Pollutants can harm menstrual health, and raising awareness of this is vital. This study is a research-through-design project that aims to investigate the design qualities of interactive technologies that aim to raise this kind of awareness. This study used first-person experiment method to design and develop cultural probes. The probes were iterated based on the results of a pilot study. The cultural probes were deployed with five women from Asia and Europe, followed by a semi-structured interview. The probes were designed to prompt participants to reflect on pollution and menstrual health. The results present confusion about pollutants, negative feelings and conflicting feelings while awareness is raising, being watched by technology, lack of more profound knowledge of menstrual health, infringement upon individual bodily autonomy and human responsibility on pollution, and connection between our bodies and environment. This paper highlights the importance of designing and mitigating these design tensions in designing technologies to raise awareness of pollution’s impacts on menstrual health. / Föroreningar kan skada menstruationshälsa, och att öka kännedomen av detta är viktigt. Denna studie är ett research-through-design-projekt som försöker undersöka designkvaliteterna i interaktiv teknologi som försöker att öka kännedom om detta. Studien använde sig av metoden förstapersonsexperiment för att designa och utveckla kulturella sonder. Sonderna itererades baserat på resultaten från en pilotstudie. Kultursonderna utplacerades hos fem kvinnor från Asien och Europa, och följdes upp av en semistrukturell intervju. Sonderna var designade för att få deltagarna att reflektera på förorening och menstruell hälsa. Resultaten presenterar förvirring kring föroreningar, negativa känslor och motstridiga känslor när kännedomen ökar, bli bevakad av teknologi, brist på mer djupgående kunskap kring menstruationhälsa, kränkning av den personliga autonomin och mänskligt ansvar kring förorening, samt kopplingen mellan våra kroppar och miljön. Studien lyfter fram vikten av design och mitigering av dessa designspänningar när man designar teknologi för att öka kännedomen om föroreningens påverkan på menstruationshälsa.

Short attention spans are a growing phenomenon, impacting users in their daily interactions with technology. While there have been studies in the field of HCI on how to design for directing or maximizing user attention, few have focused on users with short attention spans and their felt experiences. To fill this research gap, this study employed a user-centered design approach involving a pre-study and a workshop concerning web design. A thematic analysis of the data revealed ten themes which, among other things, dealt with web navigation, overwhelming interfaces and distractions. The results showed that attention is an embodied experience and relying solely on quantitative data, such as eye tracking, may not provide a complete understanding of it. Therefore, involving those affected in the design process can assist designers in creating the best possible experience, aligning with the end-users’ own definition of what constitutes a good experience. Additionally, designers should adapt to minimalist design principles to meet the needs of this user group. This paper contributes to research by giving in-depth insights into the felt experiences of short attention spans, and how these experiences may be designed for. / Korta uppmärksamhetspann är ett växande fenomen som påverkar användare i deras dagliga interaktioner med teknologi. Även om det har gjorts studier inom HCI om hur man designar för att rikta eller maximera användares uppmärksamhet, har få fokuserat på användare med korta uppmärksamhetspann och deras erfarenheter. För att bidra med kunskap inom detta område, använde denna studie en användarcentrerad designmetodik som innefattade en förstudie och en workshop om webdesign. En tematisk analys av datan resulterade i tio teman som bland annat handlade om webnavigering, överväldigande gränssnitt och distraktioner. Resultatet visade att uppmärksamhet är en förkroppsligad upplevelse och att enbart förlita sig på kvantitativ data såsom eye-tracking inte nödvändigvis ger en fullständing representation. Involvera de berörda i designprocessen kan därför hjälpa designers att skapa den bästa möjliga upplevelsen, i linje med slutanvändarnas egen definition av vad som utgör en god upplevelse. Dessutom bör designers använda sig av minimalistiska designprinciper för att tillgodose behoven hos denna användargrupp. Denna artikel bidrar till forskningen genom att ge inblickar i de upplevda erfarenheterna av korta uppmärksamhetspann och hur dessa erfarenheter kan designas för.