Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om elevers kommunikation vid problemlösning i matematik och vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Problemlösning har gett människan många verktyg som vi idag ser som livsviktiga och för att utveckla samhället ytterligare behöver skolan utbilda kompetenta problemlösare. Genom att söka i databaserna ERIC, MathEduc och allt-i-ett-söktjänsten UniSearch samt leta manuellt i referenslistor hittades data för den här litteraturstudien. Resultatet visar att elever som kommunicerar väl ser varandras idéer som gemensamma resurser. För det ska vara möjligt krävs att eleverna får undervisning i vad det innebär och att de arbetar med rätt uppgiftstyp.

Bakgrund: För att elever ska bli kreativa matematiska problemlösare måste de ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra samtal där resonemangsförmågan kommer till uttryck. Om elever får möjlighet att kritiskt, konstruktivt värdera och kritisera sina egna och andras lösningar kan eleverna utveckla en fördjupad kunskap i matematisk problemlösning. Då samtalet har betydelse för elevers kunskapsutveckling i matematisk problemlösning motiverade det oss att undersöka hur samtalsstrategier kan bidra till utforskande samtal där förmågorna i resonemangskompetens framkommer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva dels hur elevers förmågor i resonemangskompetens framkommer i klassrumssamtal med Talk Moves, dels hur klassrumsdialoger med hjälp av Talk Moves kan utvecklas till utforskande samtal. Metod: Vi har inspirerats av aktionsforskning som ansats för att få svar på våra forskningsfrågor där empiri insamlades med hjälp av kvalitativa observationer. Vi har genomfört lektioner i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2. I genomförandet av lektionerna intog en av oss rollen som deltagare som observatör och använde samtalsstrategierna Talk Moves för att föra samtal kring elevernas lösningar. En av oss intog rollen som observatör som deltagare och använde två observationsscheman för att observera lektionerna. Resultat: Resultatet visar att eleverna vid den första lektionen besvarade våra frågor med korta svar som ofta fokuserade på att föra fram det korrekta svaret. Vi behövde använda Talk Moves-strategier för att eleverna skulle ge beskrivningar av sina sätt att lösa problemet. Vid det andra lektionstillfället gav eleverna fylligare beskrivningar av sina sätt att lösa problemet när vi ställde frågor utifrån Talk Moves. Under den tredje lektionen var eleverna villiga att presentera sina lösningar av problemet utan att vi behövde ställa TM-frågor. Eleverna blev aktiva i samtalet med varandra och vi kunde inta en mer passiv roll.

Det ligger en stor utmaning i att presentera komplex information visuellt, så att betraktaren kan förstå datan och ta till sig budskapet. Att arbeta kreativt med färg och form för att presentera information kan underlätta förståelsen för datan samt skapa ett intresse. Ett bra verktyg för informationsvisualisering är diagram, med vilket data kan presenteras på ett pedagogiskt och överskådligt sätt. Syftet med detta designarbete har således varit att utforska hur diagram kan utformas så att de både är intresseväckande och lättförståeliga. Diagram som används av företaget Health Profile Institute är ett tydligt exempel på designproblemet, dessa har därför agerat som exempel inom denna studie. Utforskande design har använts som metod inom denna studie. Författarna har därför tagit fram ett stort antal designförslag i form av konceptskisser på olika diagramtyper. Författarna har dragit slutsatserna att diagram som både är intresseväckande och enkla att förstå kan skapas genom en väl utförd formgivning. Genom att arbeta med kontraster i färg och form, samt användning av ikoner och olika nivåer i formgivningen, orienterar diagrammet betraktaren. Dessutom kan intresse skapas eftersom det framkallar associationer hos betraktaren, intresseväckande och lättförståelighet hänger således ihop vid utformning av diagram.

Syftet med studien är att undersöka hur lärares frågor kan påverka elever till utforskande samtal vid undervisning av likhetstecknets betydelse. Då en lärare valdes ut för en djupare granskning valdes en kvalitativ metod där en fallstudie ansågs lämplig. Studiens utformning influeras av learning study som skolutvecklingsmodell. Sammanställningen av resultatet visar att lärarens medvetenhet av frågor i undervisningen av likhetstecknets betydelse har stor påverkan för om ett utforskande samtal ska ta fart bland eleverna. Studiens slutsats är att matematikundervisningen i skolan bör genomgå en viktig förändring för att elever i större utsträckning ska inspireras till utforskande samtal. Detta eftersom en stark läromedelstyrd undervisning medför svårigheter för samtal och reflektioner i klassrummet. / <p>Matematik</p>

No description available.

