<p>Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.</p>

Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.

<p>For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.</p>

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.

Den industrialiserade världen har de senaste årtiondena genomgått förändringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benämns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översättningen vuxenblivande. Perioden sträcker sig mellan åren 18-25. Stress är en känsla av press som för stunden inte är hanterbar och stressnivån har under de senaste åren ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som läser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program. Studien syftar också till att undersöka om stress är signifikant relaterat till vuxenblivande. I studien deltog 173 gymnasieelever som gick tredje året på gymnasieskolor i Örebro och Västerås. Deltagarna svarade på en enkät om vuxenblivande och upplevd stress. Resultatet i studien visade att de yrkesförberedande eleverna upplevde en högre grad av fokus på andra och att de högskoleförberedande eleverna upplevde en högre nivå av instabilitet och stress. / The industrialized world has changed in recent decades, which have contributed to a new period in life. The time period is, according to researcher Arnett (2007), called Emerging Adulthood. The period is ranging between ages 18-25. Stress is a feeling of pressure that the individual for the moment can’t handle and stress level has in recent years increased among high school students. The purpose of this study was to investigate whether adulthood and stress differ among students who read a vocational or a university-preparing program. The study also aims to investigate whether stress is significantly related to emerging adulthood. The study involved 173 Swedish high school students from Örebro and Västerås. The participants answered a questionnaire about emerging adulthood and perceived stress. The results of the study showed that the vocational students experienced a greater degree of focus on others and that the university-preparing students experienced a greater level of instability and stress.

I denna studie problematiseras manlighet, klass och makt hos pojkar i Fritiof Nilsson Piratens debutroman Bombi Bitt och jag. Genom att analysera de olika uttryck för manlighet som finns i romanen så undersöks hur pojkarna i romanen väljer att konstruera sin egen manlighet och hur deras vuxenblivande ser ut. Huvudkaraktärernas manlighet analyseras utifrån deras relationer till de andra karaktärerna, till varandra och utifrån deras klasstillhörighet.

<p>Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.</p><p>Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.</p><p>För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen. Det teoretiska urvalet har till att börja med skett öppet för att sedan övergå till strategiska urval. Genom att intervju åtta tjejer som läser olika program på en gymnasieskola är avsikten att upptäcka nya fenomen.</p><p>Studien visar att kön, etnicitet och uppväxtförhållande kan ha en påverkan på tjejers val och valmöjligheter. Ungdomar växer upp i olika sfärer såsom familj, skola och fritid. Det är mycket som ska stämma för att skapa balans i dessa sfärer. Ungdomar behöver vägledning av kloka vuxna för att skapa denna balans, att synkronisera livet mellan sfärerna. En bra uppväxtmiljö, god inlärningsförmåga samt bra sammanhållning i klassen och på fritiden utgör grunden för ökade valmöjligheter in i vuxenblivandet. De tjejer som ingår i studien och som har dessa förutsättningar finns på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Tjejer som studerar på gymnasieskolans Individuella program är oftast tjejer som vuxit upp med sviktande föräldrar, sämre inlärningsförmåga samt otrivsel i skolan och sämre sammanhållning i klassen. En del tjejer lyckas skapa balans mellan alla sfärer medan andra misslyckas, blir sjuka, får psykiska och sociala problem.</p><p>Invandrartjejernas valmöjligheter oavsett programval är än mer begränsade, de rör sig oftast i två sfärer familjen och skolan, någon fri tid existerar inte. Valet för dem kan vara att klara av att försörja sig själv eller bli försörjd av en man från samma kultur.</p>

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet. Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram. För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen. Det teoretiska urvalet har till att börja med skett öppet för att sedan övergå till strategiska urval. Genom att intervju åtta tjejer som läser olika program på en gymnasieskola är avsikten att upptäcka nya fenomen. Studien visar att kön, etnicitet och uppväxtförhållande kan ha en påverkan på tjejers val och valmöjligheter. Ungdomar växer upp i olika sfärer såsom familj, skola och fritid. Det är mycket som ska stämma för att skapa balans i dessa sfärer. Ungdomar behöver vägledning av kloka vuxna för att skapa denna balans, att synkronisera livet mellan sfärerna. En bra uppväxtmiljö, god inlärningsförmåga samt bra sammanhållning i klassen och på fritiden utgör grunden för ökade valmöjligheter in i vuxenblivandet. De tjejer som ingår i studien och som har dessa förutsättningar finns på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Tjejer som studerar på gymnasieskolans Individuella program är oftast tjejer som vuxit upp med sviktande föräldrar, sämre inlärningsförmåga samt otrivsel i skolan och sämre sammanhållning i klassen. En del tjejer lyckas skapa balans mellan alla sfärer medan andra misslyckas, blir sjuka, får psykiska och sociala problem. Invandrartjejernas valmöjligheter oavsett programval är än mer begränsade, de rör sig oftast i två sfärer familjen och skolan, någon fri tid existerar inte. Valet för dem kan vara att klara av att försörja sig själv eller bli försörjd av en man från samma kultur.

The aim of the study is to analyze the role of existential questions in two poetry anthologies for youth, Kärlek och uppror (published in 1989) and Berör och förstör (published in 2021). The study looks into which and in what way existential questions are described in the poetry, as well as if there are similarities or differences between the anthologies. By examining the role of existential questions in poetry for youth, the aim is furthermore to analyze how becoming an adult (vuxenblivande) is depicted in the selection of poetry that’s been chosen for the anthologies. To get an understanding for the process of becoming an adult, the study relates the depiction of emerging adulthood to research about youth and identity. The methodology used for analyzing the poetry is called a “livsåskådningsanalys”, which means that definitions of existential questions are at the center for how the analysis is constructed. The analysis of the anthologies shows that the existential questions that are described and discussed in the poetry for youth especially concern love and death. Existential questions about identity also play a big part in the poems, which is related to the themes of body as well as place and belonging. Poetry as an existential activity, both trough reading and writing, is also described in the poems. The depiction of becoming an adult in the anthologies can therefore be described as a process of constructing one’s identity where existential questions around love, death, body, place and belonging are central. Writing and reading poetry are described in the anthologies as ways of processing and handling the existential questions these themes evoke.

Denna studie undersöker tre romaner av författaren Aidan Chambers och korrelationen mellan hur individerna söker sin identitet med sexualitet och föräldraskap som fokus. En analys av alla tre romaner har gjorts kopplat till de frågeställningar som lade grunden för studien. Studien adresserar även litteraturanalys och boksamtal kopplat till lärarrollen. Litteraturen i studien analyseras med hjälp av metoderna nykritik, närläsning, narratologi och hermeneutik.