Studien är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att främja samspel och kommunikation hos barn i behov av särskilt stöd i förskolan, samt vilka resurser förskollärare beskriver att de behöver för detta arbete. I studien används semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor som metod för datainsamling. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av kartläggning, verktyg, pedagogiskt stöd, kommunikation, samspel och stöd från specialpedagog för att främja samspel och kommunikation hos barn i behov av särskilt stöd. Det stöd som förskollärare själva efterfrågar är specialpedagogiskt stöd och resurser inom olika kommunikationssätt. Vår slutsats är att metoderna används mer anpassade till barnets enskilda behov.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning)b Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Studien ämnar granska hur lärare förhåller sig till deras läromedels problemlösning och hur deras synsätt präglas av att arbeta med problem. Utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med fyra matematiklärare i Skåne och deras tankar angående arbete med problemlösning, samt hur problemlösning stödjer elevernas matematiska utveckling. Studiens resultat visar att lärarna upplever brister i kvaliteten på deras läromedels problemlösningsuppgifter. Studien visar även att majoriteten av medverkande lärare använder sig av andra problem än de från läroböckerna. Slutsatsen för fram att lärare aktivt behöver arbeta med att utveckla sina lektioner i problemlösning och föreslår att arbeta mer med problemlösning. Genom att överge uppfattningen av att eleverna behöver arbeta med lärobokens rutinuppgifter, krävs det en gedigen planering för att stärka lärarna i hur och när stöd skall ges till elever under arbetsprocessen för en optimal matematikutveckling.

Närstående till cancersjuka hamnar ofta i skuggan. Den närstående, omgivningen och sjukvården är samtliga fokuserade på att hjälpa den cancersjuke och det är så svårt att se att det finns fler som påverkas av cancersjukdomen, nämligen de som står den cancersjuke nära. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att beskriva närståendes upplevelse av att leva nära någon som har en cancerdiagnos. För att få en djupare förståelse för fenomenet och dess essens använder denna studie systemteori, psykosocialt stöd samt copingteori som teoretiska utgångspunkter. Dessa bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande vem som påverkas av en cancersjukdom, hur påverkan ter sig samt hur den hanteras. Tio informanter som samtliga lever/har levt nära någon som har/har haft en cancerdiagnos deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att livet förändras i samband med att någon nära får en cancerdiagnos. Det visade också att det finns en trygghet i att få förståelse från omgivningen, men att närstående även i stor utsträckning vill klara sig själva för att på så sätt kontrollera situationen. / Cancer patients’ loved one’s often end up in the shadow. The loved one, the environment and healthcare are all focused on helping the cancer patient and it is then hard to see that there are more people affected by the cancer, namely the people being close to the patient. The aim of this qualitative phenomenological study is to describe the loved one’s experience of living close to someone who has cancer. To get a deeper understanding of the phenomenon and its essence this study use system theory, psychosocial support and coping theory as theoretical points. These contribute to an understanding of the social psychology perspective to whom is affected by cancer, how they are affected and how they handle it. Ten informants who all live/have lived with someone who has/had a cancer diagnosis attended. Data were collected through semi-structured interviews. The result showed that life changes when someone close gets a cancer diagnosis. It also showed that there is a security in the environments’ understanding, but that loved one’s also to a large extent would fend for themselves and in that way get control over situation.

