Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklärares föreställningar omutbildningens roll för elevers kritiska tänkande och dess utvecklande. Vårt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år och tre lärare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lärarna att det kritiska tänkandet är ett ifrågasättande och en reflektion som fungerar såväl inom skolan och svenskämnet som utanför. Det utvecklas enligt lärarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tänkandet är enligt lärarna att våga ifrågasätta den information som man ställs inför. Det kritiska tänkandet fungerar även som ett verktyg för att tolka de budskap som andra människor sänder ut. Slutsatsen är att utvecklandet av kritiskt tänkande är svårt att ge enkla svar kring. Något som dock står klart är att det är hos eleverna svaren står att finna.

Analytiker innehar en viktig roll som en informationsintermediär på den finansiella marknaden. Begränsat informationsunderlag samt subjektiva tolkningar kan däremot påverka analytikers träffsäkerhet. Därmed blir det relevant att studera dessa tillkortakommanden.  Syftet med denna uppsats är att förklara hur närhet och kulturell kontext påverkar analytikers riktkursträffsäkerhet. Studien har en deduktivt ansats och ett systemorienterat angreppsätt där närhetsteori, kulturdimensionsteori, institutionell teori och intressentteori är i fokus. Studien har en tvärsnittsdesign, där data från Infront och Refinitiv använts för perioden Q3 2022 till Q3 2023.  Studien kom fram till att svenska analytiker har mer optimistiska men mindre träffsäkra riktkurser på den svenska aktiemarknaden än utländska analytiker. Kunskapsbidraget är att analytiker blir starkt påverkade av sin geografiska omgivning. Utav de valda systemorienterade teorierna kunde endast intressentteorin förklara studiens samband. / Analysts have an important role in the financial market as an information intermediary. Limited information and subjective interpretations do however affect accuracy. Because of that it is relevant to study these shortcomings. The purpose of this essay is to explain how proximity and cultural context effects the analyst´s target price accuracy. The essay has a deductive approach with a system-oriented perspective where proximity theory, cultural dimension theory, institutional theory and stake holder theory is in focus. The study uses a cross-sectional design where data has been gathered from Infront and Refinitiv for period Q3 2022 until Q3 2023. Our essay concluded that Swedish analysts have more optimistic but less accurate target prices in the Swedish stock market then foreign analysts. The research contribution is that analyst is strongly affected by its geographical surroundings. Out of the selected system-oriented theories, only stakeholder-theory could predict the results of the study.

Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre beskriver att de förhåller sig till undervisningen i källkritisk informationssökning i digitala miljöer. Lärarnas inställning till undervisning i källkritisk informationssökning har undersökts genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats ur ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Studien är viktig då forskningen på området visar att barn i allt yngre åldrar idag har tillgång till ett enormt informationsflöde genom internet. Samtidigt som informationsmängden ökar så ökar kraven på informationskonsumenten. Forskningen visar att undervisningen om digital källkritik idag är bristfällig samt att elever många gånger har svårigheter att bedöma källors trovärdighet. Elevers digitala källkritiska nivå varierar kraftigt. Samtidigt visar forskningen att elevens förmåga att förhålla sig till digital text korrelerar med elevens läsförståelse. Resultaten visar att lärarna har en mycket samstämmig inställning till både vad källkritik är samt vad de vill uppnå med undervisningen. Då elever många gånger har bristande läs- och skrivkunskaper i de tidiga årskurserna så startar flera av lärarna undervisningen under lågstadiets senare del. Lärarnas målsättning är att eleverna utvecklar en förståelse för vikten av ett källkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt reflekterande. / <p>Svenska</p>

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser på sitt lärande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet är att beskriva detta, sätta det i samband med skolans värdegrund och få en förståelse för relationen mellan lärandet och motivationen. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med tio elever från två olika skolklasser i skolår åtta. Metoden har även stöd av observationer. Intervjusvaren är strukturerade efter teman. Eleverna i projektet utvecklar kunskap som med rollspel gestaltas i egna tolkningar för publik. Undervisningsformen är omtyckt av eleverna då det finns plats för socialt umgänge. De tränar sig i samarbete, problemlösning, organisation och improvisation. Språkträning i ett undersökande av sin egen identitet ingår också. De lär sig även att se samband i projektet. De utvecklar ett självständigt tänkande, eget inflytande och ansvar och tränas i ett praktiserande av demokratiska principer. De blir motiverade av de friare arbetsformerna med improvisation under eget ansvar, samarbete med problembaserade uppgifter, det sociala värdet av att umgås och presentation av projektet inför publik. De utvecklar ett lärande utifrån egna erfarenheter, de blir duktigare att improvisera fram lösningar ju mer erfarenhet de får. Lärandet och motivationen går in i en symbios, ju längre tid som går. Eleverna blir motiverade av att de efterhand inser de att allihop är beroende av varandra. Detta skapar en kollektiv lojalitet som i sin tur underlättar lärandet. / My thesis concerns how pupils in comprehensive school look upon their own learning and motivation during a musical project. The purpose is to describe this, connect it with the schools values and get an understanding of the connection between learning and motivation. This research is based on qualitative interviews with ten eight graders from two different classes and this method is also backed up by observations. The answers from the interviews are then structured after certain themes. The pupils in the project develop their knowledge by being asked to make their own interpretations that are subsequently illustrated in role plays in front of an audience. This way of teaching is appreciated by the pupils as it also gives room for social intercourse. They train their cooperative abilities as well as problem solving, organizing and improvising abilities. Language training while examining their own identity also enters into this project and they learn to become aware of different connections. They develop independent thinking, to have influence and be responsible while they train practicing democratic principles and they get motivated by the more liberal forms for working with improvisations on their own responsibility, cooperating with problem based tasks, the social value of working together and the presentation of the project in front of and audience. Their learning develops out of their own experiences and they become more skilled in improvising solutions the more experience they get. Learning and motivation enter into a symbiosis the more time that passes and the pupils become motivated while gradually realizing that they are all dependent on one another. This creates a collective sense of loyalty which in turn facilitates the learning process.

