Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent onormal avkastning från dag till dag. Resultaten är inte signifikanta i någon dag ieventfönstret för de två grupperna.

Uppsatsen ämnar undersöka utdelningens signalvärde med hjälp av olika grader av informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare på den svenska marknaden. Studien genomförs på den svenska marknaden som har en unik ägarstruktur med stor andel kontrollägare och hög andel utländskt ägande. För att observera graden av informationsasymmetrin hos företag använder sig studien av ägarstrukturen i företaget. En hög ägarkoncentration hos den största ägaren är associerat med låg informationsasymmetri medan en hög andel utländskt ägande är associerat med hög informationsasymmetri.  Informationsasymmetrin och dess påverkan på utdelning undersök från två perspektiv, utdelningsandel och marknadsreaktion vid offentliggörandet av utdelningssänkningar. Resultaten är delvis i linje med signalteorin då hög informationssymmetri, det vill säga hög andel utländskt ägande, är associerat med hög utdelningsandel samt ökad marknadsreaktion vid offentliggörande av utdelningssänkningar. Studien hittar inga signifikanta samband mellan ägarkoncentrationen hos den största ägaren och utdelningsandel eller marknadsreaktionen vid utdelningssänkningar.

Syftet med studien är att undersöka om publicering av hållbarhetsinformation påverkar marknadsvärdet på svenska företag börsnoterade på Nasdaq Stockholm. Vidare undersöks om det finns ett samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastning. En eventstudie tillämpas för att undersöka om det uppstår avvikelseavkastning vid företags publicering av hållbarhetsinformation i pressmeddelanden under 2018–2019. Resultatet av eventstudien ges av ett t-test. För att studera sambandet mellan typen av hållbarhetsinformation och avvikelseavkastning genomförs en regressionsanalys med den beroende variabeln Kumulativ avvikelseavkastning och de oberoende variablerna Typ av hållbarhetsinformation, Sektor och Företagsstorlek. De två sistnämnda utgör kontrollvariabler. Resultaten visar att det uppstår en signifikant positiv avvikelseavkastning vid publicering av hållbarhetsinformation samt att det finns ett signifikant samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastningen. Resultatet tyder på att publiceringen av hållbarhetsinformation påverkar svenska företags marknadsvärde och att olika typer av hållbarhetsinformation har olika effekt på marknadsvärdet.

Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

Studien syftar till att undersöka om investerare anser att kvinnliga verkställande direktörer (VD) tillför värde till företaget genom att studera marknadsreaktionen när kvinnliga VD:ar tillkännages. Studien undersöker även om VD:ns erfarenheter och egenskaper, enligt Upper Echelons Theory, har en effekt på studerad marknadsreaktion. Studien avgränsas till den svenska marknaden där företag på Nasdaq Stockholm samt First North inkluderas, där urvalet består av 49 företag. Marknadens reaktion vid tillkännagivande av nya, kvinnliga VD:ar operationaliseras till den abnormala avkastningen vid eventdagen enligt marknadsmodellen, och tas fram för tio dagar innan tillkännagivandet till och med tio dagar efter. Resultatet visar att investerare är positivt inställda till kvinnliga VD:ar och anser de värdeskapande då signifikant positiv abnormal avkastning kan utläsas. Avseende antaganden om att VD:ns erfarenheter och egenskaper har effekt på marknadens reaktion finner studien inga signifikanta resultat och gör att hypoteserna varken kan förkastas eller accepteras.

Tidigare forskning undersöker hur marknaden reagerar på tillkännagivanden av kvinnliga VD:s med motstridiga resultat. Ny forskning undersöker hur detta samband kan förklaras utifrån mediauppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare på den svenska kapitalmarknaden reagerar utifrån hur svensk media uppmärksammar tillkännagivanden av kvinnliga VD:s. En eventstudie genomförs för att identifiera en marknadsreaktion hos investerare. En multipel regressionsanalys tillämpas därefter för att studera effekten av mediauppmärksamhet mellan marknadsreaktionen och VD:ns kön utifrån utvalda kontrollvariabler. Utifrån EMH, Tokenism och UET samt tidigare forskning analyseras resultatet. Studien finner indikationer på en positiv marknadsreaktion vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s och att den avtar med ökad mediauppmärksamhet. Mediauppmärksamhet kan ha en modererande effekt på sambandet, men vidare forskning krävs för att statistiskt säkerställa detta. Studien bidrar till forskningsområdet med resultat från Sverige samt fortsatt diskussion kring jämställdhet inom näringslivet.

Medier har i dagens samhälle möjlighet att snabbt nå ut till allmänheten med sina nyheter, och som konsekvens får företagsskandaler stor uppmärksamhet. Hur offentliggörandet av företagsskandaler påverkar aktiekurser har studerats sedan många år tillbaka, men en inriktning på den svenska marknaden har inte gjorts i någon bredare omfattning. Vidare begränsar majoriteten av tidigare forskning, som berör ämnet företagsskandaler och dess effekt, sitt fokus till rent illegala handlingar. Denna studie utgår från en bredare definition av företagsskandaler genom att även inkludera handlingar av mindre allvarlighetsgrad. Studiens syfte är att undersöka huruvida publikationen av företagsskandaler påverkar aktiekursen hos företag noterade på den svenska marknaden. För att besvara detta genomförs en kvantitativ eventstudie som inkluderar 76 event i enlighet med MacKinlays (1997) marknadsmodell. Vidare utförs ett ensidigt t-test för att avgöra om en signifikant reaktion kan avläsas. Studiens resultat indikerar att aktiekursen sjunker i samband med offentliggörandet av företagsskandaler.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att svenska börsnoterade företag använder sig av stålbad då signifikansen uppgick till 1 % mellan nedskrivning och företag som visar på onormalt låga resultat för de året. För resultatutjämning kunde studien inte förkasta nollhypotesen då signifikansen enbart visade på 10 %. För att studera marknadsreaktioner genomfördes t-test som visar att det inte fanns någon skillnad mellan företagens och marknadens avkastning vilket betyder att intressenter och investerare på svenska börsmarknaden inte reviderar ner deras förväntningar om företag som genomfört en nedskrivning. Sammanfattningsvis är studiens resultat i linje med tidigare studier som visar på att företag utnyttjar subjektiviteten i nedskrivningstesterna genom att manipulera resultatet i form av stålbad. Studien kan däremot inte statistiskt styrka att vare sig resultatutjämning eller reaktioner på aktiemarknaden förekommer.  Nyckelord: Goodwill, goodwillnedskrivning, nedskrivningsprövning, resultatmanipulering, stålbad, resultatutjämning, marknadsreaktion.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.

Forskning inom corporate social responsibility (CSR) har lyft fram de ekonomiska fördelarna med socialt ansvarstagande och hur investerare reagerar på positiva och negativa nyheter gällande olika aspekter av bolags CSR-arbete. Tredjepartsaktörer har även visat sig kunna överbrygga informationsasymmetri mellan bolag och investerare gällande CSR-arbetet och därmed påverka börsvärdet för berörda bolag. Denna studie undersöker hur tredjepartssignaler i form av ranking inom CSR-området jämställdhet påverkar berörda bolag på Stockholmsbörsen. Detta görs genom en eventstudie där abnormal avkastning beräknas för bolag på dagen för offentliggörandet av stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsrapport där svenska börsbolag kategoriseras och rankas efter graden av jämställdhet. Eventstudien omfattar åren 2012-2018. Studiens resultat visar att negativ kategorisering leder till negativ abnormal avkastning som är koncentrerad till rapportdagen. Vidare indikerar studiens resultat att Allbrights ranking fått ökad kurspåverkan över tid.