Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen: Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta? Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD. Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

Inkludering och delaktighet är centrala begrepp och en rättighet inom svensk skola. Skolan ska inrikta sig på att skapa en miljö där man kan tillmötesgå alla människors behov för att kunna skapa en jämlik utbildning för alla. Personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till en inkluderande grundutbildning på lika villkor som andra. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet och dilemmaperspektivet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig anpassa den fysiska miljön för elever med hörselnedsättning i inkluderande klasser i grundskolan. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fyra lärare som undervisar i klasser där elever med hörselnedsättning är inkluderande. Av analysen i studien framkommer att det finns stora skillnader i lärares förutsättningar och syn på hur klassrummen kan anpassas för att skapa en inkluderande miljö. Vidare visar analysen att de fyra lärarna använde sig av olika strategier för att skapa delaktighet i klassrummen men också i lärarnas visioner fanns stora skillnader. Det finns tydliga kopplingar mellan studiero och lärarnas syn på regler och struktur. I studiens diskussion kopplas analysen till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkommer att flera lärare bekräftar det som forskningen anser vara av vikt för att anpassa klassrummet för elever med hörselnedsättning. I diskussionen framkommer det att arbetet för att skapa en god fysisk miljö för elever med hörselnedsättning skiljer sig mellan lärarna

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leverantörer och underleverantörer över hela världen. Det långa ledet leverantörer som krävs för att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där huvudfokus är att undersöka svenska företags möjligheter att påverka och förhindra dessa komplikationer för att uppnå en miljömässigt hållbar produktion. Insamlingen av primärdata har till stor del bestått av 5 genomförda intervjuer med nyckelpersoner inom området. Det teoretiska ramverket utgår från företagens Corporate Social Responsibility (CSR) vilket behandlar både dess ansvar samt dess skyldigheter. Studien har identifierat olika verktyg och implementeringsproblem som företagen möter men visar samtidigt företagens möjligheter att på egen hand påverka produktionens utkomst.

Uppvärmning av bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige. Energieffektiva byggnader som exempelvis passivhus bidrar till att sänka energianvändningen. Det nya bostadsområdet Vikaholm i Växjö kommun strävar efter en långsiktig och hållbar utveckling, där byggandet av passivhus uppmuntras. För att säkerställa att passivhus byggts krävs en verifieringsmetod som garanterar att villkoren i kravspecifikationen FEBY12 följts. Syftet med denna studie är att föreslå en metod för verifiering av passivhus för Växjö kommun. Om metoden fungerar väl kan även andra kommuner nyttja metoden i framtiden.

Att företag väljer att arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) har under de senaste decennierna blivit allt vanligare. Studiens syfte är att undersöka drivkrafterna till att NCC arbetar med miljöfrågor inom ramen för Corporate Social Responsibility, samt på vilket sätt och varför drivkrafterna till att bedriva miljöarbete har förändrats under de senaste tjugo åren, från 1996 tills idag. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer anställda inom NCC, intervju som metod har kompletterats med en analys av NCC:s årsredovisningar från 1996 till 2016. Utifrån en tematisk indelning har de olika drivkrafterna klassats som ekonomiska, legala och etiska. Resultatet av studien visar att för 20 år sedan var det legala drivkrafter som var det främsta motivet till NCC:s miljöarbete följt av ekonomiska drivkrafter och därefter etiska. Idag har den rangordningen förändrats. Drivkrafterna bakom NCC:s miljöarbete idag är främst ekonomiska drivkrafter, följt av etiska och därefter legala.

