Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka de känslomässiga och relationella upplevelserna av tillfälliga sexuella relationer (TSR) hos kvinnor i vuxenblivande. Studien syftade även till att undersöka upplevelser av förväntningar inom TSR, hur deltagarna förhåller sig till sina upplevelser och vilka faktorer som påverkar den känslomässiga upplevelsen. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som analysverktyg. Resultatet utgjordes av tre övergripande teman; Förväntningar i och kännetecken på TSR, Individens förhållningssätt till och påverkan av förväntningar i TSR samt Primära faktorer som påverkar den känslomässiga upplevelsen. Resultatet visade på att det generellt finns en förväntan om att TSR ska vara en känslolös form av relation. Relationen karaktäriseras av en hög grad av ovisshet och otydlighet såväl som frihet. Olika affektregleringsstrategier genom vilka deltagarna förhöll sig till dessa förväntningar och karaktäristika framkom. Deltagarna beskrev även förhållningssätt som antas förstärkas som resultat av rådande könsnormer, däribland en ambivalens mellan olika förväntningar och att ta ett stort socialt- och känslomässigt ansvar. Slutligen beskrevs överensstämmelse mellan vill och får, medvetenhet kring egna upplevelser, autentiskt relaterande och respekt för gränser vara de primära faktorerna som påverkar deltagarnas känslomässiga upplevelse av TSR. / The aim of this qualitative study was to examine the emotional and relational experiences of casual sex relationships (CSR) among women in emerging adulthood. Furthermore, the purpose of this study was to examine expectations within CSR, how the participants cope with their experiences and which factors that affect the emotional experience. Six semi-structured interviews were conducted and analyzed according to Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) as a method. The analysis resulted in three main themes: Expectations in and characteristics of CSR, The individual´s approach to and influence of CSR and The primary factors affecting the emotional experience. The results showed that there generally is an expectation of CSR to be an emotionless kind of relationship. The relationship is characterized by a high degree of uncertainty and ambiguity as well as freedom. Different strategies used by the participants to cope with these expectations and characteristics emerged. The participants also described approaches which are believed to be a result of the prevailing gender norms, such as an ambivalence between different expectations and a tendency to take a large social- and emotional responsibility. Lastly, the primary factors affecting the participant´s emotional experience of CSR were described in terms of a congruence between want and get, awareness of ones own experiences, authentic relating and respect for boundaries.

Syftet med studien är att utforska representationer av asexualitet i samtida coming of age-ungdomsromaner med fokus på hur asexualitet (o)möjliggörs som en oproblematiserad position. Detta görs genom en närläsning av romanerna Tash Hearts Tolstoy, Let’s Talk About Love, Loveless och Beyond the Black Door utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Romanernas skildringar av asexualitet utmanar föreställningar om att sexuellt begär är en essentiell del i vuxenblivandet och tillåter den asexuella positionen att existera utan att formas av negativa stereotyper. Romanernas huvudpersoner genomgår processer av att komma till insikt om sin asexuella identitet, acceptera den för sig själva och komma ut med den för omgivningen. Den obligatoriska sexualiteten är ständigt närvarande i dessa processer men det är den asexuella positionens marginaliserade position jämte den obligatoriska sexualiteten som framställs som problemet snarare än asexualiteten i sig. / The aim of the study is to explore representations of asexuality in contemporary coming of age young adult novels with a focus on how asexuality is made (im)possible as an unproblematic position. This is done through a close reading of the novels Tash Hearts Tolstoy, Let’s Talk About Love, Loveless and Beyond the Black Door from a queer theoretical perspective. The novels’ depictions of asexuality challenge notions that sexual desire is an essential part of becoming an adult and allow the asexual position to exist without being shaped by negative stereotypes. The protagonists of the novels go through processes of realizing and accepting their asexuality for themselves and also coming out to their surroundings. Compulsory sexuality is constantly present in these processes, but it is the marginalization of the asexual position in relation to compulsory sexuality that is understood as the problem rather than asexuality itself. / <p>2021-06-02</p>

