Detta arbete har varit ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet.　Examensarbetet omfattade 22,5 högskolepoäng och har utförts av Andreas Holmén.　Handledare från Karlstads universitet var industridesigner och universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator var proffessor Fredrik Thuvander. Examensarbetet var en del av ett större projekt som involverade ytterligare fem studenter. Projektet var ett industrisamarbete mellan Karlstads universitet, Glava energy center och företaget Värmestugan AB. Projektet är uppbyggt kring en idé om att kunna energieffektivisera uppvärmningen av tappvatten genom att kombinera solvärme- och värmepumpsteknik. Första fasen av projektet genomförde projektgruppen gemensamt, när gruppen enades om ett huvudkoncept fokuserades det på de enskilda problemformuleringarna för respektive examensarbete. Den del av projektet detta specifika arbete avsåg att lösa var vilka krav som var lämpliga för en funktionsprototyp med syftet att tilltala en investerare eller samarbetspartner. Men även hur man på bästa sätt kunde uppnå dessa krav inom tidsramen för projektet och med de resurser　som fanns tillgängliga. Uppgiften löstes genom att genomföra en research som sammanställdes med hjälp av en funktionsanalys och en semantisk analys till en kravspecifikation. Det som framkom i researchfasen användes sedan för att ta fram idéer och konstruktionsunderlag för projektets funktionsprototyp. Konstruktionen av funktionsprototypen tog upp den största delen av detta projekt eftersom det var gruppens främsta mål att tillverka en fungerande prototyp inom projektets tidsram.　 Det slutliga resultatet av detta examensarbete var en funktionsprototyp av en sol- och luft-värmepump, men även den kunskap som samlats under researchfasen och under skapandet av prototypen. / This project has been a degree project for the Bachelor of Science programme in Innovation and Design at Karlstad University. The degree project extends 22, 5 ECTS credits and has been carried out by Andreas Holmén. The academic supervisor from Karlstad University was industrial designer and lecturer Lennart Wihk and the examiner was Professor Fredrik Thuvander. The degree project was part of a bigger project involving five other students. The project was an industrial cooperation between Karlstad University, Glava energy center and Värmestugan AB. The project is built around an idea about being able to improve the energy efficiency of the heating of domestic water by combining solar heating and heat pump technology. The initial phase of the project was carried out with the whole project group together, when the group agreed on a main concept each member of the group focused on his/her specific task. This specific degree project set out to find out the requirements suitable for a functional prototype meant to accost an investor or a partner company. But also in what way these requirements could be reached within the project’s timeframe. The task was solved by making a research that was compiled by using a functional analysis and a semantic analysis resulting in a requirement specification. Later the information that emerged through the research was used to come up with ideas and design documents for the prototype. The construction of the prototype took up the largest part of this project, since it was the group’s main objective to produce a functional prototype within the projects timeframe. The final result of this project was the functional prototype of a air-air heat pump aided by the sun, but also the knowledge that was accumulated during the research phase and the making of the prototype.

<p>Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar.</p><p>Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.</p>

<p>Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ”Panelen för övervakning av finansiell rapportering”, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned. För att kartlägga motiven till nedläggningen och vilka konsekvenser detta får för investerare, används intervjuer med respondenter från Panelen, Stockholmsbörsen, samt gruppen investerare.</p><p>Uppsatsen visar att Panelens nedläggning är en följd av Finansdepartementets förslag om att ansvaret för redovisningstillsyn skall överföras till de auktoriserade marknadsplatserna, däribland Stockholmsbörsen. Nedläggningen påverkar troligtvis inte redovisningens tillförlitlighet. Detta i kombination med att investerare enligt uppsatsen besitter begränsad kunskap om panelens verksamhet, medför att de inte påverkas av nedläggningen.</p>

Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ”Panelen för övervakning av finansiell rapportering”, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned. För att kartlägga motiven till nedläggningen och vilka konsekvenser detta får för investerare, används intervjuer med respondenter från Panelen, Stockholmsbörsen, samt gruppen investerare. Uppsatsen visar att Panelens nedläggning är en följd av Finansdepartementets förslag om att ansvaret för redovisningstillsyn skall överföras till de auktoriserade marknadsplatserna, däribland Stockholmsbörsen. Nedläggningen påverkar troligtvis inte redovisningens tillförlitlighet. Detta i kombination med att investerare enligt uppsatsen besitter begränsad kunskap om panelens verksamhet, medför att de inte påverkas av nedläggningen.

