Bakgrund: Anestesipersonal arbetar frekvent inom akutteam och samverkar regelbundet vid akut omhändertagande av instabila patienter. Kommunikation vid samverkan i akutteam beskrivs i litteraturen som grunden för ett bra samarbete och är en del av kärnan vid akut omhändertagande. Kommunikationen tenderar tyvärr att brista av olika anledningar i akutteam vilket kan utmana patientsäkerheten. Closed loop beskrivs i litteraturen som en värdefull kommunikationsmodell vid akut omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesipersonalens upplevelser av barriärer och förutsättningar för kommunikation vid akut omhändertagande samt användande av closed loop kommunikation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Totalt tio stycken semistrukturerade intervjuer med erfarna anestesisjuksköterskor och anestesiologer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Följande fem kategorier utgör resultatet: Bristande erfarenhet och kompetensbrist försvårar, Stress, många personer och höga ljud stör informationsflödet, Hierarkier och dispyter skapar oklara ansvarsförhållanden, Struktur och ledarskap skapar trygghet, Intresse, stöd och personkännedom underlättar samt Closed loop fungerar bra men måste övas. Slutsats: I sitt arbete upplever anestesipersonalen kommunikativa utmaningar vid samverkan i akuta team vilket kan ge upphov till försämrad vård för den akuta patienten.

The purpose of this study is to examine and evaluate how five Swedish university libraries use Facebook and Twitter. The paper is intended to determine what reasons there are for university libraries to use social media, what information they intended to convey through them, and whether different media was used for different purposes. The libraries idea of how they used social media is then correlated to the information published and how the libraries communicated through Facebook and Twitter. The theoretical framework consists of the base and convergence model of communication and Gummessons relationship marketing theory. The method contained four different parts; an examination of the library's Facebook and Twitter profiles, a web survey, a qualitative content analysis of the libraries published Facebook and Twitter posts during the fall semester 2015 and a content analysis of the library's media policies. The results of the survey shows that the libraries use Twitter and Facebook for different purposes. Facebook was used primarily to promote the university libraries as well as to communicate with and build relationships towards the users. Twitter, on the other hand, was used to communicate with researchers and external monitoring. The content analysis showed that university libraries have an overall accurate idea of how they published material on social media but lacked de- tailed knowledge. The libraries also exhibit a lack of an strategy of how they should advertise through social media and how to initiate a two-way communication with their users. The analysis revealed that the libraries contact attempts over Facebook and Twitter primarily results in one-way communication. Passive user feedback, like Fa- cebook likes and web traffic, were common whereas active user feedback as comments and private messages were rare. University libraries seemed perplexed of the reasons behind the target groups' communicative disinterest and appeared unsure of how to respond. The author draws conclusions concerning the university libraries attitude towards marketing and communi- cation through social media. The analysis shows that academic libraries seems to consider marketing synonymous with providing information about the library resources. Such a mindset might set limits to the libraries marketing strategies and restrict innovative thinking about how social media can be used for public relations. Libraries also seem to want to establish a dialogue with their users, but what kind of communication the dialogue should consist of and what subjects it should contain seem to be unclear to them. The thesis ends with a discussion about how university libraries can use relationship marketing, social media etiquette and brand development for strategic marketing and to engage the library users on social media.

Den femte oktober 2017 gick flera kvinnor i USA ut med anklagelser om sexuella övergrepp och våldtäkter mot filmproducenten Harvey Weinstein. Kort därefter startade skådespelerskan Alyssa Milano hashtaggen #Metoo där hon uppmanade kvinnor att vittna om sexuella övergrepp. Kampanjen #Metoo tog över sociala medier och kvinnor i stora delar av världen började dela med sig av egna berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp. Syftet med vår studie är därför att undersöka huruvida mediernas rapportering kring sexualbrott och sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo-kampanjens stora genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av 80 stycken publicerade artiklar om bland annat hur offer och förövare porträtterats, om namnpublicering har skett samt vilka som har fått komma till tals i artikeln, studerats. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att mediernas rapportering om sexualbrott och sexuella trakasserier skiljer sig inom vissa områden. Inom kategorierna juridisk process, former av sexualbrott och namnpublicering av offer och förövare kan fler skillnader ses än i övriga kategorier. En tydlig skillnad är att innan #Metoo-kampanjen hade den rapporterade händelsen följden av en juridisk process medan efter kampanjen kunde det räcka med en internutredning eller en anklagelse för att medierna skulle rapportera och namnpublicera personerna i artiklarna.

Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas.  Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet.  Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna.  Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.

2023 kunde Aftonbladet avslöja en granskning med motsägande information kring H&Ms annars utstickande hållbarhetsarbete. Det framkom i granskningen att H&Ms klädinsamling som har kommit till att bli den största i världen inte återanvänder eller återvinner kläderna på det sättet som utlovas och att flera av plaggen hamnar på platser, som världens värsta dumpningsplats i Benin. Krisen utifrån ett kommunikationsperspektiv blir således intressant att undersöka för att se hur ett multinationellt företag som H&M kriskommunicerar när deras annars utstickande varumärkesprofilering som grön ledande aktör på marknaden ifrågasätts. Följande studie syftar därav till att undersöka varumärket H&Ms kriskommunikation via tre uttalanden kring denna kris av vdn Helena Helmersson. Detta kommer göras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens två forskningsfrågor och uppfylla studiens syfte. Analysen använder Image repair theory och Situational crisis communication theory för att analysera studiens material genom att koda och kategorisera. Begreppet greenwashing applicerades vidare för att kunna synliggöra kommunikationens budskap. Studien kom fram till att Helmersson inte använder sig av de rekommenderade försvarsstrategierna utan använder sig istället av enkelt förnekande, goda avsikter, bolstering, hänvisa till ett högre syfte och attack. Vidare kom studien vidare fram till att Helmerssons kriskommunikation kan förstås i dimensionera av greenwashing som ett underliggande budskap.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

Studiens syfte är att undersöka hur genus- och maktrelationer avbildas samt reproduceras genom bilder från The Big Fours års- och hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning har klarlagt behovet att på ett adekvat sätt särskilja mellan kön och genus inom kritisk redovisningsforskning. Således grundas studien i en rad feministiska teorier och kritisk organisationsteori, såväl som tidigare forskning där genus står i fokus. Dessa teorier tillämpas vid en kvantitativ innehållsanalys och efterföljande slutledning. Detta för att identifiera dolda processer inom organisationerna som inverkar på hur hierarkier utformas inom dessa.  Resultaten påvisar att det existerar ett könande inom organisationerna som är till mannens fördel. Dock är generaliserbarheten av studiens empiri begränsad utifrån resultatet av den logistiska regressionen. Symboler för ett starkt ledarskap förknippas med maskulinitet och mannen avbildas oftare som stående inom urvalet, vilket studien härleder till uttryck för rådande och önskade hierarkier. Därtill påvisar empirin att aktivitet till högre grad avbildas som ett manligt attribut vilket studien förklarar som ett uttryck för ett rådande informationsövertag. Det återfinns dock frekvenser som gör gällande att kvinnan ges utrymme att komma till tals och således att dennes perspektiv tas tillvara på. Detta då kvinnan till en högre grad avbildas som seriös i sällskap av män än ensam. Genusrelationer identifieras men processerna är genomgående subtila. Sociala koder och normativa påtryckningar kan dock påpekas. / The purpose of this study is to examine how gender and power dynamics are depicted and reproduced through images from The Big Four’s Swedish branches, in their annual and sustainability reports. Previous research clarifies the need for a separation between sex and gender within critical accounting research in order to expand the current empirical reach. Hence this study utilizes several feminist perspectives as well as critical organizational theory combined with previous research where gender has been at the center. The study’s content analysis and deduction, along with its conclusion, is built upon these theories to identify hidden processes that constitute real-life gender based hierarchies within said organizations.  Furthermore the results of this study points to a continued gendering within these organizations that favour the male sex. However the generalizability of the empirical findings are limited due to the outcome of the logistic regression. Symbols of strong leadership are continuously associated with a sense of masculinity and the male is more often depicted as standing up, symbolizing being higher up in the organizational hierarchy. Empirical evidence is laid forth stating that a higher frequency of being active is tied to being male and furthermore a masculine attribute. Although, measured frequencies show that the woman is granted the opportunity of having her perspective listened to and through that her epistemic privilege utilized as she’s, to a relatively high degree, represented as serious when accompanied by men. Gender relations are identified as parts of subtle processes that are sometimes even to be labelled as ambiguous.