<p>Mixed age classes has been a part of the Swedish education system from its beginning and used to be its norm. During the 1970’s the practice of having mixed age classes saw a new spring as it was deemed to have educational advantages, and since then there has been an ongoing debate among teachers, researchers, parents and politicians regarding how, and in what way, the advantages actually manifest themselves. Earlier research shows different results where some scholars find that mixed age classes have a negative effect on children’s academic and social development. Others find it hard to show that supposed negative effects are caused by the mixed aged class, while others still find that being in a mixed class has neither positive nor negative effects on the children.</p><p>This essay analyses the problem by interviewing five teachers who all have a professional history where they at some point have teached mixed age classes as well as age homogenous ones. Through the use of the interviews the essay tries to contribute to the scientific understanding of mixed age classes by adding knowledge of how teachers experience the social and academic development of their pupils. To reach this purpose I start out with the following two research questions:</p><ul><li>How do teachers view the social development of their pupils in mixed age classes?</li><li>How do teachers view the academic development of their pupils in mixed age classes?</li></ul><p>The results of the study show that in the teachers’ experiences, mixed age classes have a positive influence on the social development of their pupils. At the same time, however, the teachers feel that there are negative effects on the academic development, particularly within the fields of mathematics and Swedish. The result is then discussed in regards to what it may mean for Swedish schools in the short and the long run as well as if it can lead to social problems and what implications there are for what kind of people we wish to foster.</p><p> </p>

Mixed age classes has been a part of the Swedish education system from its beginning and used to be its norm. During the 1970’s the practice of having mixed age classes saw a new spring as it was deemed to have educational advantages, and since then there has been an ongoing debate among teachers, researchers, parents and politicians regarding how, and in what way, the advantages actually manifest themselves. Earlier research shows different results where some scholars find that mixed age classes have a negative effect on children’s academic and social development. Others find it hard to show that supposed negative effects are caused by the mixed aged class, while others still find that being in a mixed class has neither positive nor negative effects on the children. This essay analyses the problem by interviewing five teachers who all have a professional history where they at some point have teached mixed age classes as well as age homogenous ones. Through the use of the interviews the essay tries to contribute to the scientific understanding of mixed age classes by adding knowledge of how teachers experience the social and academic development of their pupils. To reach this purpose I start out with the following two research questions: How do teachers view the social development of their pupils in mixed age classes? How do teachers view the academic development of their pupils in mixed age classes? The results of the study show that in the teachers’ experiences, mixed age classes have a positive influence on the social development of their pupils. At the same time, however, the teachers feel that there are negative effects on the academic development, particularly within the fields of mathematics and Swedish. The result is then discussed in regards to what it may mean for Swedish schools in the short and the long run as well as if it can lead to social problems and what implications there are for what kind of people we wish to foster.

Studien utforskar ur ett pedagogperspektiv motiv till utomhusvistelser i förskolan. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med en hermeneutisk ansats och tar stöd i verksamhetsteorin som Knutagård (2002) beskriver. Syftet med studien var att genom intervjuer utforska motiv till att pedagoger i förskolan använder utomhusvistelser och dess aktivering. I denna studie deltar tolv pedagoger från privata och kommunala förskolor. Resultatet visar att det finns många motiv till utomhusvistelser och att det bakomliggande behov som påverkar motivet styrs av pedagoger och barn men också verksamhetens styrdokument vilket styrs av en inre och yttre aktivering hos pedagogerna. Det visar även att pedagoger i förskolan ser många fördelar med en bra balans mellan att vara inomhus och utomhus under dagen i förskolan. / <p>19-12-20</p>

