Detta är en undersökning inom svenskans grammatik med fokus på nominalfraser. Nominalfraser bidrar till att texter blir mer informationsrika och används om man vill beskriva exempelvis ett föremål eller en levande varelse. Med nominalfras avses ett textsegment som består av ett huvudord i form av ett substantiv, pronomen eller egennamn. Dessa huvudord kan sedan byggas ut med framförställda och/eller efterställda attribut för att ge mer detaljerad information om huvudordet. Syftet med denna studie var att undersöka lågstadieelevers användning av nominalfraser i elevtexter i den berättande genren. Detta med fokus på vilka attribut eleverna använder sig av samt om användningen av utbyggda nominalfraser skiljer sig mellan de två årskurserna som ingår i studien. Vi studerade 40 elevtexter med fyra olika teman skrivna av elever i årkurs 2 och årskurs 3. För att besvara syftet och forskningsfrågorna analyserades elevtexterna utifrån en kvantitativ innehållsanalysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt var Michael Hallidays (2004) språkteori om systemisk funktionell lingvistik. Ett analysverktyg skapat utifrån Språklära av Tor G. Hultman (2003) låg till grund för analysarbetet.Resultatet visade bland annat att en tredjedel av samtliga nominalfraser som studerades var utbyggda med ett eller flera attribut. Framförställda attribut användes flitigare av samtliga elever än efterställda attribut. Det visade sig även att resultaten varierade beroende på elevtexternas tema, elevernas förutsättningar hade alltså betydelse för hur de använde sig av utbyggda nominalfraser i sina texter. Användningen av utbyggda nominalfraser skiljde sig ytterst lite mellan de två årskurserna, vilket inte var ett förväntat resultat i och med att näst intill all forskning inom området visar på det motsatta.

The aim of this thesis is to study literature education using a tabletop role-playing game (TRPG) and in particular which knowledge about narratives that role-players have potential to develop during game sessions. In addition, the objective is to explore the use of the informal learning environment characterised by the TRPG medium, and provide suggestions on how teachers in Swedish upper secondary school can incorporate and further develop narrative knowledge in formal literature education. The empirical material consists of the Swedish TRPG Symbaroum – Rollspelet by Mattias Johnsson and Mattias Lilja (2018) and the tutorial adventure ’Det förlovade landet’. The analysis is based on theories on defining narrative in linear and interactive fiction, literature theory on aesthetic response and the unfinished text, and how participative narratives are created in participatory cultures. The results show that the empirical material provides a framework for a distinct plot based on a set of key events, and in order to actualize this plot the players must fill the gaps and connect the key events with intentional, narrative substance. This participative activity requires that players use their existing narrative knowledge to expand and explore the Symbaroum text universe, and can constitute an environment for narrative knowledge development and acquisition. The study also shows that literature education in Swedish upper secondary school, with inspiration from the completed study, has the potential to highlight the students role as narrative creators and promote participatory learning and creativity.

Mot bakgrund av den eventuella inskrivelsen av begreppet ”kreativt skrivande” i de nya ämnesplanerna för svenskämnet på gymnasiet har vår studie haft som ambition att undersöka lärares perspektiv. Genom fokusgruppssamtal har vi undersökt lärares beskrivna definitioner av begreppet, hur de beskriver att de arbetar med kreativt skrivande samt de uttryckta attityderna som går att utläsa både gentemot inskrivelsen och begreppet som sådant. För att analysera och tolka materialet användes Ivanič (2004) diskurser om skrivande.  Syftet med studien var att utveckla förståelse för lärares perspektiv på kreativt skrivande, både som något som redan används men också som något som kanske kommer att införas. I resultatet framgår det att det kreativa skrivandet redan tycks ha en plats i klassrummet, men att lärarna samtidigt framhåller vikten av att det skrivs in. Detta något motsägelsefulla resultat ska förstås utifrån lärarens yrkesmässiga position, där både autonomi i yrkesutövningen såväl som begräsningar utifrån läroplanen samexisterar. Analysen av materialet visar att den mest dominerande diskursen är den som Ivanič kallar genrediskursen, även om materialet även visar en tydlig kreativitetsdiskurs, framför allt då lärarna definierar begreppet. Sammantaget visar analys av materialet att lärarna har en till största delen positiv attityd gentemot att kreativt skrivande skrivs in. Däremot poängterar lärarna svårigheten med bedömning samt erfarenheter av tidigare implementeringar, något som eventuellt kan riskera det kreativa skrivandets plats i klassrummet.

Genom vårt examensarbete undersöker vi digitala läromedel i ämnet svenska i årskurs 3. Syftet bakom är att med hjälp av teorier och tidigare forskning besvara frågorna; Vilka aspekter av svenskämnet tas upp och fokuseras i läromedlet och hur förhåller de sig till kursplanen i svenskämnet för årskurs F-3? och Hur synliggörs svenskinnehållet genom det digitala läromedlets design? Metoden vi har använt oss av är tematisk analys. Innehåll och design är de teman vi utgått ifrån i vår analys.Analysen visar att digitala läromedel förhåller sig till läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 genom varierande övningar på olika nivåer. Det går att se genom läromedlens uppbyggnad att läsning är centralt. De analyserade läromedlen presenterar sitt innehåll med stöd av beprövade vetenskapliga lärandeteorier som grund. Designen av de digitala läromedlen utgörs av interaktivitet gällande kommunikation inom läromedlet och hur läromedlet kommunicerar till eleven på varierande sätt. Läromedlens integration mellan bild och text är inte alltid logisk i de tre läromedlen, men det går att utläsa försök till samband någonstans i de analyserade digitala läromedlen. En slutsats att ha med vid val av läromedel är att det digitala läromedlet inte ensamt får hållas ansvarig till att eleverna når kunskapsmålen.

Syftet med den här studien är att bidra med ett elevperspektiv på hur elever i årskurs 3 upplever att bli bedömda och hur de upplever bedömningsmetoder som är vanligt förekommande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört åtta elevintervjuer på två skolor. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och självbestämmandeteorin. Resultatet visar att eleverna upplever bedömning som positiv och motiverande när de har en förståelse för att bedömning är till för att stötta deras lärande. Resultatet visar att eleverna upplever återkoppling från läraren som en värdefull bedömningsmetod. Prov är den bedömningsmetod som skapar viss stress och oro hos eleverna men är ändå uppskattat som bedömningsmetod, eftersom de anser att det är ett konkret sätt att se hur de ligger till kunskapsmässigt. Eleverna upplever att både kamratbedömning och självbedömning stöttar deras lärande men det framgår att det krävs stödstrukturer för att inte bedömningen ska bli för generell eller konkret.