Syftet med studien var att beskriva och belysa hur ämnet idrott och hälsa undervisas i två Libanesiska skolor och hur hälsosynen ser ut bland grundskolelärare i dessa skolor. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier såsom lärande, behaviorismen, sociokulturellt lärande samt John Deweys aspekter ur ett pedagogiskt perspektiv. Hälsolitteracitet och hälsokorset är teorierna som använts ur ett hälsoperspektiv. Metoden i denna studie utgick från en hermeneutisk forskningsansats som baseras på en konventionell kvalitativ metod där muntliga och skriftliga intervjuer samt observation har förekommit. Tolv intervjuer genomfördes, varav två av dem skedde via personligt möte. Totalt observerades 13 idrottslektioner varav tio var utomhus och tre lektioner inomhus i klassrummet på grund av oväder. Resultatet belyser att synen på hälsa främst är kopplad till den fysiska aspekten och att det mest använda pedagogiska arbetssättet var utifrån en traditionell klassrumsmiljö där läraren undervisar och eleverna tar till sig det genom att lyssna. Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetssättet för lärande bör ta hänsyn till elevernas lärande och att det behöver ske en samverkan mellan lärarna och eleverna för att ge bästa villkor för lärande mot hälsa.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsättning i grundskolan. En kvalitativstudie ur några pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school)Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Specialpedagogik, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att är att belysa hur några pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. Studien utgår från litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt fem pedagoger från årskurs F-9 har intervjuats.Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att arbeta och utveckla sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt och vara delaktiga i den sociala samhörigheten i lärandesituationen måste pedagogerna först bygga upp trygghet och arbetsro i klassrumsmiljön. Det ska finnas en tydlig struktur och god ljudmiljö i lärmiljön som gör att elever med hörselnedsättning är trygga i kommunikationen med pedagogen och klasskamraterna. Pedagogen ska ha hörselkunskap och använda sig av pedagogiska, kommunikativa arbetssätt och metoder och tekniska hjälpmedel, för att underlätta skolarbetet för dessa elever. För att på bästa sätt inkludera elever med hörselnedsättning och uppnå en helhetssyn på eleven och dess behov i lärande situationen krävs även samverkan mellan pedagogisk personal och föräldrar, samt att special-och hörselpedagog arbetar som ett pedagogiskt stöd för elever, pedagoger och föräldrar.

Syftet med mitt arbete är utifrån läroplanen studera vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får, för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Arbetets frågeställning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska, samt tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Jag har i min undersökning utgått ifrån kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var två pedagoger och tre elever på introduktions programmet Individuella Alternativ.Språkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt språk efter den kontext det används i, d.v.s. skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk. Arbetet behandlar även förstaspåksbehärskning och andraspråksbehärskning bland tvåspråkiga elever, samt pedagogernas respektive elevernas syn på modersmål och svenska. Pedagogernas arbetssätt och elevernas upplevelser kring dessa arbetssätt tas också upp i arbetets empiriska avsnitt. Några slutsatser kring just intervjupersonernas syn på modersmålet och arbetssätt presenteras i slutdiskussion; t.ex. elevernas och pedagogernas olika åsikter angående modersmål. I detta avseende är det intressant att se att elevernas inställning till modersmålsundervisningen är att lära sig så mycket som möjligt av sitt respektive modersmål för att kunna kommunicera med familj och släkt, medan lärarna ser modersmålsundervisningen som något som är viktigt för inlärning av svenska. En annan slutsats som också är intressant är att lärarna har i allt större utsträckning börjat ta till sig Gibbons idéer och lämnar det traditionella arbetssättet bakom sig