This qualitative study investigates people's media use and engagement on social media. By combining prompts material and qualitative interviews with theories such as the social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) and uses and gratifications theory (Katz et al., 1973; McQuail, 1984), it is delimited to drawing insights into how people themselves seek information in crisis situations but also how they prefer to get information about different crises mainly to national and local levels. These perspectives enhance the study and cover perspectives in people's behaviour regarding crisis information through different perspectives on people's media usage and behavior concerning information seeking about crises in different environments such as social media but also traditional media. Moreover, this study is centred around social media use, information seeking, information vetting, and information sharing. Further, misinformation, information sharing by influential people and organisations on digital platforms are also brought up and discussed in this study, which gives background to tendencies of motivation to people’s behaviour concerning perceiving and seeking information in a digital landscape versus traditional media.  In addition, the current state of digitalisation has provided new ways of extending mass communication than more traditional communication methods such as television, radio, and newspapers (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). In crisis, the digital landscape therefore presents an opportunity to spread and receive information, including crisis information, through means such as the Internet and social media platforms (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). This makes it a useful tool for organisations when it comes to crisis communication, providing more timely and punctual communication to a wider audience and stakeholders. Thus, it is important for authorities, organisations and society to understand how civilians receive and interpret the meaning of crisis information, recognising that digitalisation has evolved ways in which people receive and interpret information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail, 2010). By understanding how crisis information is perceived and interpreted by individuals in the digital landscape, it enables development of effective crisis communication strategies to emerge, making it an important aspect within crisis communication research (Austin et al., 2012; Jin &amp; Pang, 2010; Vigsø, 2016). / Denna kvalitativa studie undersöker människors medieanvändning och engagemang på sociala medier. Genom att kombinera stimulimaterial och kvalitativa intervjuer med teorier som social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) och uses and gratifications theory (Katz et al.,1973; McQuail, 1984) avgränsas den till insikter om hur människor själva söker information i krissituationer men också hur de föredrar att få information om olika kriser på nationell och lokal nivå. Dessa perspektiv förstärker studien och täcker in perspektiv i människors beteende kring krisinformation genom olika perspektiv på människors medieanvändning och beteende kring informationssökning om kriser i olika miljöer såsom sociala medier men även traditionella medier. Denna studie är centrerad kring användning av sociala medier, informationssökning, informationskontroll och informationsdelning. Misinformation,  informationsdelning av inflytelserika personer och organisationer på digitala plattformar tas också upp och diskuteras i denna studie vilket ger bakgrund till underliggande tendenser av motivation till människors beteende när det gäller att uppfatta och söka information i ett digitalt landskap kontra traditionella medier i kontext av kris. Dessutom har digitaliseringens nuvarande tillstånd gett nya sätt att utvidga masskommunikation än mer traditionella kommunikationsmetoder som TV, radio och tidningar (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). I kris ger det digitala landskapet därför en möjlighet att sprida och ta emot information, inklusive krisinformation, genom medel som Internet och sociala medieplattformar (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). Detta gör det till ett användbart verktyg för organisationer när det kommer till kriskommunikation, vilket ger mer läglig och punktlig kommunikation till en bredare publik och intressenter. Därför är det viktigt för myndigheter, organisationer men även samhället  att förstå hur människor tar emot och tolkar innebörden av krisinformation, med insikt om att digitaliseringen har utvecklat ett nytt sätt för människor i  hur de tar emot och tolkar information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail , 2010). Genom att förstå hur krisinformation uppfattas och tolkas av individen i det digitala landskapet, möjliggör den därför utveckling av effektiva kommunikationsstrategier i kris, vilket gör den till en viktig aspekt inom kriskommunikationsforskning (Austin et al., 2012; Jin &amp; Pang, 2010; Vigsø, 2016).