Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås. Något våra observationer visat är att pedagogerna bemötte pojkar respektive flickor relativt lika när det gällde tonfall och beröm. Däremot skiljde sig bemötandet mer åt beroende på barnens ålder. Vi kunde även se att flickorna först fick frågan om de ville ha hjälp av pedagogerna medan de till pojkarna gick fram och hjälpte dem utan att fråga. Sett ur ett genusperspektiv, var det vid vissa tillfällen orden pedagogerna använde sig av i samtalen med barnen, som antydde på det ”flickiga” eller ”pojkiga”. Observationsschemat visade att det var flickorna som fick mest hjälp av pedagogerna samt var de som bad om hjälp flest gånger.

Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.

<p>Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.</p>

Inledning Detta examensarbete handlar om pedagogers förmåga till ett varierat bemötande under barns skapande process. Av aktuella debatter, styrdokument, tidigare forskning framkommer det att barn begränsas i sina möjligheter att använda alla sina uttrycksformer i förskolans verksamhet. Kritik riktas mot lärarutbildningarna och dess brist på att inte skapa tillräckliga teoretiska och praktiska förutsättningar som kan leda till kunskaper hos blivande pedagoger inom estetiska lärprocesser. Detta gör att betydelsen av estetiska lärprocesser för barns möjlighet att utvecklas mångsidigt kan förloras. Syfte Syftet med denna studie är att studera om barns uttryck under en skapande process, när de möter fingerfärg varierar i relation till olika bemötanden från en pedagog. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning, med en mini etnografiskansats som metod. Deltagande observationer och ljudinspelning används som verktyg för att kunna studera om barns uttryck i den skapande processen varierar i relation till olika bemötande från pedagoger. Två grupper barn från en yngre barnavdelning på en förskola deltar i studien. Resultat Resultatet visar på vikten av att som pedagog kunna variera sitt bemötande under barns skapande process. Dessa olika bemötande hos pedagogen är; det uppmärksammande, det uppmuntrande, det utmanande och det undvikande. Pedagogers kunskap när det gäller materialet som barnen får möta, barns tidigare erfarenheter, barns utvecklingsnivå och bekräftelsens betydelse, visar sig vara förutsättningar för att kunna inta dessa olika bemötanden.

<p> I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).</p><p>Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av?</p><p>Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.</p>

I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998). Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av? Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande. Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.

Abstract Ann-Kristin Mortensen &amp; Susanne Williamsson Pedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö. En intervjustudie om barns lärande i förskolan Teachers’ awareness of children’s learning environment. An interview study about teachers’ awareness of children’s learning environment. Antal sidor: 32 Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon.   Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion.   Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö. Pedagogerna var medvetna om att deras intentioner att följa läroplanen inte alltid fullföljdes. Vi är övertygade om att det är viktigt att pedagogerna får ny information och forskning kring barn i förskolan för att förstå och bli motiverade att genomföra ett bra pedagogiskt arbete.

Bakgrund Studien som vi genomfört utgår från tidigare forskning, litteratur samt styrdokument. Vi har valt att presentera ett historiskt perspektiv på genus och könsroller samt hur pedagogers riktlinjer sett ut gällande genus i styrdokument. I bakgrundskapitlet beskriver vi också genuspedagogik och vad det har haft för betydelse i dagens arbete med genus. Syfte Vi vill med vår studie undersöka hur pedagoger bemöter pojkar och flickor utifrån ett könsperspektiv i olika situationer. Vi har valt att fokusera på den fria leken, samling- och måltidssituationer. Frågeställningarna vi utgått från handlar om pedagogers bemötande, vem som får mest uppmärksamhet och hur barnen söker den samt samspelet mellan pedagoger och barn utifrån ett könsperspektiv. Metod Observationerna har genomförts på två olika förskolor i västra Sverige. På de avdelningar som observationerna hölls arbetar det fem respektive fyra pedagoger. Studien undersöker huruvida pedagoger bemöter pojkar och flickor olika, hur samspelet mellan pedagoger och barn ser ut och hur barn söker uppmärksamhet. I våra observationer har vi använt löpande protokoll för att samla in data. Fokus har inte legat på statistik eller siffror utan snarare att samla in information och beskriva den så utförligt som möjligt. Detta medför att metoden som använts i denna studie är kvalitativ. Resultat I resultatet redogörs för en analys av observationerna, med hjälp av utdrag från några av dem besvarar vi studiens frågeställningar. Utdragen som redogörs visar att pedagogerna inte gör en avgörande skillnad på barn utifrån ett könsperspektiv. Därmed blir resultatet att pedagogerna inte bemöter, uppmärksammar och samspelar med barnen på något sätt som skiljer dem åt. Resultatet visar även att barnen söker uppmärksamhet på olika sätt som inte kan kopplas tillkön och genus, dessa utdrag redogörs för i kategorin “på vilket sätt söker barnen uppmärksamhet”.

