Klimatpåverkan och energiförbrukning är ett av de stora miljöproblemen runt om i världen idag. Sedan den industriella revolutionens start har mängden utsläpp av bland annat koldioxid ökat exponentiellt med årens lopp och skapat obalans i klimatet, inte minst på grund av restprodukter och skadliga ämnen som används inom bland annat byggindustrin. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetsmoment som har störst påverkan på miljön för att sedan, om möjligt, ta fram förslag på hur det kan förbättras. Frågeställningen vi utgått från vid genomförandet av denna studie har varit; “Av de arbetsmetoder vid ett bygge av en väg, vilken del är mest skadlig för miljön?”. Den huvudsakliga metoden för detta arbete har varit en fallstudie där en undersökning om ett projekt har gjorts. Ett antal klimatkalkyler med olika vägmaterialsegenskaper gjordes som sedan jämfördes mot varandra. Av dessa kalkyler kunde slutsatsen att kallasfalt släpper ut mycket mindre koldioxid jämfört med vanlig asfalt men det krävs mer forskning kring detta för att kunna dra en säkrare slutsats. / Climate impact and energy consumption are one of the biggest environmental problems around the world today. Since the start of the industrial revolution, the amount of carbon dioxide emissions has increased exponentially over the years. These emissions created imbalances in the climate, not least because of residues and harmful substances used in the construction industry. The purpose of this study is to find out which methods have the greatest impact on the environment, and then, if possible, make suggestions on how it can be improved. The issue we have researched in this study has been; "what method of building a road is most harmful to the environment?”. The main method of this work has been a case study in which a survey of a project has been conducted. A number of climate calculations with different road material properties were made which were then compared to each other. The conclusion we were able to make is that cold-asphalt releases much less carbon dioxide than normal asphalt, but more research is needed to draw a more accurate and reliable conclusion.

Den pågående klimatkrisen kan otvivelaktigt förklaras av antropogena aktiviteter på jorden. Växthusgaserna som orsakar den globala uppvärmningen uppstår huvudsakligen genom förbränning av fossila ämnen och mätningar visar på exceptionella koncentrationer av växthusgaser i atmosfären – för koldioxid de högsta på 800 000 år. Planetens medeltemperatur har rubbats och lämnar idag inte någon del av planeten oberörd. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bekämpas genom globala överenskommelser, så som Parisavtalet, om drastiskt minskade nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges krav på utsläppsminskningar genom EU ligger på 50 procent fram till 2030. Näringslivet har en väsentlig och ansvarsfull roll för en hållbar utveckling, den gröna omställningen och genomförandet av de globala klimatmålen. GHG-protokollet är en icke-vinstdrivande organisation som etablerades i slutet av 1990-talet utifrån det ökande behovet av ett globalt standardiserat ramverk för redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp. Enligt GHG-protokollet sorteras utsläppen som direkta eller indirekta i tre scope: scope 1 (direkta), 2 (indirekta) och 3 (indirekta, som uppstår i värdekedjan utanför företagets grindar). Genom en fallstudie på Ramudden, ett företag inom bygg- och anläggningssektorn, utför den här studien klimatberäkningar inom scope 3 på ett trafikprojekt gällande en tunnelavstängning. Studiens utförande baseras på primär datainsamling från Ramudden, sekundär datainsamling från internationellt erkända databaser och med metodstöd genom GHG-protokollet. Målsättningen med studien är att utreda var de största växthusgasutsläppen uppstår i tunnelavstängningen, inom områdena material, transport och avfall, och var utsläppen kan minskas. Resultatet visar att de största utsläppen härrör från området transport, specifikt förbränning av diesel. Störst utsläppsreducering anses kunna uppnås inom området transport genom undvikande av nyinköpt material och byte från fossila bränslen till förnybara. Slutsatserna som dras är att inköp av nya produkter följer med höga växthusgasutsläpp genom transporten av dem. Vidare ger fossil diesel (miljöklass 1) sex gånger större växthusgasutsläpp än fossilfri diesel i form av HVO. / The current climate crisis can undoubtedly be explained by anthropogenic activities on Earth. The greenhouse gases enter the atmosphere through the burning of fossil fuels and cause global warming. Measurements show exceptional concentrations of greenhouse gases – for carbon dioxide the highest in 800 000 years. The planet´s average temperature has been thrown out of balance and does not leave any part of the planet unaffected.  