Syftet med studien var att studera, beskriva samt problematisera de motiv som ligger till grund för pedagogers val av material och utformning av lekmiljöer. Detta har vi undersökt genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi sju stycken verksamma förskollärare. I analysen av empirin har tre motiv framkommit: Skapa frihet, Skapa ordning samt Möjliggöra delaktighet. Motiven har vi använt som teman i resultatet. Resultatet visade en varierad syn bland pedagogerna på huruvida miljöerna bör byggas upp för att vara tydliga i vad som förväntas av barnen eller öppna för fantasi och kreativitet. Det framkommer hur miljöerna utformas med ett syfte att skapa frihet för bar-nens lek och hur miljöer byggs upp för att inspirera och locka barnen till fantasi och kreativitet. Re-sultatet visade även en vilja att skapa ordning och tydlighet i verksamheten för att tillmötesgå samtliga barns behov. Det framträder en variation på vilket sätt barnen blir delaktiga i utformningen men bar-nens intresse och behov är alltid i pedagogernas fokus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.</p><p>Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning. Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning.

Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete. / In this study is an unstated tension reviewed that was revealed through conversations with teachers at a school with pupils diagnosed with autism during spring 2013. The teachers explained the difficulty with implementing the swedish curriculum for comprehensive school Lgr 11 in their organisation concurrent to the demand of consideration they were forced to take meeting their pupils, limitations caused by the diagnose autism. Through the teachers perspective is an attempt to explain the tension done, with the use of the concept responsibility and the theory ramfaktorteori as tools for analysis is attempt done to understand and explain the unstated tension between the framework Lgr 11 and the terms autism set for the teachers when they form their organisation. This study is a survey done seen through a few teachers subjective reality and their comments on an phenomenon in their everyday work.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att själva lösa uppkomna konflikter.Problemformuleringar: Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering?Anser pedagogerna att barnen själva bör och kan lösa sina konflikter?Litteraturgenomgång: Teorier som ligger till grund för arbetet är behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstå. Det gemensamma för ovan nämnda teorier är att de utgår ifrån människans inre drivkraft för att förstå sin omvärld och därigenom utvecklas som individer. Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med låg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgående. Respondenterna i denna studie kommer från fyra förskolor centralt belägna i en större svensk stad. Det utförs även en fältundersökning där vi agerar åskådare, detta som komplement till utförda intervjuer. Resultat och analys: Insamlad empiri utifrån kvalitativa intervjuer tillsammans med en fältundersökning tolkas och analyseras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Nära, genuina och ärliga möten sker i förskolan mellan barn - barn, i dessa möten uppkommer konflikter. Det finns forskare som menar att man kan välja att se konflikter som positiva och nödvändiga för människans utveckling och lärande (Hakvoort 2010, s. 21) och alla människor som integrerar med andra behöver öva sig att sätta ord på sina känslor som en del av konfliktlösning (Granath 2010, s. 15). Enligt respondenterna förutsätter pedagogens roll som förebild och handledare i hanteringen av barns konflikter, erfarenhet samt kunskap i konflikthantering. Slutsats: Vi anser att vikten av kunskap inte nog kan betonas i arbetet med barn genom högre utbildning. I enlighet med Normell anser vi att övning i relationell samt emotionell kompetens bör vara en viktig del av den kunskap som vidareutvecklas genom lärarutbildningen (Normell 2008, s. 99). Denna utbildning bör i sin tur uppröra och beröra för att bli reell och kunna omvandlas till kunskap i konflikthantering genom social interaktion (Granath 2010, s. 17). Slutligen anser vi i enlighet med Normell att en kompetent lärare inte bara är ämneskunnig utan en individ som kan konsten att skapa goda relationer med alla inom förskolan (Normell 2008, s. 99).

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kringbarnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form avintervjuer och observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare medinledande observationer av deras arbetssätt på avdelningen.Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktigprocess. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och entrygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anserockså att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelsesamt förebyggande av aggressivitet. Resultatet visar att lärarna arbetar aktivt medkänsloutbyte med barn och känslomässiga interaktioner, men observationer på förskolan visaratt det saknas olika aktiviteter som berör känslor och som strävar efter att bredda barnskunskap och förståelse.