Denna studie har sin utgångspunkt i en undran över vilka uppfattningar förskollärare har kring bars delaktighet och inflytande kopplat till måltiden i förskolan. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande, samt hur förskollärares styrning och vägledning påverkar barns delaktighet och inflytande under måltidssituationen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ inriktning och vi har genomfört sex stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar på hur förskollärare uppfattar delaktighet och inflytande som ett begreppspar som sällan separeras från varandra. Måltiden, vars huvudsakliga syfte handlar om att få i sig mat, erbjuder både möjligheter och begränsningar för delaktighet och inflytande. Delaktighet erbjuds däremot i större utsträckning än inflytande och sker främst genom de samtal som pågår under måltiden. Måltiden ramas den in av regler och förväntningar som i hög grad sätts av pedagoger. Vidare har resultatet analyserats utifrån Johanssons (2005) resonemang om pedagogiska atmosfärer. Förskollärarnas olika strategier påvisar de olika atmosfärerna där den samspelande atmosfären präglas av acceptans, uppmuntran och närvaro. Den instabila atmosfären där skillnader i förskollärarnas uppfattningar kopplat till delaktighet och inflytande framträder, samt skillnader i vilka förväntningar som finns på barnen. Och slutligen den kontrollerande atmosfären där barns upplevelser och utforskande hindras av kontroll utifrån ett vuxenperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Essän Ljud – livets parentes handlar om ljud I relation till idéer om experimentel musik och ett utökat tankesätt om vad music och ljud är. Vad lyssnande kan vara och hur vi uppfattar ljud I relation till den teknologiska och industriella utvecklingen. Essän ger exempel på hur hjärnan analyserar ljud baserat på primala, omedvetna instinkter samt kulturella värderingar. Hur kommunikation och perception är beroende av och formad av den akustiska bakgrunden. Genom essän delar författaren med sig av sina egna tankar kring ljud och vad det innebär att arbeta med ljud. Mot slutet av texten proklamerar han om hur mänsklig utstrålning är ett möjligt material I en konstnärlig praktik med målet att uvidga ljudkonstens kontext till akustiska miljöer bortom ateljén.

I det här examensarbetet var syftet att utforska hur några förskollärare uppfattar begreppen delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och hur de arbetar med detta i praktiken. I studien fokuseras maktstrukturer och normerande praktiker som råder i förskolan och hur dessa kan ha en negativ inverkan på barns möjligheter att göra sin röst hörd och få ett reellt inflytande över sin vardag. Studien belyser hur dessa maktstrukturer och dominerande diskurser kan rubbas genom att inta ett barnperspektiv. För detta syfte genomfördes den kvalitativa studien på tre olika avdelningar och förskolor och med barn mellan 1–5 år där både intervju av en förskollärare och observation av en samlingssituation genomfördes. Resultatet pekar på att förskollärares förhållningssätt, de normerande praktikerna påverkar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande samt att yttre faktorer som personalbortfall, tidspress och stora barngrupper utgör hinder för att utföra det demokratiska uppdraget som framhålls i förskolans läroplan. En övergripande slutsats som kan dras utifrån arbetet är att barns delaktighet generellt är inskränkt.

The following essay aims to investigate circle time in preschool and the pedagogical atmospheres that exist there. Pedagogical atmospheres illuminate the approach that pedagogues have towards the children. Furthermore, it examines how the pedagogical atmosphere affects the child’s possibilities of embracing their role as a narrator. The results of structured observations in two Swedish preschools, show that circle time is characterized by an unstable atmosphere, caused by big variations between pedagogues and the different elements of the circle time. Pedagogues have a hard time approaching the children’s lifeworld and are struggling to let go of their own pedagogical ideas. As a result, children’s narrating is either short or absent since they don’t get support from their pedagogues. / Följande arbete syftar till att undersöka samlingssituationen i förskolan och de pedagogiska atmosfärer som finns där. Pedagogiska atmosfärer belyser vilket förhållningssätt pedagoger har gentemot barnen. Vidare undersöks på vilket sätt den pedagogiska atmosfären påverkar barnets möjligheter att anta sin roll som berättare. Genom strukturerade observationer på två svenska förskolor visade resultatet att samlingarna karaktäriseras av en instabil atmosfär, med anledning av stora variationer hos pedagoger och samlingens moment. Pedagoger har svårt att närma sig barnens livsvärldar och har svårt att släppa sin pedagogiska tanke. Detta resulterar i att barnens berättande är kort eller uteblir då de inte får stöttning från pedagogerna.