Bakgrund: Aktörer som utför logistiktjänster har fått en avgörande roll för den framtida utvecklingen av hållbar logistik. Den sociala dimensionen är i dagsläget relativt outforskad jämfört med den ekonomiska och ekologiska dimensionen trots att teorier hävdar att alla tre dimensioner är lika viktiga. De standarder som finns för ansvarstagande inom social hållbarhet finns inte som krav utan ses som en frivillig ansats för företaget. Det har tillkommit ett ökat intresse om social hållbarhet hos intressenter vilket gör det mer angeläget för företagen att visa hur de tar ansvar för den sociala hållbarheten. Social hållbarhet har även hamnat högt upp på politiska agendor: Ett nationellt lagförslag har tillkommit om att alla större företag måste införa en redovisning som presenterar icke-finansiell information om hur de arbetar med hållbarhet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hur 3PL leverantörer tillämpar social hållbarhet i tjänstekonceptet för att vidare analysera hur social hållbarhet kan vidareutvecklas utifrån ramverk. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivitiskt synsätt och en tvärsnittsdesign. I studien kommer det att genomföras en mönsterjämförelse mellan sju 3PL leverantörer: DSV, DB Schenker, Alwex, Deutsche Post DHL Group, PostNord, Bring Citymail och Alltransport. Slutsats: De sju granskade hållbarhetsredovisningarna innefattar alla ett väldigt varierande innehåll och tillvägagångsätt. Författarna menar att företagen bör förtydliga utförligt hur de faktiskt arbetar med de sociala aspekterna. Viktiga åtgärder att införa skulle vara kontinuerliga leverantörsutvärderingar samt klagomål- och rapporteringsfunktion för att förebygga att felaktigheter inträffar i företagets tjänstekoncept. Vidare bör företagen använda sig av fler ramverk såsom UN Global Compact, SA8000, ISO26000, OHSAS 18001, ISO 39001 för att säkerhetsställa att arbetet med mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, samhällsansvar och produktansvar efterlevs på rätt sätt. Dessutom bör företagen se över hur de använder sig av GRI:s riktlinjer och om de kan utvidga användandet av detta.

Genom social hållbarhet som teoretiskt ramverk har studien avsett besvara forskningsfrågorna; Hur kan stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet och integrationen av stadsdelarna Östberga och Årsta relateras till social hållbar utveckling? Vilka strategier har använts för att beakta social hållbarhet inom stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet? Hur har stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet anpassats och/eller tagit hänsyn till grannstadsdelarna, Östberga och Årsta, samt deras fysiska såväl som socioekonomiska förutsättningar? Med expertintervjuer som kompletterats med en kvalitativ textanalys identifierar jag hur projektet kan relateras till social hållbar utveckling. Ett svar på forskningsfrågan och syftet är att projektet bidrar till minskad segregation genom fysisk integration vilket motverkar den existerande segregationen. Dessutom ökar social integration av stadsdelarnas befolkning i form av ökade förutsättningar för sociala möten. Trots det, kan projektet kritiseras för risken att bidra till gentrifieringsprocesser. Slutsatsen är därför att projektet bidrar till integration men inte nödvändigtvis till jämlikare villkor i ett större perspektiv. Min studie har identifierat sju strategier som analyseras i relation till beskrivna indikationer för social hållbarhet. Vidare har syftet varit att belysa hur projektet anpassats till Årstafältets lokala kontext. Slutsatsen är att projektet arbetar relativt självständigt gentemot den omgivande, lokala kontexten med undantag från generella riktlinjer, samt med viss hänsyn till socioekonomiska skillnader.

This essay aims to investigate how Jönköping municipality adapts gender equality in physical planning and in what way the spatial planning could promote an equal development of society. The thesis is based on qualitative methods, where we performed four qualitative interviews and a document analysis of Jönköping’s digital overview plan (2016). In order to answer the questions, we present previous research in the field which was based on feminist theory and theory on social sustainability. This resulted, among other things, in the knowledge that Jönköping is actively working on gender equality and social sustainability in physical planning, but that other sustainability values are valued higher.

Social hållbarhet är något som är svårdefinierat och det finns en kunskapslucka där en tät stad automatiskt ses som hållbar. I det här arbetet har det pågående stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen valts att studeras då projektet ämnar till att skapa en social hållbarhet. Syftet med studien är undersöka hur Fokus Skärholmen arbetar med och tillämpar de sociala aspekterna mångfald, rättvisa och demokrati. Teorin som används i undersökningen är ”The just city” av Susan Fainstein och utgår från att inom en urban kontext namnge rättvisa utifrån tre komponenter; mångfald, rättvisa och demokrati. Detta är en fallstudie där det enbart rör sig om ett fall. Kommunala från Fokus Skärholmen har undersökts och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys. Aspekterna mångfald, rättvisa och demokrati har omvandlats till ledord för att lättare kunna appliceras på materialet. Från detta har slutsatser kunnat dras om hur det går att arbeta för en social hållbarhet inom stadsplanering.

