Tidigare forskning har visat på ett samband mellan att bli förälder och en förändring i attityderna till jämställdhet. Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan övergången till föräldraskap och en förändring till mer traditionella attityder gentemot jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förälder och förändringar i individens jämställdhetsattityder där tid i föräldraledighet kan vara en påverkande faktor och att en eventuell attitydförändring kan förväntas skilja sig märkbart åt mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjära regressionsanalyser. Det har även utförts två logistiska analyser för att verifiera resultaten i de två mer centrala linjära analyserna. I en första analys så har de individer som har fått barn innan år 2009 jämförts med de individer som inte har barn. Resultaten indikerar att det inte sker någon förändring i inställning till jämställdhet för de som fått barn år 2009 jämfört med de som inte fått barn. De visar också att det är en skillnad i attityder till jämställdhet mellan män och kvinnor där män i genomsnitt har mer konservativa attityder än kvinnor. När analysen delas upp på kön så har män med en högre inkomst en större sannolikhet att ha mer konservativa attityder till skillnad från män som har en lägre inkomst. Resultaten visar dessutom att män som tar ut en längre tid i föräldraledighet i genomsnitt har mer jämställda attityder än män som tar ut en kortare ledighet vilket bekräftar studiens hypoteser. Resultaten i analysen för kvinnor visar att en kvinna med en högre inkomst har i genomsnitt mer jämställda attityder än andra kvinnor vilket även det bekräftar tidigare forskningsresultat. Eftersom vi inte fann några signifikanta förändringar för kvinnor när det gäller sambandet mellan tid i föräldraledighet och attityder till jämställdhet så förkastas hypotesen för kvinnor och slutsatsen blir att det inte sker några förändringar i kvinnors attityder till jämställdhet när de får barn.

Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.