I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen. Samtidigt har ambitionen och medvetenheten kring CSR har ökat.

Globalisering och klimatförändringar har bidragit till en ökad medvetenhet och krav på handling hos dagens företag. Samhällsförändringarna har lett till att hållbarhetsarbete idag är en naturlig del av verksamheten inom många företag men kommunikationen av detta har tidigare till stor del varit frivillig. I december 2016 trädde en lagförändring i kraft gällande krav på hållbarhetsrapportering för stora företag som uppfyller minst ett av tre gränssnitt: över 250 anställda, 175 Mkr i balansomslutning och 350 Mkr i nettoomsättning. Tidigare studier inom liknande områden indikerar att ledningens engagemang är en förutsättning för att möjliggöra en intern hållbar förändring, vilket gör det intressant att undersöka påverkan av lagen utifrån ett ledningsperspektiv. Studiens syfte är således att undersöka hur lagförändringen har påverkat företagsledningens hållbarhetsarbete. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter från tre företag från olika branscher, både på lednings- samt på verksamhetsnivå. Analysen baseras på en teori om fem nyckelfaktorer för en effektiv ledare inom hållbarhet: goal clarity, role clarity, relevant knowledge, relevant competencies & resources och self-esteem. Resultatet tyder på att de faktorer som påverkas i högst grad av lagförändringen är self-esteem och relevant knowledge, medan goal clarity och relevant competencies & resources påverkas till viss del. Role clarity förefaller vara oförändrat.

Det är inte bara lagkrav som blir striktare gällande företags hållbarhetsarbete utan även intressenters förväntningar. Business-to-business och business-to-consumer företag har skilda intressenter och således förväntningar som påverkar deras hållbarhetsarbete. Denna kvalitativa fallstudie ämnar till att undersöka hur hållbarhetsarbete kan generera konkurrensfördelar i en jämförande kontext mellan business-to-business och business-to-consumer företag inom bygg- och fastighetsbranschen. Med hjälp av Carrolls CSR-pyramid och Porter och Kramer ́s ramverk för ett strategiskt CSR-arbete har företagens hållbarhetsarbeten analyserats och granskats utifrån ett konkurrensperspektiv. För att belysa företagens differentieringsstrategier har tre differentieringspunkter grundat studien vilka är produkt- och processinnovation, kundlojalitet och långsiktig lönsamhet. Resultatet visar att företagen i likhet med varandra utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv samt att företagen konstruerar sitt hållbarhetsarbete olika utifrån deras skilda intressenters förväntningar. Detta resulterar i att företagen har olika differentieringsstrategier inom hållbarhetsarbetet som hjälper dem generera konkurrensfördelar. Vidare framkommer det i studien att kommersiella kunder ställer högre krav på företagens hållbarhetsarbete i jämförelse med privatkunder, vilket skiljer studiens resultat från den tidigare forskningen.