Syfte: . En upplevd avsaknad av studier som undersökt etisk märkning av produkter med avseende på smakupplevelse och betalningsvilja var avstampet för vår uppsats. Utifrån en efterfrågan av studier som undersöker den relativa betydelsen av olika etiska märkningar har vi därför formulerat följande syfte: " Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av en produkts etiska märkning med avseende på om den är ekologisk och/eller lokalproducerad." Metod: I denna studie har vi utfört ett experiment på Högskolan i Gävle där 102 slumpvis valda respondenter deltagit. Respondenterna ombads smaka på tre olika mjölksorter; en ekologisk, en lokal och en som var både ekologisk och lokal. Alla glas innehöll dock samma sorts mjölk, vilket gör att vi genom manipulation kan se om respondenternas smakupplevelse och betalningsvilja påverkas av etisk märkning. Resultat och slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av den etiska märkning som respektive mjölksort står för. Den eko-lokala mjölken fick högst betyg beträffande smak, hälsouppfattning och betalningsvilja, men denna kombination av märkningarna "ekologisk" och "lokal" resulterade samtidigt i en högre priseffekt än smakeffekt. Vidare har vi funnit att respondenternas oro för dagens miljöproblem anses vara det viktigaste vid valet av mjölk. Detta är dock huvudsakligen på grund av egocentriska skäl, då synen på sig själv i förhållande till miljön var det viktigaste för respondenterna, det vill säga miljöfaktorer i stort som kan påverka dem själva. Detta korroborerar tidigare forskning. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi inte mätt respondenternas faktiska betalningsvilja, då konsumenterna inte köper produkten i slutet av experimentet. Vidare forskning borde således undersöka hur en produkts etiska märkning påverkar konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i verkliga marknadssituationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie pekar på vikten av att dra full nytta av dubbla etiska märkningar, genom att till exempel se över både marknadsföring och design. Vi har visat att hur företagen kombinerar en produkts etiska märkningar påverkar både konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i positiv riktning. Ett skickligare utnyttjande av dessa effekter skulle troligen ge ett mer positivt utfall för mejerinäringen och för mjölkbönderna.

Bakgrund: Etisk stress uppstår när sjuksköterskan inte kan genomföra det hen anser är rätt på grund av institutionella hinder. Fenomenet är sannolikt lika gammalt som professionen, men definierades först på 80-talet av Andrew Jameton. Det är hans definition som används i uppsatsen. Sjuksköterskans arbetar nära patienten men arbetet sker också inom ramen för en organisation med hierarkier och krav på effektivitet. Yrkesrollen är starkt förknippad med att göra gott och hjälpa andra, men i en del situationer hindras sjuksköterskan från att leva upp till det på grund av yttre faktorer. Etisk stress är en av de individuella konsekvenserna av dessa situationer. Syfte: Att beskriva de situationer som orsakar etisk stress hos sjuksköterskor. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. En sökning efter relevanta artiklar som använt Jametons definition har gjorts i databaser. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa har använts. Elva artiklar har valts ut, bearbetats och analyserats. Studier från Asien, Europa, USA och Afrika har använts. Resultat: Utifrån de situationer som beskrevs i litteraturen kunde tre huvudteman urskiljas: etisk stress i möten med annan vårdpersonal (1), etisk stress i möten med anhöriga (2) och etisk stress i möten med strukturella omständigheter (3). Gemensamt för dessa möten är att de placerar sjuksköterskan i en trängd situation utan upplevda valmöjligheter. Diskussion: Etisk stress hos sjuksköterskor tolkades som ett uttryck för sjuksköterskans olika roller, den skyddande rollen nära patienten och den underordnade rollen gentemot läkarna. De situationer som skapade etisk stress upplevdes på liknande sätt i alla länder oavsett tillgången på resurser och andra yttre omständigheter. Resultatet diskuterades inom ramen för Orlandos teori om patientrelationens reflexiva natur och vårdandets praktik. Den etiska stressen placerades i ett större strukturellt sammanhang för att öka förståelsen för fenomenet och för att göra det möjligt att hitta institutionella lösningar på problemet. / Background: Moral distress arises when the nurse cannot implement a course of action that is considered to be right due to institutional restraints. This phenomenon is probably as old as the profession itself, yet it was first defined in the 80’s by Andrew Jameton. It is his definition that is used in this paper. The nurse is working close to the patient, the work also takes place within the frames of an organisation with hierarchies and demands of efficiency. The professional role is strongly associated with doing good and helping others, but in some situations the nurse is restrained from doing so due to external factors. Moral distress is one of the individual consequences of these situations. Aim: To describe situations that cause moral distress among nurses. Methods: To reach the aim a literature review was done. A search for relevant scientific articles that had used Jameton’s definition was done i databases. Articles with both qualitative and quantitative methods were used. Eleven articles were chosen, processed and analyzed. Studies taking place in Asia, Europe, USA and Africa were used in this literature review. Results: From the situations described in the literature three different main themes could be discerned: moral distress in encounters with other health care professions (1), with relatives (2) and with external circumstances (3). Common for these encounters is that they place the nurse in a constricted situation wtih the experience of having no choice. Discussion: Moral distress among nurses was interpreted as an expression of nurses' doubble roles; the protective role over to the patient and the subordinate role of the doctor. The situations that caused moral distress were experienced in similar ways in all countries where the studies took place regardless of the access of resources and other external circumstances. The result was also discussed in the context of Ida Jean Orlando's theory of patient relationships and the reflexive nature of caring practice. The moral distress was placed in a larger structural context to increase the understanding of the phenomenon and to make it possible to find institutional solutions to the problem.

