Globalisering och klimatförändringar har bidragit till en ökad medvetenhet och krav på handling hos dagens företag. Samhällsförändringarna har lett till att hållbarhetsarbete idag är en naturlig del av verksamheten inom många företag men kommunikationen av detta har tidigare till stor del varit frivillig. I december 2016 trädde en lagförändring i kraft gällande krav på hållbarhetsrapportering för stora företag som uppfyller minst ett av tre gränssnitt: över 250 anställda, 175 Mkr i balansomslutning och 350 Mkr i nettoomsättning. Tidigare studier inom liknande områden indikerar att ledningens engagemang är en förutsättning för att möjliggöra en intern hållbar förändring, vilket gör det intressant att undersöka påverkan av lagen utifrån ett ledningsperspektiv. Studiens syfte är således att undersöka hur lagförändringen har påverkat företagsledningens hållbarhetsarbete. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter från tre företag från olika branscher, både på lednings- samt på verksamhetsnivå. Analysen baseras på en teori om fem nyckelfaktorer för en effektiv ledare inom hållbarhet: goal clarity, role clarity, relevant knowledge, relevant competencies & resources och self-esteem. Resultatet tyder på att de faktorer som påverkas i högst grad av lagförändringen är self-esteem och relevant knowledge, medan goal clarity och relevant competencies & resources påverkas till viss del. Role clarity förefaller vara oförändrat.

Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.