Denna uppsats baseras på tanken att ord påverkar oss människor på olika sätt. Uppsatsen vinklas till att undersöka vilka slags tilltal som förekommer i förskolans verksamhet och hur pedagoger talar till och benämner barn. Syftet med studien är att få bredare kunskap och förståelse av ordens betydelse för barns identitetsutveckling. Detta sker genom att bakgrund och tidigare forskning kring ämnet först redogörs, som sedan tillsammans med våra egna tidigare erfarenheter utgör en tolkningsram, för vilket studiens analys och diskussion kommer förhålla sig till. Studien baseras sedan på observationer på två förskolor och intervjuer med fyra pedagoger. De centrala begrepp som framkommer i tidigare forskning är barnperspektiv, barns perspektiv, punktuell och relationellt perspektiv, diskursiv medvetenhet och praktisk medvetenhet, samt utvecklingsperspektiv och interaktionsprocess utifrån kontext. Av studien framgår det att pedagoger har ett uppdrag att stödja barns identitetsutveckling, där reflektion gällande sitt eget bemötande är väsentligt för att främja bemötande på ett gynnsamt sätt för barns identitetsutveckling. Sammanfattningsvis bidrar studien till en förståelse för att tilltal som kan främja barns identitetsutveckling, sker på olika sätt i förskolan, men som nödvändigtvis inte är avgörande för utvecklingen.

Denna undersökning handlar om barns sexuella utforskande, barns sexuella beteenden samt pedagogers bemötande. Undersökningen belyser också pedagogers tankar kring sexuella övergrepp på barn. Forskning om pedagogers bemötande av barns sexuella utforskande är liten, den belyser mestadels barns så kallade normala och onormala sexuella beteenden i förskolan samt kopplingar till sexuella övergrepp. Det är därför intressant att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns sexuella beteenden samt vilka förhållningssätt pedagoger ger uttryck för i bemötandet av barns sexuella utforskande i förskolan. Undersökningen utgår från två olika teorier om att barns sexuella utforskande är medfött och/eller socialt konstruerat.SyfteVårt syfte är att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barns sexuella utforskande i förskolan.MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod, sex pedagoger från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades för att besvara vårt syfte.ResultatI undersökningen framgår det att pedagogerna anser det vara svårt men viktigt att bemöta barns sexuella utforskande. Även att pedagogerna har svårt att veta sin roll och delaktighet i barns sexuella utforskande. Dock beskriver pedagogerna vikten av att bemöta barnen, då bemötandet kan leda till att barns sexuella utforskande blir mer avdramatiserat. Det framgår även att pedagogerna anser att sexuellt utforskande är en naturlig nyfikenhet hos barnen men att acceptansen av sexuella beteenden beror på var, när och hur ofta samt i vilket sammanhang det sker. Pedagogerna ger uttryck för att barns sexuella beteenden kan ses som normalt och onormalt, likt den tidigare forskning undersökningen belyser. Slutligen tar undersökningen upp huruvida pedagogerna anser sig kunna avgöra om det ligger sexuella övergrepp bakom barnens sexuella utforskande eller inte.