Bakgrund: Majoriteten av patienter med obotlig sjukdom som befinner sig i livets slutskde avlider på sjukhus. Att vårdas i livets slutskede på sjukhus innebär att vårdpersonal lindrar de symtom som patient och närstående har, för att reducera lidande. Det förekommer brister från vårdpersonal där patienten inte får den vård som denne önskar. Patienten kan vara i behov av sina närstående under denna period. Närstående kan sakna kunskap om den palliativa vården, vilket kan komma att upplevas som främmande för de.  Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av vård i livets slutskede, när en familjemedlem vårdas på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med integrerad analysmetod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att finna vetenskapliga artiklar. Nio artiklar inkluderades i studien efter en kvalitetsgranskning baserad på Carlsson & Eimans granskningsmallar.  Resultat: Närståendes erfarenheter när en familjemedlem vårdas på sjukuhset presenterades i tre kategorier. Dessa kategorier blev: resurser och dess inverkan på närstående, vårdens stöd till närstående samt kommunikationens inverkan. Slutsats: Närstående gav delade erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus. Tillgängligheten och kommunikationen från vårdpersonal var viktiga beståndsdelar under vård i livets slutskede. Det fanns närstående som uppfattade dessa som tillräckliga och andra som bristande.

Närstående till cancersjuka hamnar ofta i skuggan. Den närstående, omgivningen och sjukvården är samtliga fokuserade på att hjälpa den cancersjuke och det är så svårt att se att det finns fler som påverkas av cancersjukdomen, nämligen de som står den cancersjuke nära. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att beskriva närståendes upplevelse av att leva nära någon som har en cancerdiagnos. För att få en djupare förståelse för fenomenet och dess essens använder denna studie systemteori, psykosocialt stöd samt copingteori som teoretiska utgångspunkter. Dessa bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande vem som påverkas av en cancersjukdom, hur påverkan ter sig samt hur den hanteras. Tio informanter som samtliga lever/har levt nära någon som har/har haft en cancerdiagnos deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att livet förändras i samband med att någon nära får en cancerdiagnos. Det visade också att det finns en trygghet i att få förståelse från omgivningen, men att närstående även i stor utsträckning vill klara sig själva för att på så sätt kontrollera situationen. / Cancer patients’ loved one’s often end up in the shadow. The loved one, the environment and healthcare are all focused on helping the cancer patient and it is then hard to see that there are more people affected by the cancer, namely the people being close to the patient. The aim of this qualitative phenomenological study is to describe the loved one’s experience of living close to someone who has cancer. To get a deeper understanding of the phenomenon and its essence this study use system theory, psychosocial support and coping theory as theoretical points. These contribute to an understanding of the social psychology perspective to whom is affected by cancer, how they are affected and how they handle it. Ten informants who all live/have lived with someone who has/had a cancer diagnosis attended. Data were collected through semi-structured interviews. The result showed that life changes when someone close gets a cancer diagnosis. It also showed that there is a security in the environments’ understanding, but that loved one’s also to a large extent would fend for themselves and in that way get control over situation.

Bakgrund: Närstående till patienter i palliativ vård upplever ofta en väldigt svår livssituation. Livet sätts på prov och närstående upplever både fysiska och psykiska påfrestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård anges att närstående till patienter i palliativ vård bör erbjudas stöd i form av samtal som rör emotionella och existentiella frågor. Trots det tyder forskning på att närstående fortfarande upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera svåra känslor och existentiella funderingar. Syfte: Att belysa existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativa data. Resultat: Sju mönster identifierades: maktlöshet – kontroll; oro, stress – trygghet; hopplöshet – hopp; ensamhet – samhörighet; minskat själv – personlig växt; meningslöshet – meningsfullhet och begränsat liv – helt liv. Dessa beskriver sju kontinuum av existentiella upplevelser som närstående kan röra sig utmed, fram och tillbaka, över tid. Slutsats: Närståendes existentiella upplevelser påverkas av både patientens mående, de närståendes egna resurser och vårdpersonalens stöd och insatser. Det upplevs som viktigt att komma till acceptans med hjälp av egna resurser och med stöd av vårdpersonal, att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, få information och kunskap, kunna bibehålla sitt vardagsliv, att få möjlighet att berätta och att bli bemött som en unik individ med egna intressen och behov. Klinisk betydelse: Lindring av existentiellt lidande är en av sjuksköterskans viktigaste och svåraste uppgifter. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om närståendes existentiella upplevelser och diskuterar hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa upplevelser. / Background: Next-of-kin to patients in palliative care often experience a difficult life situation. Life is put on trial and next-of-kin experience both physical and mental stresses of various kinds. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has issued a knowledge support for palliative care, which states that next-of-kin to palliative patients should be offered support in the form of conversations about emotional and existential issues. Despite this, research suggests that next-of-kin still feel that they do not get the support they need to manage difficult emotions and existential musings. Aim: To illuminate the existential experiences of next-of-kin to patients in palliative care. Method: A general literature review based on ten articles comprising qualitative data. Result: Seven patterns were identified: powerlessness – control; anxiety, stress – assurance; hopelessness – hope; loneliness – togetherness; reduced self – personal growth; meaninglessness – meaningfulness and restricted life – complete life. These patterns describe seven continua of existential experiences that next-of-kin can move along, back and forth, over time. Conclusion: Next-of-kin’s existential experiences are affected by both the patient ́s wellbeing, the next-of-kin's own resources and nursing staff support. It is experienced as important to come to acceptance by using ones own resources and with the support of health professionals, to be included in the care of the patient, to get information and knowledge, to be able to maintain everyday life, to get the opportunity to share thoughts and to be met as a unique individual with own interests and needs. Clinical significance: Relief of existential suffering is one of the nurse's most important and difficult tasks. This study contributes to the knowledge of next-of-kin’s existential experiences and discusses how nurses can respond to and support these experiences.

Varje år suiciderar 800 000personer världen över. I Sverige 2016 avled 1 129 personer till följd av suicid. Efter ett suicid är det ett stort antal närstående som lämnas kvar. Ett suicid kan av närstående upplevas traumatiskt och leda till en stor sorg och ett enormt lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att en anhörig suicideraroch tiden därefter. Studiens resultat bygger på en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där narrativ i en bok har analyserats. Detta resulterade i tre kategorier: Att nås av beskedet och söka förklaringar; Att klandra sig själv och känna skuld; Att det är viktigt att få dela sin sorg med andra och få stöd. Närstående har ett behov av stöd och tröst, både professionellt samt från vänner och familj. Sjuksköterskan kan hjälpa dessa personer genom att lyssna och identifiera deras styrkor och behov, på så vis kan närstående erbjudas rätt hjälp och stöd.

In this thesis the anecdotes of 10 professionals experience working with children between the ages 0-12 living with sorrow. The purpose of this thesis is to describe how professionals use work methods and support to gain understanding of children's emotions and thought processes after loss of someone close. Frameworks used to gain a deeper understanding of the child's sorrow are Gurli Fyhrs theory of sorrow and Donald Winnicotts theory of play. The results show that child sorrow is “stripped” which means that the children change between being extremely sad, angry towards being happy and playing as if nothing happened. Professionals use various work methods, such as asking the child to draw or play with different toy figures to discover the child's emotions and thoughts concerning the loss of someone close.