Global warming and climate change are combated through global agreements, such as The Paris Agreement, with demands on drastically reduced net emissions of greenhouse gases. Sweden´s requirement within the EU is a 50 percent emission reduction until 2030. The business sector has an essential and responsible role for sustainable development, the green transition, and the implementation of global climate goals. The GHG protocol is a non-profit organization established in the late 1990s that arose out of the growing need for a globally standardized framework for accounting and reporting greenhouse gas emissions. The GHG protocol classifies emissions as direct or indirect emissions, into three scopes: scope 1 (direct), 2 (indirect) and 3 (indirect emissions that occur in the value chain and are not included in scope 2). Through a case study on Ramudden, a company in the building and construction sector, this study performs scope 3 climate calculations on a traffic project regarding a tunnel closure. The execution of the study is based on primary data collection from Ramudden, secondary data from international databases and a methodological guidance from the GHG protocol. The aim of this study is to examine where the largest greenhouse gas emissions occur within the project, in the areas of material, transport and waste, and identify where the emissions most effectively can be reduced. The result shows that the greatest emissions come from the transport area, specifically diesel emissions. The greatest emission reductions are achievable by avoiding purchases of new equipment and therefore avoiding its transportation emissions, and by switching from fossil fuels to renewable. The conclusions are that the purchase of new equipment generates large emissions from the equipment transportation. Furthermore, fossil diesel (environmental class 1) produces six times greater greenhouse gas emissions than fossil-free diesel (HVO).

För att nå Sveriges uppsatta klimatmål med netto noll växthusgasutsläpp år 2045 måste bygg- och fastighetssektorn som står för omkring 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, arbeta för en hållbar utveckling. För att reglera utsläppen av växthusgaser i bygg- och fastighetssektorn har riksdagen infört ett krav på upprättande av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader från och med januari 2022. Klimatdeklarationen ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har genom en livscykelanalys. Kravet på inlämnandet av deklarationen är i slutet av ett byggprojekt. Många aktörer inom byggbranschen menar på att klimatberäkningar behöver påbörjas under tidigare skeden för att kunna påverka byggnadens hållbarhet. Detta då möjligheterna att påverka en byggnads energibehov och dess utsläpp av växthusgaser är som störst i tidigt projekteringsskede. Dock är informationen om den planerade byggnaden begränsad i tidigt skede och projektspecifik information saknas för att djupgående kunna bedöma byggnadens resultat och prestanda. Denna studie fokuserar på implementering av klimatberäkningar i tidiga skeden av projekteringsprocessen, anpassat för arkitekter och konstruktörers dagliga arbete. Detta då metodiska förenklingar och standardiserade tillvägagångssätt rörande klimatberäkningar i tidiga skeden ansetts relativt outforskat i tidigare publiceringar inom ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur genomförandet av klimatberäkningar i tidigt skede av projekteringsprocessen kan gå till. Detta för att få en förståelse över hur implementeringen av arbetet med klimatberäkningar kan leda till ökad hållbarhet och ekonomisk lönsamhet i byggprojekt. Med en ökad förståelsen för klimatberäkningsarbetet i tidigt skede, är även målet att ta fram ett förslag på en standardiserad metod som vägleder arkitekter och konstruktörer att ta hållbara beslut i tidiga skeden.  Forskningsmetoden som använts är av kvalitativ karaktär och innefattar en litteraturstudie, fallstudie, intervju- och enkätstudie. Studien har utgått från ett konsultföretag med fokus på områdena arkitektur och byggkonstruktion. Enkätstudien har haft som syfte att undersöka hur arbetet inom fallföretaget fungerar idag. Intervjustudien har fokuserat på hur arbetet kan fungera i framtiden och fallstudien har undersökt/observerat hur arbetet med klimatberäkningar kan utföras i praktiken med hjälp av programvaran One Click LCA. Litteraturstudien har bidragit till djupare förståelser inom ämnet och väglett problemformuleringen i studien. Användandet av flera forskningsmetoder kallas för triangulering och bidrar till stärkt tillförlitlighet och trovärdighet för studien.     