Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett mångkulturellt land, då många av världens länder är centrum för kulturell globalisering. Detta medför att en större andel av personer i vårt land som söker sig till hälso- och sjukvården har utländsk härkomst och därmed ett annat språk och kultur. För att kunna tillfredsställa dessa patienters grundläggande behov och leverera en individanpassad vård, behövs ökad kompetens kring kulturella skillnader och likheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats genom en innehållsanalys på manifest nivå. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL, PubMed och Ebsco – alla databaser. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med totalt 13 underteman. De tre huvudtemana var (1) språkbarriärer, (2) kulturella hot och (3) vårdens bristande beredskap. Vårdpersonal upplever att språkförbistringar medför svårigheter inom vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Patienter med annan kulturell bakgrund upplevs ha starkare emotionella uttryck, mannen är överhuvudet i familjen och anhöriga upplevs av många som störande. Vårdpersonal önskar lättillgängliga hjälpmedel och utbildning för att kunna leverera transkulturell vård till patienter. Slutsats: Att vårda patienter från andra kulturer kan kräva mer tid på grund av olika barriärer som måste övervinnas och kulturkrockar som kan uppstå. Kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna utföra transkulturell omvårdnad, vilket handlar om ett holistiskt synsätt inom vårdandet. Kunskap behöver levereras till all sjukvårdspersonal inom alla instanser för utveckling av kulturell kompetens, men för att kunna ta till sig kunskapen är första steget att rannsaka sig själv, sina fördomar och värderingar om patienter från andra kulturer.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Background: The aim of palliative care is to keep the quality of life by integrating a person-centered care at the end of life. Palliative care and hospice care do not focus only on symptoms and medication. Self-esteem, dignity and support were major components for the patient at the end of life. Aim: The aim of this study was to describe how palliative care is given at a hospice in a developing country. Method: The used method was a qualitative participant observation study. The participants were health care staff at a hospice, they were chosen before the study began. The observation took place three times per week for six weeks. The researcher intertwined volunteering and observing at the same time. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in six categories: environment, nursing records, nursing care, infection control and meals. Conclusion: The conclusion was that nature and safety had a big impact on the environment. The health care staff worked as a team to fulfill their goals. / Bakgrund: Syftet med palliativ vård är att hålla välbefinnandet genom att integrera en personcentrerad vård i livets slutskede. Palliativ vård och hospicevård fokuserar inte bara på symptom och medicinering. Självkänsla, värdighet och stöd är viktiga komponenter för patienten i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur palliativ vård ges på ett hospice i ett utvecklingsland. Metod: Den använda metoden var en kvalitativ deltagande observationsstudie. Deltagarna var vårdpersonal på ett hospice, de valdes innan studien började. Observationen ägde rum tre gånger per vecka i sex veckor. Forskarna sammanflätade volontärarbetet och observationen samtidigt. Uppgifterna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier: miljö, omvårdnads register, omvårdnad, infektionskontroll och måltider. Slutsats: Slutsatsen var att natur och säkerhet hade stor inverkan på miljön. Vårdpersonalen arbetade som ett team för att uppfylla sina mål.