The aim for this study was to investigate how young adults describe their emerging adulthood, when coming from problematic teenage years. Three people around the age of 25 were interviewed. They had experience of non-institutional community care during their teenage years. To capture the narrative the informants gave of their youth, a life course perspective and resilience theory was used to understand if and how they have managed stress and adversity in their life. The study shows similarities to earlier studies on youth leaving institutional care or foster care, with heightened risk of school failings, shortened transition between youth and adulthood and a continued problematic life situation. The study shows the importance of meaningful relations outside of the family context. Transition periods and other turning points offers the possibility to explore new roles and with time incorporate the interventions of the non-institutional community care which can lead to personal growth.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ”annorlunda” familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut. Fördomarna om intellektuella funktionsnedsättningar är seglivade och påverkar än idag den situation föräldrarna har att uppfostra sina barn i. Denna studie har som syfte att undersöka hur föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar tänker kring sina ungdomars vuxenblivande och sexualitet. Vår studie baseras på kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av fokusgrupper och enskilda intervjuer med föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på fem sociologiska och psykologiska teorier och perspektiv: symbolisk interaktionism, sexuellt script, KASAM, mognadsprocessen och Eriksons utvecklingsteori. Studiens resultat visar att föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar är till viss del fokuserade på att dra sig undan och låta samhället ta över ansvaret. Samtidigt är de oroliga över de brister som de ser finns i samhällets insatser för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. / Parents of children with intellectual disabilities have historically had a more or less significant role in their children's lives. Young people with intellectual disabilities have been victims of forced sterilization, made legally incompetent and locked up in institutions, often without their parents having been able to say something about it. The community has had great power and influence over these "different" families. Today the parent's role, situation of the youth and power of society is different. Prejudices about intellectual disabilities are long-standing and influence even today the situation of parents to raise their children in. This study aims to investigate how parents of adolescents with intellectual disabilities think about their youths process of becoming an adult and sexuality. Our study is based on qualitative data collection methods in the form of focus groups and individual interviews with parents of adolescents with intellectual disabilities. The thesis theoretical framework is based on five sociological and psychological theories and perspectives: symbolic interactionism, sexual scripts, SOC (Sense Of Coherence), maturation and Erikson's developmental theory. Our results demonstrate that parents of adolescents with intellectual disabilities are partly focused on pulling back and letting the community take over. Yet they are concerned about the shortcomings they see in society's efforts for young adults with intellectual disabilities.

Avhandlingen undersöker hur 21 unga människor inom ramen för längre intervjuer berättar om och reflekterar över sina liv. Ungdomarna har intervjuats som 15-, 17-, 22- och 25-åringar. Intervjuerna analyseras som livsberättelser, ett teoretiskt och metodolo-giskt perspektiv som fokuserar deras sätt att tolka och skapa mening i sina egna liv. Studien har ambitioner i två riktningar: Dels är det en samtidsstudie som undersöker hur villkoren för att bli vuxen ser ut och hur ungdomar förhåller sig till vuxenblivande. Dels är det en metodstudie i meningen att den lägger stor vikt vid hur livsberättelser konstrueras situationellt och kulturellt. De starka kopplingar som finns mellan ungdomars sätt att uppfatta sig själva och de livsberättelser de konstruerar håller samman dessa båda perspektiv. Arbetet koncentreras till tre huvudfråge-ställningar: hur erfarenhet och förväntan samspelar i ungdomarnas berättelser, hur deras berättelser anknyter till dominerande kulturella narrativer samt hur betydelser av att bli vuxen konstrueras och förändras över tid i deras livsberättelser. Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället. Studien visar hur detta kan förstås som en process där erfarenheter av det förflutna på olika sätt tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Den understryker också hur komplex och mångfacetterad övergången från ung till vuxen är och att innebörden i att vara vuxen varken är självklar eller definitiv. De livsberättelser ungdomarna konstruerar växer i hög grad fram i förhandling med starka narrativa life-scripts. Sådana scripts strukturerar deras berättelser och utgör en grund för de utvärderingar de gör av sina liv. Studien pekar också mot att ungdomars livsberättelser ingår i en dubbel hermeneutisk process där en Stor Berättelse om det individualiserade samhället tolkas och reproduceras. / This thesis investigates how a group of 21 young people narrate and reflect on their lives within the framework of long interviews. The participants were interviewed at the ages of 15, 17, 22 and 25 years. The interviews are analysed as life-stories, a theoretical and methodological perspective which illuminates the interviewees ways of interpreting and constructing meaning in their lives. The study has two aims: firstly it is a contemporary study with the