To act responsible in relation to environmental, economic and social issues is a trend that is spreading among businesses and their investors. In order to assess business risks, ethical interested investors are calling for open, honest, clear CSR information that can be followed up in corporate sustainability reports. The ability to communicate about risks and to meet investors requests already in the business analytic process can save resources and increase the company’s profitability. The idea that companies should take responsibility for their impact on society from economic, environmental and social perspective is called Corporate Social Responsibility, CSR. In addition to CSR, there is another three-letter abbreviation in this context, PRI – Principles for Responsible Investment – which are principles, signed by ethically interested investors. Owners of shares and securities such as fund management companies and banks have in recent years emerged as a major driving force behind corporate CSR efforts. Companies that is good at reporting their CSR work, is estimated to have a lower investment risk than companies that communicates this work poorly. In this paper, six investors express their expectations on companies CSR reporting. Their responses are analyzed and summarized, which may make it easier for companies wishing to report their CSR work right from the start.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll? Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare. För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.

Hållbarhet är något som har blivit ett alltmer relevant ämne i dagens samhälle. Företagen är de första som anklagas och ställs inför allt större krav på utlämnande av information. Det är inte längre tolererat av samhället att företag bara favoriserar aktieägarnas intressen utan samhällets intressen behövs också ses till. Hållbara aktieinvesteringar har den senaste tiden blivit en trend som inte längre enbart handlar om att få ekonomisk nytta för pengarna utan också ha en portfölj som är förenlig med personliga och samhälleliga värderingar. Investeringsbeslut kräver ingående kunskap om företagets finansiella position samtidigt som studier har visat att företagen måste värna om samhällets hållbarhet för att långsiktigt överleva. Med tanke på att samhällspåverkan på senare år blivit alltmer uppmärksammad av befolkningen har hållbarhetsrapporteringen hamnat i allt större fokus. Detta ämnade att undersöka om hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för investerare. Uppsatsens syfte var att utvärdera och förklara om hållbarhetsrapportering är värderelevant för investerare vid beslutsfattande. För att besvara syftet har en kvalitativ metod utförts med en abduktiv ansats. Kombinationen av att uppsatsens fokus skiftades mellan teori och resultat samt att hållbarhetsrapporteringen är ett såpass nytt fenomen, gjorde så att en abduktiv ansats motiverades. Genom ett målstyrt kriterieurval rekryterades sex respondenter ut för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Empirin erhölls genom digitala semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades sedan genom en tematisk analys. Utifrån uppsatsens insamlade empiri råder det inget tvivel om att hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för samtliga respondenter vid beslutsfattande. Uppsatsens resultat visade också att dimensionerna måste hanteras på ett adekvat sätt för att undvika att företagens långsiktiga överlevnad äventyras. Riskeras överlevnaden på grund av bristfällig hållbarhetsrapportering drabbar det marknadsvärdet på företagen som tillslut påverkar investerarens beslut om att sälja, behålla eller köpa.

Background: Institutional investors today, own and control a big chunk of the outstanding shares belonging to large Swedish companies that are listed on the Swedish stock exchange. The large ownership means they have influence over the corporate strategy. How this influence is used affects every shareholder. For a long time, especially in the USA, there has been a debate regarding institutional investors and their influence over corporate investmenthorizons. The debate has mainly existed of critics being sceptic of what they see as an unmotivated focus on short-term earnings. As a resultat of the debate, researchers have studied the influence of institutional investors. Studies have reached different conclusions and the the debate is still ongoing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if institutional investors, have influence over, corporations investmenthorizons. Method: Institutional investors are split into two groups. One group cointaining investors whom are expected to put pressure on companes to invest more long-term and one group with investors expected create a pressure on companies to invest less long-term. To measure short- and long-termism, research and development costs are used as a proxy-variable. A regressionsanalysis is then used on paneldata to test for expected relationships. Conclusions: The result shows, institutional investors, cathegorized as long-term investors, having a statistically significant relationship with increasing costs for research and development. No statistically significant relationship can be found between the group of investors, cathegorized as short-term institutional investors and costs for research and development. / Bakgrund: Institutionella investerare äger och kontrollerar idag en stor andel av svenska storbolag. Den stora ägarandelen innebär ett ökat inflytande över företagens verksamheter. Hur detta inflytande används påverkar samtliga aktieägare. Det har nu under en längre tid, i framför allt USA, funnits en debatt kring den institutionella investerarens inflytande över företagens investeringshorisonter. Debatten har främst besått av kritik mot ett omotiverat fokus på kortsiktig lönsamhet, undersökningar har genomförts med blandade resultat som inte satt stopp på debatten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om institutionella investerare har någon påverkan på investeringshorisonter som används av företagen de äger aktier i. Metod: Institutionella investerare kategoriseras i två grupper. En grupp av institutioner förväntas påverka företag att investera mer långsiktigt och en som förväntas påverka företag att investera mindre långsiktigt. För att mäta företags investeringar för framtiden används proxy-variabeln forskning och utveckling. För att empiriskt testa hypoteserna som formulerats utförs en regression på insamlad paneldata. Resultat: Studiens resultat visar att institutionella investerare som kategoriserats som långsiktiga har ett statistiskt signifikant samband med ökade kostnader för forskning och utveckling. Inget statistiskt signifikant resultat kan utläsas för att vad vi kategoriserar som kortsiktiga institutionella investerare har någon påverkan på företagens investeringshorisont.

