<p>Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen. Med det menar vi att det underlättar om pedagog och elev är aktiv i läsinlärningen.</p> / <p>Our investigation treats learning by reading and reading comprehension. On the basis of a pedagogues and a pupils perspective we have investigated the concept of reading comprehension, what it means to know how to read and understand a text, which prerequisite it demands and how learning take place around this. As a starting point to our investigation we have use different research perspectives on learning by reading and touching different learning by reading methods. Through qualitative interviews with pedagogues and pupils we have investigate their understanding about how you learn to read by yourself and what it means for your reading comprehension. The results have given us knowledge of that the pedagogue should be sensitive and support the pupil with different tools, because the pedagogue must help the pupil in their reading evolution. We mean that it would facilitate if pedagogue and pupil are active in learning by reading.</p>

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen. Med det menar vi att det underlättar om pedagog och elev är aktiv i läsinlärningen. / Our investigation treats learning by reading and reading comprehension. On the basis of a pedagogues and a pupils perspective we have investigated the concept of reading comprehension, what it means to know how to read and understand a text, which prerequisite it demands and how learning take place around this. As a starting point to our investigation we have use different research perspectives on learning by reading and touching different learning by reading methods. Through qualitative interviews with pedagogues and pupils we have investigate their understanding about how you learn to read by yourself and what it means for your reading comprehension. The results have given us knowledge of that the pedagogue should be sensitive and support the pupil with different tools, because the pedagogue must help the pupil in their reading evolution. We mean that it would facilitate if pedagogue and pupil are active in learning by reading.

Due to globalization, diversity in the Swedish classrooms is common. This study sets out to examine the pupil’s and teacher’s perspectives of multilingualism in Sweden and how it effects English language learning. Although, a majority consider multilingualism to be an asset in language learning, many still believe that children mix the languages together and become confused. There seems to be no unanimous answer to whether or not multilingualism aids in learning an additional language. Therefore, this study aims to examine positive and negative effects of monolingualism and multilingualism in English language learning in Sweden. More specifically, the aim is to explore whether or not multilingualism aids pupil´s in speaking English as a Foreign Language. The question “What effects does multilingualism have in Year 1 - 3 EFL students’ speaking skill?” was formulated. The research for this qualitative study included interviews of six teachers and four pupil´s, combined with observations of different classrooms in the south of Sweden. The results indicate that both pupil´s and teachers view multilingualism as an advantage to language learning.

The purpose of this study is to investigate how some students in the early school years experience their literary learning environment, as well as their own thoughts and experiences of how the learning environment can be designed to support them in developing their literacy skills. The theoretical framework is a sociocultural perspective on learning. The survey was conducted as a group interview with students in third grade. The questions focused on how students experience a positive learning environment, and a learning environment that adversely affects their reading and writing skills. The study also examines the students’ views on how the learning environment can be developed. The results show that students at the beginning of the study did not attach any importance to the learning environment in terms of developing their literacy skills. But in the continued discussion they became aware of a number of factors that they believe characterizes a positive literary learning environment. The individual teacher’s attitude and interaction with the students is considered the single most important factor to achieve a literary learning environment that stimulates their reading and writing skills. The students also believe that there is a potential for the development of the literary learning environment, particularly the physical aspects and they give a number of concrete suggestions for improvements, such as expanded access to books and furniture that is more suited for literary activities. In the research review some factors for success are discernible as individual teachers’ attitudes and skills, a structured environment and an environment that provides physical access to reading material. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i de tidiga skolåren upplever sin litterära lärmiljö, samt deras egna tankar och erfarenheter kring hur lärmiljö kan utformas för att stötta dem i deras läs- och skrivutveckling. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Undersökningen har genomförts i form av en gruppintervju med elever i årskurs tre. Frågeställningarna har fokuserat hur eleverna upplever en positiv lärmiljö, respektive en lärmiljö som inverkar negativt på deras läs- och skrivutveckling. Likaså utforskar studien vilka möjligheter eleverna ser för utveckling av lärmiljön. I resultatet framgår att eleverna inledningsvis inte tillmäter lärmiljön någon betydelse för deras läs- och skrivutveckling. I diskussionen blir de emellertid medvetna om en rad faktorer som de tycker utmärker en positiv litterär lärmiljö. Den enskilde lärarens bemötande och interaktion med eleverna betraktas som den i särklass viktigaste faktorn för att åstadkomma en litterär lärmiljö som stimulerar deras läs- och skrivutveckling. Eleverna anser även att det finns utvecklingspotential för den litterära lärmiljön, framförallt de fysiska aspekterna och ger en rad konkreta förbättringsförslag, såsom till exempel en större tillgång till böcker samt möbler som är mer anpassade för litterära aktiviteter. I forskningsöversikten har vissa framgångsfaktorer kunnat skönjas, som till exempel enskilda lärares förhållningssätt och kompetens, en strukturerad miljö, en miljö som erbjuder fysisk tillgång till läsmaterial.