The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

<p>Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anställda inom organisationen. Vi har även valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa påverkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrån tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vårt insamlade empiriska material, vår analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestående av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom Accenture.Vår studie indikerar att Accenture har lyckats väl med implementeringen och upprätthållandet av sin etiska kod inom organisationen, även om utrymme för förbättringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture. Viktiga faktorer vi fann som påverkar kodens efterlevnad var bakomliggande motiv, innehållets relevans och realism, utbildning i koden samt vikten av att personer i ledande befattningar föregår med gott exempel. Studien fann även att de etiska utmaningar som Accenture löper störst risk att erfara är problem rörande intressekonflikter mellan den anställdes och företagets mål samt organisationsmiljö-relaterade frågor såsom grupptryck och bävan att rapportera överträdelser. Att förebygga dessa typer av problem är av högsta vikt om Accenture vill upprätthålla en fortsatt hög efterlevnad av koden.</p>

Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anställda inom organisationen. Vi har även valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa påverkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrån tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vårt insamlade empiriska material, vår analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestående av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom Accenture.Vår studie indikerar att Accenture har lyckats väl med implementeringen och upprätthållandet av sin etiska kod inom organisationen, även om utrymme för förbättringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture. Viktiga faktorer vi fann som påverkar kodens efterlevnad var bakomliggande motiv, innehållets relevans och realism, utbildning i koden samt vikten av att personer i ledande befattningar föregår med gott exempel. Studien fann även att de etiska utmaningar som Accenture löper störst risk att erfara är problem rörande intressekonflikter mellan den anställdes och företagets mål samt organisationsmiljö-relaterade frågor såsom grupptryck och bävan att rapportera överträdelser. Att förebygga dessa typer av problem är av högsta vikt om Accenture vill upprätthålla en fortsatt hög efterlevnad av koden.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie. Intervjuer genomförs sedan för att utreda tänkbara förklaringar till gapet och vi finner att den mest frekvent förekommande orsaken till gapet är att konsumenten väljer bekvämlighet framför etik och låter därigenom priset och smaken avgöra valet av kaffe vid köptillfället. Brist på information framkommer som en ytterligare orsak till attityd-beteende-gapet samt att konsumentens ofta väljer kaffe rutin- eller vanemässigt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur etisk produktion påverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar på att etisk produktion har en positiv påverkan på den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tänka sig att betala ett högre pris för produkter producerade på etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlätta för respondenterna i enkätundersökningen används begreppet etisk produktion med hänvisning till äggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie är miljövänlig transport och god hönshållning. Studiens resultat redogör för att konsumenter är positivt inställda till att betala ett högre pris för produkter producerade på ett etiskt vis och att etisk produktion är ett produktattribut som påverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion.

No description available.

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer.   Bakgrund: De senaste åren har Sverige haft en stor tillströmning av asylsökande. Socialstyrelsens riktlinjer säger att asylsökande vuxna bara är berättigade till vård som inte kan anstå fram till de fått sitt uppehållstillstånd. Sjuksköterskor som möter dessa patienter upplever ibland vårdsituationerna som problematiska och löper risk att drabbas av etisk stress.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer.   Metod: Studien har en kvalitativ design. Intervjuerna gjordes på vårdcentraler i Kalmar Län och Skåne län. Materialet analyserades med kvalitativ innehålls analys, både induktivt och deduktivt för att fånga både kända och okända fakta. Den teoretiska referensram som använts i studien är Løgstrups teori om närhetsetik hur ett etisk krav uppstår i mötet med en lidande medmänniska.   Resultat: Sjuksköterskor upplever etisk stress i mötet med asylsökande patienter. De beskrev yttre faktorer som språkliga och kulturella barriärer som hinder i vården. Sjuksköterskorna beskrev också svårigheter i att tolka regelverket kring vård till asylsökande och att det ibland var ett hinder för att ge den bästa vården till patienten. Ett annat tema som framkom kallades ”Konflikter med patienter och kollegor” där etiska konflikter uppstått kring rätten till vård men också hur man beter sig i olika vårdsituationer.  Resultatet visade också att några av sjuksköterskorna beskrev erfarenhet av en upplevd distans till de asylsökande patienterna på grund av språkliga eller kulturella barriärer.   Slutsats: Studien visade att många sjuksköterskor som möter asylsökande patienter beskriver erfarenheter av etisk stress. De beskriver också olika strategier för att hantera denna stress. Det är viktigt att stödja dessa strategier för att skapa förutsättning för förtroendefulla möten i vården av asylsökande patienter.