Finanskrisen 2007–2009 började i USA och spred sig över hela världen. Sverige påverkades också av den genom att bland annat landets export minskade, vilket bidrog till att BNP minskade. Företag kan ge utdelning till sina aktieägare om det går bra för företaget och därmed är det intressant att undersöka om företagens utdelning påverkades av finanskrisen. Tidigare forskning har bland annat gjorts i USA där resultatet visar att företagen minskade sin utdelning under finanskrisen, dock har endast ett fåtal studier gjorts på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka om finanskrisen 2007–2009 hade någon effekt på utdelningspolicyn i svenska företag. Detta ämne valdes bland annat för att det endast fanns ett fåtal tidigare studier som gjorts på svenska företag och för att det är intressant från en investerares perspektiv att se hur företag reagerade vid den finansiella krisen. Den avgränsning som gjorts är att Large Cap och Mid Cap företag valts från databasen Finbas, Swedish House of Finance. Detta för att faktiskt studera företag som har en relativt fast utdelningspolicy. Den tidsperiod som studien är baserad på är mellan åren 2004 till 2012, detta för att få ett tillräckligt stort spann. Den vetenskapliga metod som använts är bland annat det ontologiska antagandet och det deduktiva angreppssättet, då det är objektivitet som eftersträvas. I denna studie har också en kvantitativ undersökningsmetod valts då regressionsmodeller har använts vid genomförandet av undersökningen. Denna studie har också utgått från några kända teorier som kan förklara utdelningspolicy, som till exempel Modigliani och Miller och Gordon Growth Model. Andra teorier som också använts är Agentteorin, Signalteorin samt ”Bird in the hand” teorin. Datan till studien har hämtats från databasen Eikon, Thomson Reuters. Datan analyserades med hjälp av en korrelationsanalys, en beskrivande statistik samt med hjälp av plottar för att undersöka om datan hade outliers. Regressionsanalyserna genomfördes i programvaran STATA. Det resultatet visar är att det finns ett samband mellan utdelning och åren efter finanskrisen. Det som studien visar är att utdelningen i svenska företag ökade åren efter finanskrisen. Detta kan eventuellt tänkas förklaras av ”Bird in the hand” teorin då investerarna kanske blev mer riskaversiva efter finanskrisen och därmed föredrog en säker utdelning idag än en mer osäker utdelning i framtiden. Resultatet kan också tänkas förklaras av Signalteorin, att företagen började gå bättre och därmed ökade utdelningen för att på så sätt sända ut goda framtidsutsikter.

<p><em>This study is concerned with business angel investments and how business angels handle their investments during a financial crisis. The problem question is formulated as follows “</em><em>How do business angels in Sweden handle their investments during troubled financial times, more specifically during the recent financial crisis?</em><em>” </em><em>The overall goal of this thesis is to find out in which way the financial crisis influences business angels investments. The goal is consequently to give entrepreneurs a view of how some potential investors, business angels, handle their investment behavior during troubled financial times. Another goal is to look into how business angels perceive the laws and regulations of Sweden in terms of encouraging or discouraging investments. Accordingly we desire to find out if some governmental incentives for business angel investing are called for, and if so this could be of interest to regulative organs.</em></p><p><em> </em></p><p><em>We have used theories on the subject of business angels and studies concerning investments during economic downturns as a framework when developing our study. Factors important in theses studies have then been used in order to develop the theory chapter. </em></p><p><em> </em></p><p><em>The data was collected by conducting semi-structured interviews with five business angels. The respondents were sent an interview guide in advance in order to have the possibility to prepare for the interviews. We chose to conduct semi-structured interviews because we wanted the respondents to describe how they conducted their investments and tell us more about the underlying reasons for their choices. The respondents were found through business angel networks and the selection of business angels characterizes a fair representation of the group. The thesis has been conducted in an academically correct way and has been validated and confirmed by the respondents. </em></p><p> </p><p><em>From our interviews with the business angels we found that they did not to a large extent handle their investments differently during economic downturns. The respondents pointed to that an economic downturn like the on upon us now is an opportunity to make new investments. Some of the result was in conjunction with the theory chapter, while we also found some unique aspects not mentioned in previous studies. </em></p><p><em> </em></p><p><em>The thesis is concluded with providing entrepreneurs an overview about how business angels handle their investments and react during economic downturns. </em></p>