The field of urban planning experiences many trends, social sustainability and density being two of them. While density has been on the agenda before, it has lately become synonymous with sustainability, the social dimension included. The relationship between social sustainability and density has however been contested by many scholars claiming that the relationship is unclear due to the vagueness and that policymakers can adapt the concept in a way that favours their intentions or the dominating urban paradigm. Thus, this thesis provides a deeper understanding of the contradictions and dilemmas of social sustainability and density, and in what way this reflects contemporary trends within urban planning in the context of ‘ordinary cities’. A thematic analysis of documents and interviews was conducted to identify how themes of social sustainability and density have been motivated, as well as the relationship between the two. With private interest being influential in urban governance, economic interests tend to define the vague, and shapeable concept of social sustainability. With that we find that dimensions of social sustainability that concern attractiveness are prioritised, while values of integration, affordability, and equity are not. Our findings contribute by linking social sustainability to the idea of a good city while at the same time allowing market interest to define social values as attractiveness and in the end sellability. In that sense, the market has become an indicator of whether the area is socially sustainable or not. Thus, it is important to define social sustainability and its incorporation in the planning process. / Det finns flera trender inom samhällsplanering, två av dem är social hållbarhet och täthet. Täthet har varit på agendan tidigare, men har under senare perioder blivit synonymt med hållbarhet och inkluderat den sociala dimensionen. Förhållandet mellan social hållbarhet och täthet har dock blivit ifrågasatt av flertalet forskare, vilka menat att förhållandet är svårtolkat i och med att det innebär en påtaglig vaghet, därför har också beslutsfattare kunnat anpassa begreppet social hållbarhet efter deras intentioner eller de dominerande paradigmen inom samhällsplanering. Därmed bidrar denna uppsats med en djupare förståelse för motsättningarna och dilemman kring social hållbarhet och täthet och hur detta reflekterar samtida trender inom samhällsplaneringen i ’ordinary cities’. En tematisk analys av dokument och intervjuer gjordes för att identifiera hur sociala hållbarhets- och täthetsteman motiveras, och hur relationen dem emellan tagit form. Då privata intressen har stort inflytande inom planering tenderar ekonomiska intressen att forma det vaga begreppet social hållbarhet. I och med det fann vi att sociala hållbarhetsdimensioner som berör attraktivitet prioriteras, medan värden som integration, bostäder åt alla och rättvisa blivit åsidosatt. Våra fynd bidrar till en bredare kunskapsbild genom att koppla ihop social hållbarhet med idén om en bra stad, där samhällsplanering riskerar att låta marknadsintressen definiera sociala värden som ’attraktivitet’ och i slutändan ’säljbarhet’. På så vis har marknaden blivit en indikator på huruvida ett område är socialt hållbart eller inte. Därför är det viktigt att inom samhällsplaneringen definiera social hållbarhet och hur konceptet används.

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

Dagens Stockholm präglas av stor befolkningstillväxt, en ökande boendesegregation, bostadsbrist och socioekonomisk särskiljning i den fysiska miljön. Denna studie syftar till att klargöra och analysera de sociala planeringsinriktningar som förekommer i Stockholms stads översiktsplanering. Analysen sker utifrån en socialkonstruktivistisk ansats med ett diskursteoretiskt förhållningssätt med utgångspunkt i att stadsplanering är en social praktik som är diskursivt formad och dess utfall en diskursiv materialisering. Analysen fördjupas med teoretiska resonemang om social hållbarhet som begrepp och hur stadsplanering alltmer definieras av en omgivande nyliberal kontext. Material för studien består av Översiktsplan för Stockholms stad - Stockholm växer från 2018 och Stockholms Vision 2040 - Ett Stockholm för alla från 2017. Den nyliberala idén där ekonomisk hållbarhet likställs med ekonomiskt tillväxt gör sig gällande i de undersökta dokumenten. Stockholms planering utgår till stor del ifrån föreställningen om den attraktiva staden, med bakgrund i uppfattningen om internationell konkurrens mellan städer och med innerstadens levande stadsliv som normativ förebild. Social hållbarhet behandlas som ett prioriterat perspektiv men införlivas i en nyliberal logik där begreppet främst förstås som en avgörande faktor för stadens attraktivitet och en möjlighet till ekonomisk tillväxt. Stockholm stads planeringsideal om den attraktiva staden riktar sig till en välutbildad, urban medelklass, vilket i förlängningen leder till exkludering av andra sociala grupper och social orättvisa. / Stockholm is today facing a growing population, increasing residential segregation as well as housing shortage and socioeconomic separation in the built environment. The aim of this study is to clarify and analyze Stockholm’s orientation towards social urban planning. The analysis takes a social constructivist approach with influences from discourse theory in viewing urban planning as a social practice that is constructed by its surrounding discourse(s) which results in a discursive materialization in the built environment. A theoretical discussion about the conception of social sustainability and neoliberal planning is used to deepen the study’s analytical understanding. The material for the study constitutes of two planning documents, Stockholm’s general plan from 2018 and Stockholm’s vision for the city in 2040. The neoliberal notion of equating economic sustainability with economic growth is operative in the studied material. Stockholm’s approach towards urban planning has its foundation in the concept of an attractive city and the urban downtown areas, as well as the notion of an inter-urban competitive market. Social sustainability is considered a prioritized matter but is given meaning through a neoliberal logic as a critical factor in achieving an attractive city and enabling economic growth. Stockholm’s neoliberal planning approach towards the attractive city is aimed towards a well-educated, urban middle-class, which results in the exclusion of other social groups and social injustice.