Problemområdet i denna uppsats rör matematiksvårigheter hos elever med språkstörning på gymnasiet. Bakgrunden är bland annat den rapport från SPSM (2018) som visar att rutiner kring elever med språkstörning på gymnasiet är bristfälliga samt en stor mängd forskning som konstaterar att det finns ett samband mellan språkstörning och matematik. Uppsatsens syfte är att synliggöra denna grupp genom att undersöka hur några elever med språkstörning på gymnasiet upplever och har upplevt sina matematiksvårigheter. Eftersom undersökningen utgår ifrån elevperspektivet valdes semistrukturerade intervjuer som metod. De fem deltagarna har alla diagnosen språkstörning, går på gymnasiet och har inte klarat gymnasiets första matematikkurs på utsatt tid.        Elevernas berättelser och upplevelser diskuteras utifrån attributionsteorins modell om hur vi attribuerar våra motgångar och framgångar. Det framkommer att alla eleverna har fått kämpa med matematiken genom hela sin skolgång. Eleverna förklarar sina svårigheter till övervägande del med stabila, det vill säga oföränderliga, faktorer, både sådana som ligger utanför dem själva (externa) och sådana som ligger inom dem själva (interna). Varken eleverna själva eller lärare de mött, har kopplat ihop matematiksvårigheterna med diagnosen språkstörning.        Utifrån resultaten diskuteras bland annat vikten av kunskap om sambandet mellan språkstörning och matematiksvårigheter hos matematiklärare samt samarbetet mellan denne och specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare diskuteras organisatoriska förändringar som skulle kunna underlätta för den här elevgruppen och att man bör ha i beaktande hur upprepade misslyckanden resulterar i minskad motivation. Detta är särskilt relevant för elever, som förklarar sina motgångar med stabila, oföränderliga faktorer, då det minskar möjligheten att ta vara på den kapacitet de har. / The research problem in this thesis concerns mathematical difficulties in pupils with specific language impairment (SLI) in upper secondary school. A large amount of research shows that there is a connection between specific language impairment and mathematical difficulties and a report from SPSM (2018) states that routines concerning pupils with SLI in upper secondary school are deficient. The purpose of the thesis is to make this group more visible by examining how some pupils with SLI in upper secondary school experience, and have experienced, their mathematical difficulties. Since the study is based on the student perspective, semi-structured interviews were chosen as a method. The five participants have all been diagnosed with SLI and attend upper secondary school.        The students' stories and experiences are discussed based on the model of attribution theory, which describe how we attribute our adversities and successes. It appears that all the students have been struggling with mathematics throughout their schooling. Students explain their difficulties predominantly with stable, i.e. unchanging, factors, external as well as internal. Neither the students themselves nor the teachers they encountered have linked the mathematical difficulties with the diagnosis SLI.        Based on the results, the importance of more knowledge among mathematics teachers about the relationship between SLI and mathematical difficulties is discussed, as well as the importance of collaboration between mathematics teachers and special education teachers. Furthermore, organizational changes that could facilitate this student group are discussed and moreover that one should consider how repeated failures result in reduced motivation. This is particularly relevant for students, who explain their setbacks with stable, unchanging factors, as it reduces the ability to take advantage of their capacity.

The aim of this dissertation is to increase understanding of being a pupil in a remedial class. The thesis is based on interviews, questionnaires, and observations and includes parents, teachers, and pupils in ten remedial classes. Fifty-five percent of the studied pupils had no specific diagnosis. The thesis is based on five articles emanating from the interdisciplinary BASTA project (Basic skills, social interaction and training of the working memory). Article I focuses on self-concept, with a rating scale completed by the children. In Article II ethical issues related to the methodology of interviewing children are stressed. Article III focuses on teaching children in remedial classes, and is based on questionnaires completed by teachers and parents. Article IV is based on interviews with pupils. Article V is based on interviews with teachers and on classroom observations, and highlights the classroom climate. The theoretical approach used is a sociocultural perspective. From this perspective, learning is seen as becoming involved in different discourses, where interaction is seen as part of learning and development. The results of the thesis show that the pupils become bearers of the school’s perspective and blame the referral to remedial class on shortcomings in themselves. In transferring to the remedial class the pupils can lose their friends. Factors that reinforce this construction are the structured teaching and organisation of the classroom. These may hinder the pupils both in terms of friendship and of learning of subject knowledge. The main result is, however, that what the pupils in remedial classes primarily learn is to be pupils in remedial classes.