Problembakgrund: Behovet av affärsetik är utbrett i affärsvärlden. Flertalet händelser som skakat affärsvärlden är skandalerna om Lehman Brothers, WorldCom, Enron och Arthur Andersen, som skett kring millennieskiftet. Efter dessa skandaler har affärsetik uppmärksammats i stor utsträckning och flertalet företag använder sig av policys kring etiskt beteende. Affärsetiskt agerande är delvis lagstiftat men enskilda individers beslut är avgörande. Vårt intresse för affärsetik kommer från rekryteringsprocesser som vi själva genomgått och som innehöll tydliga inslag av affärsetik. Genom dessa processer har vi fått uppfattningen om att arbetsgivare, där vi ansökt om arbete, söker individer med hög etisk resonemangsförmåga. Problemformulering: Problembakgrunden har lett till följande problemformulering med efterföljande delfråga. ● Baserat på DIT-testet, hur resonerar svenska civilekonomstudenter etiskt? ● Går det att påvisa skillnader på etisk resonemangsförmåga, uppmätt med DIT-testet, mellan studenterna på de olika inriktningarna på civilekonomprogrammet vid Umeå universitet? Syfte: Kopplingen mellan studenter och affärsvärlden har bidragit till studiens syfte, vilket är att skapa förståelse för hur svenska civilekonomstudenter resonerar etiskt. Kunskapen kan användas av framtida arbetsgivare vid rekrytering, medan universitet kan utnyttja kunskapen vid planering av kursplaner och etisk utbildning. Civilekonomerna själva ges en bild av hur de resonerar etiskt. I övrigt förs en dialog kring eventuella geografiska och kulturella skillnader mellan svenska civilekonomstudenter och övriga jämförda länders ekonomistudenter. Syftet är även att diskutera ytterligare påverkansfaktorer av etisk resonemangsförmåga såsom kön, ålder och utbildningsnivå. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats och undersöker civilekonomstudenter på Umeå universitets etiska resonemangsförmåga. Mätinstrumentet som används är ett test med ett antal frågor utformade av James Rest, benämnt DIT-testet. DIT-testet distribueras i form av en anonym webbenkät. Enkäten skickas ut till samtliga civilekonomstudenter på Umeå universitet och ursprungstanken var att uttala oss om populationen Sveriges civilekonomstudenter. Enkäten sänds ut till 165 studenter och totalt besvarade 59 stycken på enkäten. Av dessa svar var 42 svar användbara, efter det interna bortfallet borträknats. Med tanke på antalet respondenter och svårigheten att säkerställa likheten mellan studieorter som erbjuder civilekonomprogram, blir resultatet en studie som generaliseras till Umeå universitet där vi ser likheter till Sveriges övriga civilekonomprogram. Enkäten sammanställs utifrån en rättningsmall, varifrån en etisk profil utläses. Resultatet analyseras med hjälp av Minitab, Excel och SPSS. Teori: Teorikapitlet består av en genomgång av tidigare studier gjorda med DIT-testet som mätinstrument. Tyngden har lagts vid studier gjorda på ekonomistudenter från olika delar av världen. Rests DIT-test bygger på Lawrence Kohlbergs studie om moralisk utveckling, vilken innehåller tre nivåer; den premoraliska, den konventionella och den principiella nivån. Vidare bygger studien på redovisningsteori av bland andra Riahi-Belkaoui som beskriver hur kvantitativ finansiell information bör tillhandahållas för att vara användbar vid ekonomiskt beslutstagande samt det faktum att redovisningsteori på internationell nivå innehåller skillnader. Avslutningsvis används Hofstedes teori om kulturella skillnader. Teorin innehåller fem dimensioner som har inverkan på kulturella skillnader. Här omnämns “avstånd till makt”, “osäkerhetsundvikande “individualism mot kollektivism”, “manligt mot kvinnligt” och “långeller kortsiktig framtidssyn” som de fem dimensionerna. Empiri och slutsats: Det empiriska resultatet visar att civilekonomstudenterna uppnår ett DITvärde på 32,65. DIT-värdet på 32,65 är i linje med de jämförda länderna Irland, Australien, Kina, Malaysia och Amerika. Att DIT-värden inte skiljer sig mer åt länder emellan förklarar vi med hjälp av globalisering, lagstiftningens utformning och det faktum att frågorna i DITtestet rör livets stora frågor som liv och död, där vi tänker att värderingar tenderar att vara lika över nationsgränser. Vidare visar studien att männens DIT-värde i genomsnitt är 28,56, medan kvinnornas genomsnittliga DIT-värde är något högre på 36,03. Skillnaden mellan kön har empiriskt stöd. I studien undersöks även programinriktningarna vid civilekonomprogrammet, varvid ingen signifikant skillnad framgår. Även ålder har analyserats och här finns inget signifikant stöd för skillnad i medelvärden, men vi kan utläsa en tendens att individer med en högre ålder, når en högre etisk resonemangsförmåga. Övriga påverkansfaktorer diskuteras, däribland utbildningsnivå och personlighet.