goal of investi-gating what the conditions for entering adulthood are, and how young people relate to becoming an adult. Secondly it is a study of method which places great importance on how life-stories are constructed situationally and culturally. These two perspectives are linked by the strong connections that exist between the young people’s way of understanding themselves and the life-stories they construct. The work is concentrated to three main questions: how experience and expectation interplay in the participants stories, how their stories relate to dominant cultural narratives, and how meanings of becoming an adult are constructed and change over time in their life-stories. The process of becoming an adult mainly involves the search for identity, autonomy and place in society. The study demonstrates how this can be understood as a process where experiences from the past interplay with expectations for the future. It highlights the complexity and diversity of the transition from youth to adulthood, and the fact that meanings of adulthood are neither self-evident nor definite. Life-stories as told by the participants arise to a large degree in negotiation with narrative life-scripts. These scripts structure the stories and provide a basis for evaluation of their own lives. The study also points out that young people´s life stories are part of a double hermeneutic process where a “Grand Narrative” about the individualised society is interpreted and reproduced.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten. Analysen visar att de unga vuxna inget hellre vill än att få ett fast arbete men att de upplever att de på grund av samhälleliga begränsningar och brist på lämpligt nätverk har svårt att finna ett sådant. Framgick gjorde även att de unga vuxna ställer höga krav på sig själva i fråga om att skaffa ett arbete medan de har låga krav på hjälpinsatser från omgivningens sida. / Youth unemployment is a serious social problem and a widely discussed topic in media. The study focuses on the living conditions of four young adults between the ages of 24-26 in their capacity of being unemployed, or living with a risk of being unemployed in a near future, viewed from the life situations of the young adults. The theoretical framework of the study is based on social capital, symbolic capital, cultural capital, habitus, lifestyles and life-planning. The study is based on qualitative interviews with four young adults all having some form of experience of unemployment. In the analysis focus is given to explain how the informants discuss their life situation in relation to unemployment. The analysis shows that the informants want nothing more than to get a permanent job but experience that they due to social limitations and lack of appropriate networks are having trouble finding such. What also appeared was that the informants have high demands on themselves to find a job whilst they have low demands on support from surrounding people.

Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård samt att fördjupa kunskapen om de processer varigenom de unga finner vägar genom skolan och samhällsvården mot ett självständigt liv som unga vuxna. Studien har genomförts i fem svenska storstadskommuner. Materialet består huvudsakligen av upprepade intervjuer med unga som själva har erfarenhet av att vara placerade i samhällsvård. Som en bakgrund genomfördes en kartläggande aktstudie gällande alla de ungdomar från dessa kommuner, som under 2003 hade placerats i samhällsvård. Intervjudeltagarna valdes ut från denna kartläggning. I analysen av intervjuerna användes en narrativ livsberättelseansats. Fokus i analysen har riktats både mot att förstå de ungas erfarenheter av att leva i skola och samhällsvård och mot att förstå hur de unga, genom sina berättelser, tolkar dessa erfarenheter och på så sätt skapar en meningsfull berättelse om sig själva och sina liv. Resultatet visar att livet i samhällsvård för de unga är präglat av utsatthet på flera nivåer. Socialtjänstakterna pekar mot ett samband mellan svårigheter i hemmet och svårigheter i skolan för de ungdomar som placerades i samhällsvård. Livsberättelserna synliggör hur skolan, familjen och samhällsvården utgör en komplex helhet i de ungas vardag och hur utsatthet inom någon av dessa praktiker därmed tenderar att spridas vidare i en process av överförd utsatthet. I sin kamp för att undkomma denna utsatthet navigerar de unga mot arenor där de kan finna hemmatillhörighet, det vill säga en upplevelse av att förstå och ”höra hemma” i en socialt delad vardagsverklighet. Ett viktigt redskap i de ungas strävan efter hemmatillhörighet är deras förståelsearbete, det vill säga det kontinuerliga tolkningsarbete varigenom de – inom ramen för socialt delade hemmatillhörigheter – knyter ihop sina erfarenheter till en sammanhängande förståelse av sig själva och sina liv. / The aim of this thesis is to gain further knowledge about the school situation for children and youths in out-of-home care; about the processes by which these children and youths find their way through family life, school and care settings; and about their transitions from out-of-home care to an independent life as young adults. The study was conducted in five municipalities in Sweden. The main empirical data was generated through repeated