Studien visar på att det inledningsvis i ett projekt är lämpligast att använda sig av tidigare gjorda klimatberäkningar för att spara in tid och pengar. Användandet av tidigare beräkningar bör utgå från referensprojekt som organisationen själv tagit fram för att kunna motivera hur beräkningarna gått till. När egna klimatberäkningar utförs är det viktigt att de som utför arbetet med klimatberäkningarna själva är involverade i projektet. Det är även viktigt att alla projektmedlemmar har övergripande inblick i vad som krävs i ett modelleringsverktyg för att indata ska fungera på bästa sätt i ett automatiserat klimatberäkningsverktyg. Genom implementerandet av en standardiserad metod, uppstår en struktur som medför att inga viktiga moment glöms bort samt medför att fler kan få en inblick i arbetet och introduceras till projektet på ett enkelt sätt. Ett förslag på en standardiserad metod är framtaget utifrån analys av empirin i detta arbete och innefattar viktiga punkter för uppstarten/implementeringen av arbetet med klimatberäkningar i en organisation. Det innefattar även förslag på viktiga punkter när det gäller utförandet av klimatberäkningar i specifika projekt. / To reach Sweden’s climate goal of net zero greenhouse gas emissions in 2045, the construction and property sector must act for a sustainable development. Today the sector accounts for around 21% of Sweden’s total greenhouse gas emissions. In order to regulate the emissions of greenhouse gases in the construction and property sector, the government in January 2022 introduced a requirement for establishing climate declaration for the construction of new buildings. The climate declaration must report the impact a new building has on the climate, through a life cycle analysis. The requirement for when the declaration must be submitted is at the end of a construction project. Many actors in the construction industry believes that climate calculations need to be started in earlier stages to be able to affect the sustainability of the building. At the same time the information about the planned building is limited in the early stages and project-specific information is missing to be able to assess the building's results and performance in depth. This study focuses on the implementation of climate calculations in the early stages of the design process, adapted to the daily work of architects and constructors. This as methodological simplifications and standardized approaches regarding climate calculations in the early stages were considered relatively unexplored in previous publications in the subject. The purpose of the study is to investigate how the implementation of climate calculations in the early stages of the design process can be done. This is to gain an understanding of how the implementation of the work with climate calculations can lead to increased sustainability and economic profitability in construction projects. With an increased understanding of the climate calculation work at an early stage, the goal is also to develop a proposal for a standardized method that guides architects and constructors to make sustainable decisions in the early stages.  The study uses a qualitative research method that includes a literature study, case study, interview- and survey study. The study is based on a consulting company with a focus on the areas of architecture and building construction. The purpose of the survey study was to examine how the work within the case company operates today. The interview study has focused on how the climate calculation work can be operated in the future and the case study has examined/observed how the work with climate calculations can be carried out in practice using the One Click LCA software. The literature study has contributed to deeper understandings within the subject and guided the research topic in the study. The use of several research methods is called triangulation and contributes to strengthened reliability and validity of the study. The study shows that initially in a project it is appropriate to use previously made climate calculations to save time and money. The use of previous calculations should be based on reference projects that the organization itself has developed to be able to justify how the calculations were made. When conducting climate calculations, it is important that those who carry out the calculations are involved in the project. It is also important that all project members have an overall insight into what is required in a modeling tool, so the input data operates in the best way in an automated climate calculation tool. Through the implementation of a standardized method, a structure emerges, no important aspects are forgotten, and more people can gain an insight into the work and easily be introduced to the project. A proposal of a standardized method is developed based on the empirical analysis in this study and includes important points for the start-up/implementation of the work with climate calculations in an organization. It also includes suggestions on important points regarding the execution of climate calculations in specific projects.

