Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.           De frågeställningar som besvaras är: Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen? Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren? Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen? Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser. Stilperspektivet används för att urskilja technoscenen från andra subkulturer. Technoklubben i sig, dansmomentet, vinylskivan, DJ:n samt den prestigelösa miljö definieras som stilmarkörer och stilelement. Technoklubben kan uppfattas som en tillflyktsplats som främst fyller en funktion av gemenskap och samhörighet med likasinnade för individer med ett starkt frihetsbehov.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur utlandsadopterade upplever att omgivningen bemöter deras icke-vita kroppar samt att undersöka hur de förhåller sig till bemötandet och vad mer än ursprung som kan tänkas påverka bemötandet av deras icke-vita utseenden. Det övergripande teoretiska ramverket bygger på ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv och det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som adopterats till Sverige från ett land utanför Europa. Analysen visar att de utlandsadopterade ofta bemöts med stereotypiska föreställningar kopplade till deras icke-vita utseenden och att de använder olika typer av strategier för att förhålla sig till omgivningens bemötande. Analysen indikerar också att de utlandsadopterades könstillhörighet, liksom ursprunget och utseendet, verkar påverka det sätt som de av omgivningen blir bemötta.