The purpose of this study is to describe how staff at the upper secondary school's national pro- grams prepare their students for their upcoming adult life. What didactic and subject-related resources do they use in the process towards the pupils' independent adult life and how in- volved are the pupils in the transition to adulthood and future employment. My hope with this study is to contribute with knowledge about possible ways to support the students during their studies and the transition to adulthood. The study is based on qualitative interviews with four teachers, a study and vocational coun- selor and a work consultant who works at the upper secondary school. The study has its theo- retical starting point in a didactic perspective and in a relational perspective. These perspec- tives are intertwined in the analysis, as the informants in the study integrate both perspectives as mutually interacting aspects of learning. As an analytical method, meaning coding has been used and the answers are presented in five themes: how teachers vary their teaching, inde- pendence, collaboration, participation and influence and leisure time. The result shows that the staff at the upper secondary school work in a conscious manner to make the pupils as independent and involved as possible in the process towards adulthood. The staff collaborates with various actors who can support the pupil when it comes to employ- ment after graduation. In previous studies that I use in the study's research overview, on the other hand, shows that the group of people with intellectual disability does not feel that they have participated and had influence in their process towards adult life. This group should be given the opportunity to prepare for what the labor market demands, but when they make their choice to the upper secondary school they are referred to a limited number of programs. In or- der for students to achieve social justice and be able to establish themselves in the labor mar- ket, employers need to see them as a resource. Today, only 22% of those who have an intel- lectual disability are established in the labor market. Thus, cooperation during the high school years is not enough, it needs more efforts.

Att vara sjukskriven har många negativa effekter på den upplevda hälsan. För att stötta patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har ett lagförslag för koordineringsfunktion lagts fram, vars mål är att patienter ska återgå i arbete. I koordinatoruppdraget arbetar idag många arbetsterapeuter, därför var syftet med denna studie att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i uppdraget som rehabkoordinator. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med rehabkoordinatorer, varav samtliga var legitimerade arbetsterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet indikerade att rehabkoordinatorerna arbetade klientcentrerat med hänsyn till hela människans liv, inte bara arbete. Det visade även att arbetsterapeutisk kompetens kan nyttjas i flera delar av rehabkoordinatorns uppdrag, exempelvis i utredning, målsättning och utvärdering. Det finns flera likheter mellan rehabkoordinatorernas arbetssätt och arbetsterapeuters, å andra sidan framkommer även skillnader i studien framförallt omfattningen av rehabkoordinatorns kunskaper om extern samverkan. Studien visar sammantaget att sättet att förhålla sig, möta och bemöta är genomgående lika i båda uppdragen. Dock krävs mer forskning inom området för att fler likheter och skillnader ska kunna påvisas, samt för att styrka arbetsterapeutens lämplighet i uppdraget som rehabkoordinator. Det vore även intressant att undersöka andra professioners lämplighet i uppdraget.

<p>Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.</p>

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt för problemorienterad med stort fokus på just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning på de förhållanden och processer som bidrar till att människor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade därför till att undersöka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt stöd. Datainsamlingen genomfördes med ett webbaserat frågeformulär bestående av en av författarna konstruerad skala avseende att mäta positiv feedback. Vidare användes Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale och subskalan Socialt Stöd ur QPS Nordic. Respondenterna i undersökningen var anställda vid tre grundskolor i en medelstor stad i mellansverige. Studien omfattade 58 deltagare varav 47 kvinnor och 11 män. Stickprovet var representativt för populationen enligt jämförelse med kommunens personalstatistik. Resultatet av denna studie visade att det fanns samband mellan positiv feedback och self-efficacy samt intern locus of control. Resultatet tydde på att positiv feedback spelade en signifikant roll i en arbetskontext. Positiv feedback är därför en variabel att beakta vid studier av arbetstillfredsställelse och arbetsprestation. / Organizational psychology can sometimes appear too problem-oriented emphasizing only the problems and conflicts within organizations. Though there is some focus on studying of the relationships and processes that contributes to people, groups and organizations working well. The purpose of this study was so to explore possible relationships between positive feedback, self-efficacy, locus of control and social support. Data was collected through a web-based questionnaire. The scales that were used were Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale and the Social Support subscale from QPS Nordic. To measure positive feedback the authors constructed a scale specifically for the task. The participants of this study were employees at three different elementary schools in a middle-sized town in Sweden. The sample size was 58 persons (47 women and 11 men). The result of this study showed significant correlations between positive feedback, self-efficacy and locus of control. Conclusions made from the result are that positive feedback plays a significant role in the workplace and is a variable to consider for further investigation.

Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.