Samhällsplanerare står inför utmaningar när det kommer till att förse en växande befolkning med bostäder, och samtidigt värna om att staden ska utvecklas i en hållbar riktning. Renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet utgör en del av klimatpåverkan som kommer från bygg- och fastighetssektorn, följaktligen är det nödvändigt att minska klimatpåverkan från renoveringar samtidigt som hyresgästernas tillgång till bostäder inte får påverkas negativt. Denna uppsats syftar till att utreda skärningspunkter mellan ekologisk och social hållbarhet vid renoveringar av flerbostadshus med upplåtelseform hyresrätt. Genom att studera klimatpåverkan från tre renoveringsprojekt i en svensk kontext identifierar vi vad som har stor klimatpåverkan och när det finns möjlighet att ta vid klimatbesparande åtgärder. Uppsatsen innehåller klimatberäkningar som utgår från Boverkets beräkningssätt för klimatdeklaration och beaktar klimatpåverkan från produktskedet, transport och byggspill från byggnader. Med utgångspunkt från ett teoretiskt ramverk för att mäta social hållbarhet, har vi även genomfört en intervjustudie för att ta reda på hur ett antal utvalda bostadsbolag arbetar med social hållbarhet vid renoveringsprojekt. Vidare studerar vi vilka effekter en lag om klimatdeklaration för större renoveringar kan leda till och hur det kan främja utvecklingen av mer hållbara renoveringar. Resultat och diskussion lyfter det faktum att varje projekt är unikt och att klimatpåverkan från renoveringsprojekt beror på materialval och mängder av material som köpts in i samband med renoveringen. Påverkan från produktsskedet är störst och det är därmed i ett tidigt skede som utredning av klimatbesparande renoveringsstrategier gör störst skillnad. På samma sätt är det i det tidiga skedet viktigt att ta reda på hur renoveringen kan komma att påverka hyresgästens möjlighet att bo kvar efter en renovering samt dess möjlighet till ett fungerande vardagsliv under renoveringen. / Urban planners face challenges in providing housing for a growing population while ensuring that the city develops in a sustainable way. Renovations of the existing housing stock constitute a part of the climate impact coming from the construction and property sector, thus it is necessary to reduce the climate impact of renovations while ensuring that tenants' access to housing is not negatively affected. This thesis aims to investigate the intersections between ecological and social sustainability in renovations of multi-family housing with rental apartments. By studying the climate impact of three renovation projects in a Swedish context, we identify what has a large climate impact and when there is an opportunity to take climate-saving measures. The thesis contains climate calculations based on the Swedish National Board of Housing, Building and Planning's calculation method for climate declarations and considers the climate impact of the product phase, transport, and construction waste from buildings. Based on a theoretical framework for measuring social sustainability, we have also conducted an interview study to find out how a number of selected housing companies work with social sustainability in renovation projects. Furthermore, we study what effects a law on climate declaration for major renovations can lead to and how it can promote the development of more sustainable renovations. Results and discussion highlight the fact that each project is unique, and that the climate impact of renovation projects depends on the choice of materials and the amount of materials purchased in connection with the renovation. The impact of the product phase is the greatest and it is therefore at an early stage that the investigation of climate-saving renovation strategies makes the greatest difference. Similarly, it is important in the early stages to find out how the renovation may affect the tenant's ability to remain in the home after the renovation and their ability to function in everyday life during the renovation.

The Swedish Government has set a goal to reach net zero emissions of greenhouse gases by 2045, which together with the commissioning to the Swedish Housing Agency to prepare requirements for a climate declaration that shall reduce the climate impact from buildings, has enforce the AEC industry to provide solutions that help reach these targets. The introduction of the integration of BIM technologies, together with the LCA methodology has been suggested as a key solution to solve this problem. To achieve the results for this study, two main objectives were stablished. The first objective was to develop a BIM model in SMC able to produce automated climate calculations. The second objective was to perform interviews with relevant actors about this tool. The integration of those objectives helped to answer the research questions of this study. This study provides a way of performing automated climate calculations for construction projects using classification of materials in SMC and calculations in Excel. It also has the ability to perform data visualization of the carbon footprints of the complements in the 3D models of the project using the GWP of the chosen materials. It can be said that it is a great tool to introduce to decision-makers an easy way to identify the hotspots of carbon emissions and choose more sustainable alternatives. / Den Svenska Regeringen har fastställt ett mål att nå utsläppen av växthusgaser netto noll till 2045, som tillsammans med uppdraget till Boverket att förbereda krav på en klimatdeklaration som ska minska klimatpåverkan från byggnader har tvingat AEC-industrin att tillhandahålla lösningar som hjälper till att nå dessa mål. Införandet av integrationen av BIM-teknologier tillsammans med LCA-metoden har föreslagits som en nyckellösning för att lösa detta problem. För att uppnå resultaten för denna studie fastställdes två huvudmål. Det första målet var att utveckla en BIM-modell i SMC som kunde producera automatiserade klimatberäkningar. Det andra målet var att genomföra intervjuer med relevanta aktörer om detta verktyg. Integrationen av dessa mål hjälpte till att besvara forskningsfrågorna i denna studie. Denna studie ger ett sätt att utföra automatiserade klimatberäkningar för byggprojekt med klassificering av material i SMC och beräkningar i Excel. Det har också förmågan att utföra datavisualisering av kolavtryck av komplementen i projektets 3D-modeller med GWP för de valda materialen. Det kan sägas att det är ett bra verktyg att introducera för beslutsfattare ett enkelt sätt att identifiera de hotspots som koldioxidutsläpp och välja mer hållbara alternativ.