TITEL: Surfing mellan fjällen – en studie om ekoturism i surfingdestinationen Hoddevik Frågeställning: Studiens huvudfråga grundar sig i de konsekvenser turism kan föra med sig. För att förhindra en destruktiv turism kan ekoturismen ses som ett redskap. Studien undersöker hur ekoturism kan användas i Hoddevik för surfingaktörer. Vilka positiva effekter kan ekoturism bidra med till surfingaktörerna i Hoddevik? BAKGRUND: Efter tre års utbildning inom hållbar turismutveckling har jag både fått förståelse och respekt för hur destinationer som Hoddevik kan påverkas negativt av turism, men även hur de med rätt redskap kan utvecklas till en fantastisk turistdestination. Mitt redskap blir ekoturism, med surfing som aktivitet. Studien undersöker hur surfingaktörerna i Hoddevik kan utveckla turismen där på ett gynnsamt sätt för både naturen och lokalbefolkningen med hjälp av ekoturism. SYFTE: Syftet är att undersöka surfingaktörerna i Hoddevik, hur de arbetar och om de kan tillämpa ekoturism i sina verksamheter för att medföra en positiv utveckling till Hoddevik som destination. METOD: Studien tillämpar en kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med personer inom surfingen i Hoddevik SLUTSATS: De största positiva effekterna som ekoturism kan bidra med till surfingaktörerna i Hoddevik är: goda relationer med lokalbefolkningen, en väl bevarad natur, ingen negativ påverkan på kulturlandskapet och utbildning som exempelvis kan bidra till att surfingturister tar sitt ansvar gällande nedskräpning. Enligt Hanen, som utför ekoturismcertifieringen i Norge, finns det goda möjlighet för surfing att användas som en aktivitet inom ekoturism. Surfingaktörerna i Hoddevik arbetar delvis med ekoturism idag, även om de inte är medvetna om att deras arbete faller inom ramen för ekoturism. Med en vacker natur och ett välbevarat kulturlandskap finns det goda förutsättningar för surfingaktörerna i Hoddevik att arbeta med ekoturism idag och i framtiden

I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande. Efter enforskningsgenomgång utvecklades en analysmodell för värdeskapande, där faktorernaservicemötet, upplevelsefälten, upplevelsefälten samt tema lyfts fram. Studiengenomfördes i Ghana genom fallstudie av tre lodger som drivs på ekologisk grund. Detempiriska materialet utgjordes främst av 13 semi-strukturerade intervjuer samt stationäraobservationer. Studiens resultat visade att diskussionen kring ekoturism, somvärdeskapande, inte var något stort fokus hos varken gäster eller företag. Det var iställeten välkomnande och avslappnad atmosfär, i kombination med en trygg miljö som tillstörsta del visade sig generera värde. Resultatet av undersökningen visade även attinteraktionen mellan gäster och personal var betydelsefull i processen för värdeskapande.Det empiriska resultatet stärkte därmed till viss del vår modell och visade att tre av defyra faktorerna var av betydelse för värdeskapande i de studerade verksamheterna.Slutligen ges förslag till implikationer som företagen i studien kan vidta. Dessa ärexempelvis att öka informationen om ekoturism på lodgen och väva in detta mer iverksamheten. Studien visar trots allt att kunder tycker att omtanke om miljö och detlokala samhället är positivt. Företagen kan därför troligtvis öka sitt värdeskapande genomett sådant agerande. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en förståelse över vilka sätt som ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samt att skapa en förståelse över hur ekoturism och hållbar turismutveckling definieras. Följaktligen är studiens frågeställning: på vilka sätt bidrar ekoturismföretag till hållbar turismutveckling? Metod Studien är genomförd via en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning om ekoturism och hållbar turismutveckling. För insamling av empirisk data har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter från fem stycken utvalda svenska ekoturismföretag. Slutsats Ekoturism innebär i grunddrag att bevara den lokala miljön, samarbeta med lokalsamhället, handla ekologiskt och närproducerat samt att arbeta med naturbaserade upplevelser. Hållbar turismutveckling definieras som att arbeta småskaligt för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling genom att samarbeta med lokalsamhället, skapa långsiktig hållbarhet och värna om naturen och miljön. Företagen förhåller sig till hållbar turismutveckling och de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar turismutveckling genom att arbeta för långsiktig hållbarhet i ett lokalt perspektiv. / Purpose The purpose of this thesis is to create an understanding of which ways ecotourism companies contributes to sustainable tourism development from an ecological, social, economical perspective. Also to create an understanding of the definition of ecotourism and sustainable tourism development. The thesis question is: in what ways does ecotourism companies contributes to sustainable tourism development? Method The study is conducted through a deductive research approach based on previous research about ecotourism and sustainable tourism development. A qualitative method in form of semi-structured telephone interviews has been used for collecting the empirical data. The interviews are made using respondents from five selected Swedish ecotourism companies. Conclusion Ecotourism is, in the basics, to preserve the local environment, to cooperate with the local community, to purchase ecological and locally produced products and to work with nature-based activities. Sustainable tourism development is defined as working small- scale for ecologic, social and economic sustainability. Ecotourism companies contribute to sustainable tourism development by cooperating with the local community, creating long-term sustainability and preserving the nature and the environment. The companies relate to sustainable tourism development and the three dimensions ecological, social and economical sustainable tourism development by working towards long-term sustainability in a local perspective.