interviews with young people who had the experience of staying in out-of-home care. As a background social services case files concerning all youths from the five municipalities, who during 2003 were placed in out-of-home care, were analysed. The interviewees were selected from this overview. In the analysis of the interviews a narrative life story perspective was used. Focus was directed both towards the understanding of the young people’s school and in-care experiences and at the understanding of how they, through their narratives, interpret these experiences and create a coherent story of meaning about themselves and their lives. The result indicates that life for young people placed in out-of-home care is characterized by vulnerability and exposure on several levels. The case files indicate that there is a connection between the degree of difficulties at home and in school for youths placed in out-of-home care. The life stories show that school, home and care settings, for the youths seem to represent a complex pattern of everyday practices in which their vulnerability tend to spread in a process of transferred exposure. In their struggle to avoid this exposure they strive to find spaces that provide them with a sense of belonging. An important tool in this struggle is their comprehension work, that is to say the continuous interpretive work by which they connect their experiences into a meaningful understanding of whom they are and which life they ought to live.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval sistaårsstuderande på högskolan upplever denna livsfas och sig själva utifrån fenomen som transition, identitetsprövande och vuxenblivande. Forskningsmetoden är kvalitativ och datainsamling gjordes genom semistrukturerade individuella intervjuer med sex studenter på olika ingenjörsprogram vid Kungliga tekniska högskolan. Insamlat datamaterial analyserades med Tematisk analys. Resultatet visar att studenterna upplever en påtaglig förändring i denna livsfas vilket för in dem i en period av såväl förhoppningar och tvivel kring framtiden. Livsfasen innebär också ett aktivt identitetsprövande kring potentiella framtida yrkesroller och rollen som vuxen. Dessa upplevelser presenteras i en deskriptiv del. Vid en djupare analys av upplevelserna framkommer att studenternas upplevelser är ambivalenta där sökandet kan beskrivas som dialektiska rörelser mellan motstridiga tankar och känslor. Detta beskrivs som tre ambivalenta teman; 1. Vilsenhet visavi tydlighet. 2.  Begränsad visavi fullkomnad yrkesidentitet samt 3. Ansvarsfullhet visavi kravlöshet. Resultaten diskuteras utifrån teorier om transition och vuxenblivande men tar främst fasta på såväl inre och yttre faktorer som är centrala i perioder av identitetsutforskande. Bland annat används Maricas identitetsstatusmodell som utgångspunkt där det konfliktfyllda i identitetsutveckling också lyfts fram. Studenternas ambivalens föreslås bland annat förstås utifrån fenomenet individuation med prövande mellan autonomi och närhet. Ett tema som ofta är centralt i identitetsutveckling, i synnerhet för unga vuxna. / Periods of more active identity exploration is assumed to be particularly in focus for the young adult individual. Several components of identity is consolidated during this phase of life, where finding a professional identity is central. For Young adult students completing a long higher education and facing the professional life, a process of exploration about potential future professional roles is likely to occur. The step into professional life can also be experienced as a further step into adulthood. The purpose of this study is to investigate how a selection of last year university students experiences this transition on the basis of phenomena like transition, identity exploration and adulthood. The research method is qualitative and data was collected through semi-structured individual interviews with six students in various engineering programs at The Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. Data was analyzed through thematic analysis. The results show that students experience a significant change in this phase of life which makes them enter into a period of both hopes and doubts about the future. The life-phase also initiates a period of active identity exploration about potential future professional roles and the role as an adult. These experiences are presented in a descriptive part. A deeper analysis shows that students' experiences are ambivalent where their identity exploration can be described as dialectical movement between conflicting thoughts and emotions. These are referred to as three ambivalent themes: 1. Disorientation versus clarity. 2. Limited versus complete professional identity and 3. Responsibility versus permissiveness. The results are discussed based on theories of transition and emerging adulthood, but primarily cover both internal and external factors that are crucial in periods of identity exploration. The result is related to Marcia’s identity status model and also highlights the conflictual dynamics in identity development. Students' ambivalence is suggested to be understood as a phenomenon of individuation with a testing between autonomy and intimacy. A theme that is often central to identity development, especially for young adults.