Denna undersökning handlar om barns sexuella utforskande, barns sexuella beteenden samt pedagogers bemötande. Undersökningen belyser också pedagogers tankar kring sexuella övergrepp på barn. Forskning om pedagogers bemötande av barns sexuella utforskande är liten, den belyser mestadels barns så kallade normala och onormala sexuella beteenden i förskolan samt kopplingar till sexuella övergrepp. Det är därför intressant att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns sexuella beteenden samt vilka förhållningssätt pedagoger ger uttryck för i bemötandet av barns sexuella utforskande i förskolan. Undersökningen utgår från två olika teorier om att barns sexuella utforskande är medfött och/eller socialt konstruerat.SyfteVårt syfte är att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barns sexuella utforskande i förskolan.MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod, sex pedagoger från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades för att besvara vårt syfte.ResultatI undersökningen framgår det att pedagogerna anser det vara svårt men viktigt att bemöta barns sexuella utforskande. Även att pedagogerna har svårt att veta sin roll och delaktighet i barns sexuella utforskande. Dock beskriver pedagogerna vikten av att bemöta barnen, då bemötandet kan leda till att barns sexuella utforskande blir mer avdramatiserat. Det framgår även att pedagogerna anser att sexuellt utforskande är en naturlig nyfikenhet hos barnen men att acceptansen av sexuella beteenden beror på var, när och hur ofta samt i vilket sammanhang det sker. Pedagogerna ger uttryck för att barns sexuella beteenden kan ses som normalt och onormalt, likt den tidigare forskning undersökningen belyser. Slutligen tar undersökningen upp huruvida pedagogerna anser sig kunna avgöra om det ligger sexuella övergrepp bakom barnens sexuella utforskande eller inte.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskolan närmar sig teknik och hur deras utforskande kommer till uttryck. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie där barnen genom att först få lyssna till en saga därefter konstruera fritt utifrån temat rymden i en teknikinriktad aktivitet. Resultatet visade fem fenomenografiska kategorier av hur barn närmar sig teknik. Dessa var: barnen utforskar materialet, barnen fokuserar på att bygga något som har med rymden att göra, barnen planerar vad och hur de ska bygga, barnen fokuserar på hållfasthet, barnen fokuserar på funktionen. Dessa fem kategorier visar att barn utforskar och närmar sig teknik på ett medvetet sätt. Genom en sociokulturell tolkning av datamaterialet visade det sig hur barnen utforskade tekniken genom samspel och verbal men även icke verbal kommunikation. Barnen inspirerades av varandra i sitt konstruerande. Barnens konstruktioner liknade artefakter som redan finns i barnens omgivning. I diskussionen diskuteras att det är viktigt att se barngruppen som resurs i lärandet och att pedagogen uppmärksammar och stödjer detta.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och barns kommunikation utspelar sig i skogen utefter barnens självständiga utforskande. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är ”på vilka sätt samtalar barnen med pedagogerna i skogsmiljön? samt ”hur stöttar pedagogerna barnens utforskande av naturen?” Denna kvalitativa studie grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där våra analysbegrepp är språkhandling och stöttning som har använts för att förstå vårt resultat. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer samt fältanteckningar på två avdelningar ifrån två olika kommuner i södra Sverige. Våra analyser utgår ifrån en interaktionsanalys, vilket har gett oss möjligheter att förstå kommunikationen mellan pedagogerna och barnen. Resultatet i föreliggande studie visar att barn samtalar med pedagoger för att påkalla uppmärksamhet för ett naturmaterial/fenomen, dela med sig av upptäckter samt för att få utforska självständigt. Det kommer fram att pedagoger stöttar barnens utforskande av naturen genom att ställa öppna frågor, sätta sig på knä och anpassa sig efter var barnen befinner sig. Resultatet visar även att pedagoger har en tendens att mestadels stötta enskilda barn i vissa situationer, de som verbalt uttrycker sig. Konsekvenser av detta är att de barn som verbalt uttrycker sig mest är de barnet som blir mest uppmärksammat. På så sätt blir övriga barns utforskande av naturen begränsat.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

Problemformuleringen grundar sig i att det finns ett stort tolkningsutrymme i förskolansläroplan då den inte säger hur läroplansmålen bör uppnås utan bara att de bör uppnås och därförblir förskolans undervisning inte likvärdig. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärareresonerar kring sitt eget arbete för att främja yngre barns språklärande. Syftet besvaras medhjälp av följande frågeställning: Vilka diskurser framkommer i förskollärares resonemang kringarbetet för att yngre barn, två till fyra år, ska bli framgångsrika inom språklärande?Den kvalitativa studien har sin utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk vetenskapsteori ochresultatet är analyserat ur ett diskurspsykologiskt perspektiv och dess centrala begrepp. Empirinhar samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem stycken verksamma förskollärare.De diskurser som framkom i resultatet var förskollärares språkundervisning somkommunikation, samlärande, stöttande samt utforskande. Någon som genomsyrat samtligaintervjuade förskollärares resonemang var kommunikationens betydelse för språklärande. Detfanns också variationer i resultatet som framförallt handlade om hur förskollärarna arbetar föratt främja barns språklärande. Slutsatsen av studien är att förskollärare har resonerat kringvarierande arbetssätt för barns språklärande vilket kan ge en utbildning som inte är likvärdigför språklärandet hos barnen. Ytterligare en slutsats är att det förskollärare gemensamt resoneratkring som anses vara av stor betydelse i förskollärarna är kommunikation, samlärande, attfinnas som stöttning för barnen samt en utforskande verksamhet.