<p>Mixed age classes has been a part of the Swedish education system from its beginning and used to be its norm. During the 1970’s the practice of having mixed age classes saw a new spring as it was deemed to have educational advantages, and since then there has been an ongoing debate among teachers, researchers, parents and politicians regarding how, and in what way, the advantages actually manifest themselves. Earlier research shows different results where some scholars find that mixed age classes have a negative effect on children’s academic and social development. Others find it hard to show that supposed negative effects are caused by the mixed aged class, while others still find that being in a mixed class has neither positive nor negative effects on the children.</p><p>This essay analyses the problem by interviewing five teachers who all have a professional history where they at some point have teached mixed age classes as well as age homogenous ones. Through the use of the interviews the essay tries to contribute to the scientific understanding of mixed age classes by adding knowledge of how teachers experience the social and academic development of their pupils. To reach this purpose I start out with the following two research questions:</p><ul><li>How do teachers view the social development of their pupils in mixed age classes?</li><li>How do teachers view the academic development of their pupils in mixed age classes?</li></ul><p>The results of the study show that in the teachers’ experiences, mixed age classes have a positive influence on the social development of their pupils. At the same time, however, the teachers feel that there are negative effects on the academic development, particularly within the fields of mathematics and Swedish. The result is then discussed in regards to what it may mean for Swedish schools in the short and the long run as well as if it can lead to social problems and what implications there are for what kind of people we wish to foster.</p><p> </p>

Mixed age classes has been a part of the Swedish education system from its beginning and used to be its norm. During the 1970’s the practice of having mixed age classes saw a new spring as it was deemed to have educational advantages, and since then there has been an ongoing debate among teachers, researchers, parents and politicians regarding how, and in what way, the advantages actually manifest themselves. Earlier research shows different results where some scholars find that mixed age classes have a negative effect on children’s academic and social development. Others find it hard to show that supposed negative effects are caused by the mixed aged class, while others still find that being in a mixed class has neither positive nor negative effects on the children. This essay analyses the problem by interviewing five teachers who all have a professional history where they at some point have teached mixed age classes as well as age homogenous ones. Through the use of the interviews the essay tries to contribute to the scientific understanding of mixed age classes by adding knowledge of how teachers experience the social and academic development of their pupils. To reach this purpose I start out with the following two research questions: How do teachers view the social development of their pupils in mixed age classes? How do teachers view the academic development of their pupils in mixed age classes? The results of the study show that in the teachers’ experiences, mixed age classes have a positive influence on the social development of their pupils. At the same time, however, the teachers feel that there are negative effects on the academic development, particularly within the fields of mathematics and Swedish. The result is then discussed in regards to what it may mean for Swedish schools in the short and the long run as well as if it can lead to social problems and what implications there are for what kind of people we wish to foster.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.

Digitalt spelbaserat lärande är ett aktuellt och växande fenomen som integreras i allt fler ämneni skolan. I denna översikt undersöks digitalt spelbaserat lärande koncentrerat till ämnet matematik. För att ge en nyanserad bild av forskningsfältet används artiklar med olika perspektiv på digitalt spelbaserat lärande i matematik. De undersöker motivation, kunskapsutveckling, lärarperspektivet samt analyserar olika matematikspel. Syfte Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring digitalt spelbaserat lärande i matematikundervisningen. Främst skapas en överblick av vad det finns för forskning av området och sedan även en inriktning mot vad forskningens resultat säger. Då digitala spel i undervisningen generellt ökar snabbare än våra kunskaper kring hur det används och dess effekter på lärare och elever så behövs en kunskapsöversikt över områdets forskningsfält. Att sprida forskningsresultat inom digitaliseringsområdet stärker skolväsendet och leder till ökad kunskapsutveckling och likvärdighet bland barn och elever (Skolverket2022). För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används följande frågeställningar: • Vad kännetecknar forskningen om digitalt spelbaserat lärande imatematikundervisningen? • Vad blir effekterna av implementering av digitala spel i matematikundervisningen? • Vad säger forskningen om digitalt spelbaserat lärande i förhållande till traditionellundervisning? Metod Litteratursökningar gjordes i databaserna ERIC ProQuest och Primo med kombinerade sökord som gav träffar på artiklar gällande digitalt spelbaserat lärande i matematikundervisning. Undersökningarna valdes tio artiklar ut som sedan kartlades, analyserades och sammanställdes. Resultat Att använda sig av digitalt spelbaserat lärande i matematikundervisning visar sig ge eleverna både motivation till att arbeta med matematik samt ökar eleverna utveckling inom matematik. De slutsatser som dras utifrån kartläggningen visar även på att det behövs mer kunskaper dels kring implementering av digitala verktyg, dels vilka spel som finns på marknaden och som är pedagogiskt utformade.

Most Agile Software Development methodologies are aimed towards large companies and large-scale projects. The purpose of this report was to identify, and potentially modify, Agile Development methodologies and strategies suitable for small-scale projects. Initially a comprehensive study was conducted on a few selected agile methodologies in order to find the most suitable one to be used for a loosely defined small-scale project. The result of the study led to the methodology Kanban being used experimentally on that project. The report goes through how Kanban was utilized and modified to better suit the project as well as bring forward interesting details regarding the outcome of the actual project. The produced methodology, with Kanban at its core, can especially be of use for small IT companies looking for an agile methodology fitting their project(s). It could also be used to further develop alternative variants of the agile methodology Kanban with focus on small-scale projects. / De flesta agila utvecklingsmetodiker riktar sig mot storskaliga projekt och företag. Syftet med denna rapport var att identifiera lämpliga agila utvecklingsmetodiker och strategier för småskaliga projekt. Inledningsvis genomfördes en omfattande studie av ett fåtal agila metodiker med målet att hitta den mest lämpliga för ett löst definierat småskaligt projekt. Resultat av studien ledde till att metodiken Kanban experimenterades med och användes för projektet. Rapporten går igenom hur Kanban nyttjades och modifierades för att bättre passa projektet i fråga. Den framtagna metodiken, med Kanban som grund, kan vara speciellt användbar för mindre IT-företag som letar efter en agil metodik som passar deras projekt. Den skulle även kunna användas för att vidareutveckla alternativa agila Kanban-metodiker för småskaliga projekt.