Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen: Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta? Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD. Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

Inkludering och delaktighet är centrala begrepp och en rättighet inom svensk skola. Skolan ska inrikta sig på att skapa en miljö där man kan tillmötesgå alla människors behov för att kunna skapa en jämlik utbildning för alla. Personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till en inkluderande grundutbildning på lika villkor som andra. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet och dilemmaperspektivet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig anpassa den fysiska miljön för elever med hörselnedsättning i inkluderande klasser i grundskolan. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fyra lärare som undervisar i klasser där elever med hörselnedsättning är inkluderande. Av analysen i studien framkommer att det finns stora skillnader i lärares förutsättningar och syn på hur klassrummen kan anpassas för att skapa en inkluderande miljö. Vidare visar analysen att de fyra lärarna använde sig av olika strategier för att skapa delaktighet i klassrummen men också i lärarnas visioner fanns stora skillnader. Det finns tydliga kopplingar mellan studiero och lärarnas syn på regler och struktur. I studiens diskussion kopplas analysen till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkommer att flera lärare bekräftar det som forskningen anser vara av vikt för att anpassa klassrummet för elever med hörselnedsättning. I diskussionen framkommer det att arbetet för att skapa en god fysisk miljö för elever med hörselnedsättning skiljer sig mellan lärarna