Detta arbete handlar om vad ett väletablerat företag skulle kunna göra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en mängd företag som jobbar för att minska sitt restmaterial och här presenteras förslag på vad man kan göra med det som ändå uppkommer. I arbetet presenterar vi först hur vi gått till väga för att samla in vår information, alltså hur vår forskning gjorts. Då arbetets syfte utgår ifrån Kasthall Mattor & Golv AB, har vi valt att presentera fakta kring företaget och hur deras syn ser ut på miljöarbete idag. För att förstå hur ett ökat miljöarbete påverkar ett företag har vi valt att fördjupa oss i CSR, Cradle to cradle, materialfakta och avfallshantering. Med hjälp av detta vill vi att läsaren lättare skall kunna följa vara tankar då förslagen presenteras samt diskuteras. I diskussionen analyseras detta sedan vidare med våra egna funderingar. Det tas också upp vad vi tycker om de olika förslagen och vilka fördelar respektive nackdelar vi ser att de har. I slutsatsen knyter vi samman arbetet med våra slutgiltiga tankar.This paper is about what a well-established company could do with their waste materials. We are aware of that today there are many companies working to reduce its waste materials and this paper presents suggestions for what to do with it. Firstly we present how we proceeded to gather our information. The purpose is based on Kasthall Mattor & Golv AB ́s waste problem and we have chosen to present the facts about the company and how they work with environmental questions today. To understand how an increased environmental work impacts a company we have chosen to immerse ourselves in CSR, Cradle to cradle, material facts, and waste management. Using this, we want to help the reader follow our thoughts when the proposals are presented and discussed. In the discussion we further analyze this with our own thoughts. It also looks at what we think about the various proposals and what advantages and disadvantages we find. In the conclusion we summarize the paper with our thoughts. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective. Author: Bodil Hassel and Kristofer Persson Tutor: Emma Svensson Purpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsföreningen lobby? Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsföreningen were made. The questions for the interviews were based on a theoretical framework based on policies of lobbying. Main results: The main results demonstrate that all members of the Committee on Environment and Agriculture have a positive attitude towards lobbying. The results further show that a professional lobbyist of choice by the members of parliament is a three-stage rocket consisting of 1) proper preparation, 2) the right way to make contact, and 3) maintenance of the relation. Number of pages: 62 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2013

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund och problemdiskussion: Den offentliga upphandlingen kan med väl genomtänkta krav på varor och tjänster bli en stark drivkraft och en föregångare för hållbar utveckling. Trots en svag och oklar lagstiftning inom området finns det idag stora möjligheter att ställa krav både på socialt ansvarstagande och miljöhänsyn i samband med offentliga upphandlingar. Syfte: Syftet är att undersöka hur Värnamo kommun gör för att inkludera hållbarhet med inriktning på miljö i sina avtal med utvalda livsmedelsleverantörer. Vidare undersöks hur Värnamo kommun säkerställer att upphandlade varor och tjänster lever upp till avtalad kvalitet samt hur det faktiska tillvägagångssättet stämmer överens med den teori som finns. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ art och har utförts genom en fallstudie. Utgångspunkten är ett positivistiskt synsätt och uppsatsen använder sig av ett deduktivt angreppssätt. Slutsats: I Värnamo kommun finns det en tillsatt kompetensgrupp som arbetar enbart med upphandling av livsmedel, denna grupp har kunskap och kännedom om hur marknaden och upphandlingsprocessen ser ut. Vid upphandling läggs i princip allt fokus kring avtalet, både när det gäller vilka krav som ställs och vad som ska följas upp. Trots att det inte är enkelt för offentliga verksamheter att göra inköp och kvalitetssäkringar enligt teorin finns det delar av teorin som redan idag uppfylls och det finns också en bas för vidare utveckling. Kvalitetssäkring sker i störst utsträckning innan avtalet signeras, vilket ur en tidsaspekt är en liten del av processen. Enligt teorin skall kvalitetssäkring ske kontinuerligt flera gånger per år. Det blir tydligt att teorin lämpar sig bättre för privat sektor eftersom det inom den offentliga sektorn finns mindre incitament för att hjälpas åt att utvecklas då nästa upphandling kan innebära att samarbetet ha nått vägs ände. / Background: Public procurement can with well thought through demands on goods and services become a strong driving force for sustainable development. Even with a weak and uncertain legislation within the field there are grand opportunities to demand both social responsibility and environmental accountability in public procurement. Purpose: The purpose of this study is to examine how Värnamo municipality do to include sustainability with focus on the environment in their agreements with chosen grocery suppliers. Further it is investigated how Värnamo municipality make sure their procured goods and services are to terms with agreed standard, and if the actual approach is in line with theory on the subject. Method: The essay is of qualitative nature and has been performed in the way of a case study. The standpoint of the essay is a positivistic point of view and is performed with a deductive approach. Conclusion: In Värnamo municipality there is an appointed group with special competence that is working solely with the procurement of groceries, this group have knowledge about how the market and the procurement process works. In the time of procurement nearly all the focus is in the documented agreements, both regarding demands put and what is to be followed up. Even though it is not simple for a government controlled business to make procurements and quality assurances according to theory there are parts of theory that today are fulfilled and there is a foundation for further development. Quality assurance is by the most part done before the agreement is signed, which compared to the entire process is a small portion. According to theory quality assurance should happen multiple times yearly. It is apparent that theory is better suited for the private sector since in the public sector there are fewer incentives to help the other party improve where the next procurement can mean the cooperation has come to an end.