Syftet med den här studien är att bidra med ett elevperspektiv på hur elever i årskurs 3 upplever att bli bedömda och hur de upplever bedömningsmetoder som är vanligt förekommande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört åtta elevintervjuer på två skolor. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och självbestämmandeteorin. Resultatet visar att eleverna upplever bedömning som positiv och motiverande när de har en förståelse för att bedömning är till för att stötta deras lärande. Resultatet visar att eleverna upplever återkoppling från läraren som en värdefull bedömningsmetod. Prov är den bedömningsmetod som skapar viss stress och oro hos eleverna men är ändå uppskattat som bedömningsmetod, eftersom de anser att det är ett konkret sätt att se hur de ligger till kunskapsmässigt. Eleverna upplever att både kamratbedömning och självbedömning stöttar deras lärande men det framgår att det krävs stödstrukturer för att inte bedömningen ska bli för generell eller konkret.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser på sitt lärande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet är att beskriva detta, sätta det i samband med skolans värdegrund och få en förståelse för relationen mellan lärandet och motivationen. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med tio elever från två olika skolklasser i skolår åtta. Metoden har även stöd av observationer. Intervjusvaren är strukturerade efter teman. Eleverna i projektet utvecklar kunskap som med rollspel gestaltas i egna tolkningar för publik. Undervisningsformen är omtyckt av eleverna då det finns plats för socialt umgänge. De tränar sig i samarbete, problemlösning, organisation och improvisation. Språkträning i ett undersökande av sin egen identitet ingår också. De lär sig även att se samband i projektet. De utvecklar ett självständigt tänkande, eget inflytande och ansvar och tränas i ett praktiserande av demokratiska principer. De blir motiverade av de friare arbetsformerna med improvisation under eget ansvar, samarbete med problembaserade uppgifter, det sociala värdet av att umgås och presentation av projektet inför publik. De utvecklar ett lärande utifrån egna erfarenheter, de blir duktigare att improvisera fram lösningar ju mer erfarenhet de får. Lärandet och motivationen går in i en symbios, ju längre tid som går. Eleverna blir motiverade av att de efterhand inser de att allihop är beroende av varandra. Detta skapar en kollektiv lojalitet som i sin tur underlättar lärandet. / My thesis concerns how pupils in comprehensive school look upon their own learning and motivation during a musical project. The purpose is to describe this, connect it with the schools values and get an understanding of the connection between learning and motivation. This research is based on qualitative interviews with ten eight graders from two different classes and this method is also backed up by observations. The answers from the interviews are then structured after certain themes. The pupils in the project develop their knowledge by being asked to make their own interpretations that are subsequently illustrated in role plays in front of an audience. This way of teaching is appreciated by the pupils as it also gives room for social intercourse. They train their cooperative abilities as well as problem solving, organizing and improvising abilities. Language training while examining their own identity also enters into this project and they learn to become aware of different connections. They develop independent thinking, to have influence and be responsible while they train practicing democratic principles and they get motivated by the more liberal forms for working with improvisations on their own responsibility, cooperating with problem based tasks, the social value of working together and the presentation of the project in front of and audience. Their learning develops out of their own experiences and they become more skilled in improvising solutions the more experience they get. Learning and motivation enter into a symbiosis the more time that passes and the pupils become motivated while gradually realizing that they are all dependent on one another. This creates a collective sense of loyalty which in turn facilitates the learning process.

For a long time, inclusion or inclusive education (IE) has been high on the agenda both internationally and in Sweden, not least since the signing of the Salamanca Declaration in 1994 and the ratification of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities in 2006. These call for inclusion to be the norm and are guided by the principle that all pupils, regardless of needs, feel that their social, emotional and academic needs are being met. Since the introduction of Lgr11 (2011), the most recent Swedish curriculum, special educational needs (SEN) should be seen as arising out of educational environments and methods that are not adapted enough to be accessible to a wide diversity of pupils. Despite a significant body of research into inclusive education, several researchers raised that few studies focused on the pupil perspective, few were collaborative and few focused on all pupils, that is to say, their focus lies only on pupils with SEN. Arguably, selecting certain groups to investigate goes against the ethos of inclusion and risks missing information from pupils experiencing difficulties that are not yet identified.  When considering factors impacting feelings of inclusion, many studies have raised the importance of socio-emotional functioning alongside academic self-concept. This collaborative study looks at how included pupils in a free school in Stockholm feel, with a focus on whether there is a difference between the pupils’ perception of inclusion depending on whether they have self-reported SEN or not, what grade they are in and their gender. This is measured using a new instrument, the ‘Perception of Inclusion Questionnaire (PIQ) - student version’, which is also being validated as a tool for measuring inclusion in Sweden. Results indicate clearly that pupils with SEN feel significantly less included than their typically-developing peers across all three scales, emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept. In addition, grade has an impact, with pupils in Grade 8 having lower feelings of emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept than in Grade 5. This difference was apparent for all pupils but the effect was greater in pupils with SEN. Gender returned insignificant results on all three scales. Another interesting result is that more pupils self-report actual or suspected SEN than the school reports, indicating that there are a number of pupils with difficulties who would be overlooked in studies that do not include all pupils. The Swedish version of the PIQ for Students has been validated.