Samhällsplanerare står inför utmaningar när det kommer till att förse en växande befolkning med bostäder, och samtidigt värna om att staden ska utvecklas i en hållbar riktning. Renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet utgör en del av klimatpåverkan som kommer från bygg- och fastighetssektorn, följaktligen är det nödvändigt att minska klimatpåverkan från renoveringar samtidigt som hyresgästernas tillgång till bostäder inte får påverkas negativt. Denna uppsats syftar till att utreda skärningspunkter mellan ekologisk och social hållbarhet vid renoveringar av flerbostadshus med upplåtelseform hyresrätt. Genom att studera klimatpåverkan från tre renoveringsprojekt i en svensk kontext identifierar vi vad som har stor klimatpåverkan och när det finns möjlighet att ta vid klimatbesparande åtgärder. Uppsatsen innehåller klimatberäkningar som utgår från Boverkets beräkningssätt för klimatdeklaration och beaktar klimatpåverkan från produktskedet, transport och byggspill från byggnader. Med utgångspunkt från ett teoretiskt ramverk för att mäta social hållbarhet, har vi även genomfört en intervjustudie för att ta reda på hur ett antal utvalda bostadsbolag arbetar med social hållbarhet vid renoveringsprojekt. Vidare studerar vi vilka effekter en lag om klimatdeklaration för större renoveringar kan leda till och hur det kan främja utvecklingen av mer hållbara renoveringar. Resultat och diskussion lyfter det faktum att varje projekt är unikt och att klimatpåverkan från renoveringsprojekt beror på materialval och mängder av material som köpts in i samband med renoveringen. Påverkan från produktsskedet är störst och det är därmed i ett tidigt skede som utredning av klimatbesparande renoveringsstrategier gör störst skillnad. På samma sätt är det i det tidiga skedet viktigt att ta reda på hur renoveringen kan komma att påverka hyresgästens möjlighet att bo kvar efter en renovering samt dess möjlighet till ett fungerande vardagsliv under renoveringen. / Urban planners face challenges in providing housing for a growing population while ensuring that the city develops in a sustainable way. Renovations of the existing housing stock constitute a part of the climate impact coming from the construction and property sector, thus it is necessary to reduce the climate impact of renovations while ensuring that tenants' access to housing is not negatively affected. This thesis aims to investigate the intersections between ecological and social sustainability in renovations of multi-family housing with rental apartments. By studying the climate impact of three renovation projects in a Swedish context, we identify what has a large climate impact and when there is an opportunity to take climate-saving measures. The thesis contains climate calculations based on the Swedish National Board of Housing, Building and Planning's calculation method for climate declarations and considers the climate impact of the product phase, transport, and construction waste from buildings. Based on a theoretical framework for measuring social sustainability, we have also conducted an interview study to find out how a number of selected housing companies work with social sustainability in renovation projects. Furthermore, we study what effects a law on climate declaration for major renovations can lead to and how it can promote the development of more sustainable renovations. Results and discussion highlight the fact that each project is unique, and that the climate impact of renovation projects depends on the choice of materials and the amount of materials purchased in connection with the renovation. The impact of the product phase is the greatest and it is therefore at an early stage that the investigation of climate-saving renovation strategies makes the greatest difference. Similarly, it is important in the early stages to find out how the renovation may affect the tenant's ability to remain in the home after the renovation and their ability to function in everyday life during the renovation.