Detta är en undersökning inom svenskans grammatik med fokus på nominalfraser. Nominalfraser bidrar till att texter blir mer informationsrika och används om man vill beskriva exempelvis ett föremål eller en levande varelse. Med nominalfras avses ett textsegment som består av ett huvudord i form av ett substantiv, pronomen eller egennamn. Dessa huvudord kan sedan byggas ut med framförställda och/eller efterställda attribut för att ge mer detaljerad information om huvudordet. Syftet med denna studie var att undersöka lågstadieelevers användning av nominalfraser i elevtexter i den berättande genren. Detta med fokus på vilka attribut eleverna använder sig av samt om användningen av utbyggda nominalfraser skiljer sig mellan de två årskurserna som ingår i studien. Vi studerade 40 elevtexter med fyra olika teman skrivna av elever i årkurs 2 och årskurs 3. För att besvara syftet och forskningsfrågorna analyserades elevtexterna utifrån en kvantitativ innehållsanalysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt var Michael Hallidays (2004) språkteori om systemisk funktionell lingvistik. Ett analysverktyg skapat utifrån Språklära av Tor G. Hultman (2003) låg till grund för analysarbetet.Resultatet visade bland annat att en tredjedel av samtliga nominalfraser som studerades var utbyggda med ett eller flera attribut. Framförställda attribut användes flitigare av samtliga elever än efterställda attribut. Det visade sig även att resultaten varierade beroende på elevtexternas tema, elevernas förutsättningar hade alltså betydelse för hur de använde sig av utbyggda nominalfraser i sina texter. Användningen av utbyggda nominalfraser skiljde sig ytterst lite mellan de två årskurserna, vilket inte var ett förväntat resultat i och med att näst intill all forskning inom området visar på det motsatta.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Svininfluensan framställdes i två tidningar år 2009, det år då den var som mest omskriven. Undersökningen utgår ifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Den frågeställning jag utgått ifrån är: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Undersökningen fokuserar på vilka som har fått komma till tals i tidningarna och vad de fått uttala sig om. På så vis studerar jag vad läsarna fick veta om influensan. Jag har använt mig av kvantitativmetod i form av ett kodschema där jag gått igenom 71 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Expressen. Uppsatsens syfte har inte varit att jämföra tidningarna, även om en viss jämförelse förekommer, utan att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt. Resultatet har analyserats utifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Resultatet visade att allmänheten främst fick information kring hur människor ska undvika att smittan, vilka grupper som har störst risk att smittas, hur processen för vaccineringen ser ut, argument till varför man bör eller inte bör vaccinera sig och hur många som avlidit. Det framgick inte tydligt i de analyserade texterna att Svininfluensan var en pandemi, trots att WHO tidigt bedömde influensan som sådan. Tidningarna informerade inte omfattningen av de bieffekter som orsakades av vaccinet.

Den femte oktober 2017 gick flera kvinnor i USA ut med anklagelser om sexuella övergrepp och våldtäkter mot filmproducenten Harvey Weinstein. Kort därefter startade skådespelerskan Alyssa Milano hashtaggen #Metoo där hon uppmanade kvinnor att vittna om sexuella övergrepp. Kampanjen #Metoo tog över sociala medier och kvinnor i stora delar av världen började dela med sig av egna berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp. Syftet med vår studie är därför att undersöka huruvida mediernas rapportering kring sexualbrott och sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo-kampanjens stora genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av 80 stycken publicerade artiklar om bland annat hur offer och förövare porträtterats, om namnpublicering har skett samt vilka som har fått komma till tals i artikeln, studerats. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att mediernas rapportering om sexualbrott och sexuella trakasserier skiljer sig inom vissa områden. Inom kategorierna juridisk process, former av sexualbrott och namnpublicering av offer och förövare kan fler skillnader ses än i övriga kategorier. En tydlig skillnad är att innan #Metoo-kampanjen hade den rapporterade händelsen följden av en juridisk process medan efter kampanjen kunde det räcka med en internutredning eller en anklagelse för att medierna skulle rapportera och namnpublicera personerna i artiklarna.