ABSTRACT TITLEThe investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market. COURSEBachelor Thesis in Finance KEYWORDSHedge funds, Hedge fund strategies, Swedish hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return The Thesis Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.

Tidigare forskning undersöker hur marknaden reagerar på tillkännagivanden av kvinnliga VD:s med motstridiga resultat. Ny forskning undersöker hur detta samband kan förklaras utifrån mediauppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare på den svenska kapitalmarknaden reagerar utifrån hur svensk media uppmärksammar tillkännagivanden av kvinnliga VD:s. En eventstudie genomförs för att identifiera en marknadsreaktion hos investerare. En multipel regressionsanalys tillämpas därefter för att studera effekten av mediauppmärksamhet mellan marknadsreaktionen och VD:ns kön utifrån utvalda kontrollvariabler. Utifrån EMH, Tokenism och UET samt tidigare forskning analyseras resultatet. Studien finner indikationer på en positiv marknadsreaktion vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s och att den avtar med ökad mediauppmärksamhet. Mediauppmärksamhet kan ha en modererande effekt på sambandet, men vidare forskning krävs för att statistiskt säkerställa detta. Studien bidrar till forskningsområdet med resultat från Sverige samt fortsatt diskussion kring jämställdhet inom näringslivet.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt. Men där även relationen med investerarna är otroligt viktig för attkomma åt dessa nätverk och resurser.

Denna studie syftar till att undersöka om icke-professionella investerare med lite eller ingen utbildning inom ekonomi påverkas av en nysseffekt. För att testa detta utvecklas två rapporter gällande ett fiktivt bolag vars enda skillnad utgörs av ordningen informationen presenteras i. Studenter på Uppsala universitets olika campus får sedan läsa en av rapporterna och svara på hur villiga de är att investera i bolaget. Svaren jämförs för att se om presentationsordningen påverkar hur villiga deltagarna är att investera. Vidare fördelas materialet baserat på utbildning, kön och självrapporterad riskattityd för att se om dessa faktorer påverkar om deltagarna påverkas av en nysseffekt eller ej. Resultatet visar att den enda gruppen som uppvisade en statistiskt signifikant nysseffekt var de deltagare som läste första året på en ekonomikandidat. Samtliga fördelningar resulterade i signifikanta skillnader mellan grupperna.

Studien syftar till att undersöka BlackRocks inflytande i svenska bolag, med fokus på ESG. Utifrån litteraturgenomgången tydliggörs modellen för svensk bolagsstyrning och ägarnas styrmedel enligt denna. Studien bygger på intervjuer med sakkunniga från den svenska marknaden i kombination med sekundärdata från framförallt BlackRock. I empirin placeras BlackRocks tillvägagångssätt i en svensk kontext utifrån delgivna erfarenheter från sakkunniga och verksamma inom svensk bolagsstyrning. Studien visar på svårigheterna med att ha ett alltför generisk förhållningssätt till ESG, vikten av direkta styrmedel samt betydelsen av bolagsspecifik styrning. Studien belyser svårigheten för stora internationella institutionella ägare, i detta fall BlackRock, att framgångsrikt genomdriva mer komplexa frågor som ESG på den svenska marknaden utan att lägga vikt vid direkta styrmedel.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.

Ökning av bedrägerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav på ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstått inom det svenska näringslivet. För att försöka återfå investerarnas förtroende har ett antal åtgärder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen är ansvarig för transparens och upprättandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitét skall styrelsen inrätta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stärka allmänhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten säkerställa den interna och externa rapporteringen i bolagen. Detta har fört oss till vår forskningsfråga: Hur har de professionella investerarnas förtroende för de publika bolagen påverkats av införandet av revisionsutskott?För att försöka besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer med professionella investerare och professionella aktörer, vilka på olika sätt har en relation till revisionsutskott. Vår empiri visar att revisionsutskotten inte har någon direkt påverkan på förtroendet eftersom revisionsutskotten inte har en direkt kommunikation ut till marknaden. Däremot kan vi genom empirin utläsa att revisionsutskotten har en positiv påverkan på den interna kontrollen inom bolagen. Således kan vi dra vår slutsats om att revisionsutskotten har en indirekt påverkan på investerarnas förtroende. / Program: Civilekonomprogrammet

The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men. / Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan.  Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer.  Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

Att fatta beslut i en värld som är mer föränderlig än någonsin och utfallen av klimatets förändringar ej är kända har visat sig vara svårt. Forskning har visat på att beslut som tas där utfallen är osäkra påverkas av psykologiska bakgrundsvariabler. Den ekonomiska riskforskningen har sedan 1960-talet utvecklats till att kopplas samman med psykologisk beteende forskning och visar i stor grad hur dessa två grenar hör samman. Prospektteorin har utvecklats ur detta och visar på hur attityder påverkar synen på vinster och förluster vilket är vad investerare hanterar dagligen. De psykologiska faktorerna som är bakomliggande hos investerare när de fattar beslut är många. De har ett högt självförtroende vid fattande av beslut, svängigt humör och ett överskattande av sin egen kunskap. I takt med att klimatet förändras kommer frågor rörande vilka klimatrisker och omställningsrisker detta för med sig. Världens ekonomi kommer bli påverkad av detta. Den finansiella sektorn är takt med att försöka finna ut av hur det globala politiska systemet kommer hantera dessa risker och vilka omställningar detta innebär. Detta gäller även för investerare då även de måste ha detta i åtanke. För att få en bild av hur svenska investerare ser på klimatrisker vid investeringar inom några sektorer. Vilka bakomliggande påverkningar som kan påverka ett beslut som tas under osäkerhet har en enkät studie genomförts. För att sedan kunna jämföra svenska investerares riskbild med internationella rapporter om risker i världen. Analysen kom fram till att svenska investerare har ett större fokus på klimatrisker inom sektorerna energi/kraftbolag, verkstadsindustri och transport men ser inte någon större ökning i fokus på klimatrisker inom en tioårsperiod. Bakomliggande faktorer som påverkar investerares beslutsfattande under osäkerhet är hur information är utformad, personlighet, självsäkerhet, samhällssituation och grupptillhörighet. / Decision making in an ever changing world is shown to be harder than ever when the outcomes of climate change are not known. Research has shown that the decisions taken where outcomes are uncertain are influenced by psychological background variables. Economic risk research has since the 1960s evolved to be linked with psychological and behavioral research and shows to a great degree how these two fields are related. Prospect theory has evolved from this and shows how attitudes affect the perception of gains and losses, which is what investors handles daily. The psychological factors that are underlying investor when making a decision are many. They show high confidence in decisions, are affected by mood swings and show an overestimation of their own knowledge. With the climate changing questions are being raised with regards to climate- and restructional risks. The worlds economy will be affected by this. The financial sector is trying to find out how the global political systems will manage these risks and what changes this implies. This also applies to investors - when even they must have this in mind. A survey was carried out to get a picture of how a Swedish investor might look at climate risks when investing in a few selected sectors and what underlying influences can affect a decision taken under uncertainty. One can then be able to analyze and compare a Swedish investors risk picture with international reports on risks in the world. The analysis concluded that Swedish investors have a greater focus on climate risks in the energy / power companies, engineering industry and transport but do not see any major increase in the focus on climate change risks within a decade. Underlying factors that influence investors' decision making under uncertainty is how information is designed, personality, self-confidence, social situation, and group membership.