<p>Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? </p><p>Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många </p><p>val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i </p><p>ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. </p><p> </p><p>Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara </p><p>tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien </p><p>bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. </p><p>Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel </p><p>Castells och Zygmunt Bauman. </p><p> </p><p> </p><p>För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har </p><p>ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara </p><p>reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen </p><p>om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.</p>

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel Castells och Zygmunt Bauman. För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.

<p>Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.</p>

Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.