörda för vad som sägs och hur det sägs. Diskussion: Resultaten visar att Anknytningsteorin kan vara ett stöd i arbetet med att förstå och hjälpa människor att komma vidare. Det visar även att en god anknytningsrelation kan fungera som ett skydd för senare eventuella patologier. / Introduction: This study aims to describe psychotherapists usage of the attachment-theory in their clinical work with patients and families engaged inpsychotherapy.Issues: How do psychotherapists describe their usage of the attachment-theory in their work with patients? What is the psychotherapists experience of the consequences of a deficient attachment? What do the psychotherapist think of the possibilities of repairing deficient attachment. Method: This study has a qualitative run-up. The study is based on four interviews to get a deeper understanding of how psychotherapists use theattachment-theory in their clinical work. The interviewer is semi-structured. Results: The attachment-theory is used by psychotherapists in their clinical work, at least by the psychotherapists in this study. The theory is used as an implement to get a deeper understanding of the patient. This by thinking about the quality of the meeting and by being responsive to what the patients says and how they say it. Discussion: The results shows that the attachment-theory can constitute a support in work to understand and help patients in the process to move on. It also shows that a healthy attachment can prevent later psychopathology.

Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och har som syfte att undersöka lärares syn på utforskande samtal i svenskundervisningen i lågstadiet. I intervjuer med tre lågstadielärare ställdes frågor om hur utforskande samtal genomförs, vilken roll läraren har när de genomförs och hur de påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling. Transkriptioner av intervjumaterialet är analyserat med en innehållsanalys och tolkats genom de sociokulturella begreppen; mediering, stöttning, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Genom analysen kunde vi identifiera att utforskande samtal oftast sker spontant och genom olika samtalsmodeller. Stöttning identifierades som centralt för att genomföra utforskande samtal. Språk- och kunskapsutvecklingen leds framåt när elever behärskar de verktyg som används och när de blir utmanade på rätt nivå. Vidare tycks utforskande samtal leda till ökad motivation och utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga.

<p>Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming. Denna metod fokuserar på parprogrammering, kontinuerlig testning och utveckling med många delmål. Slutsatser om bland annat webbstandarder, webbläsarkompatibilitet, användbarhet och säkerhet kommer även att presenteras och all kod följer de standarder som satts upp av W3C för XHTML 1.0 Strict och CSS Level 3.</p> / <p>This thesis takes form of a case study which reflects on the development of a website for Diabetesforbundet, the Norwegian Diabetes Association. The website is a community where people can create accounts and use a number of different functions to interact with each other. The focus of this thesis lies in explaining the practical implementation of the website since this aspect is the main purpose of our degree project. We define and explain the techniques and methods used in the practical work like Contextual Inquiry and usability and thereafter put them to use to explain our design choices on the website. The development methodology we have chosen for the practical aspect of this degree project is Extreme Programming. This software development methodology focuses on pair programming, continual testing and incremental implementation. Conclusions made on web standards, web browser compatibility, usability and security will be presented and all written code follows the standards set by W3C for XHTML 1.0 Strict and CSS Level 3.</p>