Närstående till cancersjuka hamnar ofta i skuggan. Den närstående, omgivningen och sjukvården är samtliga fokuserade på att hjälpa den cancersjuke och det är så svårt att se att det finns fler som påverkas av cancersjukdomen, nämligen de som står den cancersjuke nära. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att beskriva närståendes upplevelse av att leva nära någon som har en cancerdiagnos. För att få en djupare förståelse för fenomenet och dess essens använder denna studie systemteori, psykosocialt stöd samt copingteori som teoretiska utgångspunkter. Dessa bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande vem som påverkas av en cancersjukdom, hur påverkan ter sig samt hur den hanteras. Tio informanter som samtliga lever/har levt nära någon som har/har haft en cancerdiagnos deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att livet förändras i samband med att någon nära får en cancerdiagnos. Det visade också att det finns en trygghet i att få förståelse från omgivningen, men att närstående även i stor utsträckning vill klara sig själva för att på så sätt kontrollera situationen. / Cancer patients’ loved one’s often end up in the shadow. The loved one, the environment and healthcare are all focused on helping the cancer patient and it is then hard to see that there are more people affected by the cancer, namely the people being close to the patient. The aim of this qualitative phenomenological study is to describe the loved one’s experience of living close to someone who has cancer. To get a deeper understanding of the phenomenon and its essence this study use system theory, psychosocial support and coping theory as theoretical points. These contribute to an understanding of the social psychology perspective to whom is affected by cancer, how they are affected and how they handle it. Ten informants who all live/have lived with someone who has/had a cancer diagnosis attended. Data were collected through semi-structured interviews. The result showed that life changes when someone close gets a cancer diagnosis. It also showed that there is a security in the environments’ understanding, but that loved one’s also to a large extent would fend for themselves and in that way get control over situation.

<p>Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.</p>

Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.