<p>Tourism has a great effect on places all over the world and its fast expansion has had both positive and negative consequences on the social and physical climate. Therefore, establishing sustainable development within the tourism sector has become important. Yet there are many barriers to cross before it is possible to get close to what is defined to be sustainable tourism. This paper focuses on the necessities for sustainable tourism development. The main concentration is to examine the relationships between groups of people at a specific place. The tendency to categorize people into different groups has been found to occur which leads to stereotyping and discrimination aimed towards groups inferior to hegemonic or dominant groups of people. The consequences of how we view people around us as "the others" may cause us to not take responsibility for our actions but blame the people who do not belong to our own category. This may lead to conflicts between the groups.</p><p>The goal with this paper is to understand the relationships between tourists, locals and tourism developers at a place in a vulnerable cultural and physical environment. The study place is Boone in the Appalachian Mountains in North Carolina, USA. The research method is a combination of empirical research and a performance of 12 qualitative in-depth interviews with tourists and local inhabitants in Boone. One more interview has been performed with a representative from Boone Convention & Visitors Bureau in order to get an idea of how Boone markets itself as a tourism town. The results show that there are problems in attitudes between the groups. Whilst most tourists have good attitudes towards locals, some tourists view them as slow and unintelligent. Locals on the other hand, have the impression that tourists in the area are rude and that they utilize too many resources in the area. Boone Convention & Visitor's Bureau does not take the attitudinal problems seriously and they do not make any major efforts into creating a sustainable development in Boone. One reason for this is the distinct differences in interests between locals, tourists and tourism planners. The worst case scenario is that conflicts may arise due to the differences, which could cause Boone to put it at risk of losing both its tourists, local inhabitants, environment and local economy.</p> / <p>Turism har som världens snabbast växande industri en kraftig påverkan på både det sociala och fysiska klimatet på en plats. Dess utveckling har trots positiva konsekvenser också en negativ effekt på fysiska platsers natur och ekologiska mångfald. Genom att världens miljöproblem fram tills nyligen inte har tagits på allvar har det inte heller skett några märkvärda satsningar på hållbar utveckling inom branschen, och istället har turismindustrin prioriterat ekonomi framför ekologi. Idag finns dock en växande trend inom industrin att utveckla en hållbar turismform som gynnar både dagens och framtida generationer.</p><p>I den här uppsatsen ifrågasätts vad hållbar utveckling är. Syftet är att undersöka varför idéerna om <em>de andra </em>finns och hur vi kan applicera detta till turism. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och satsningar har gjorts för att undersöka hur attityder och relationer mellan turister, företagare och lokalbefolkning kan ske på en plats. Konsekvenserna av att vi kategoriserar människor i vår omvärld att tillhöra grupper som vi själva inte tillhör och betraktar dem som <em>de andra, </em>kan medföra att vi inte tar ansvar för våra handlingar utan skyller ifrån oss på de som inte hör till vår egen grupp. Genom att se till relationer mellan de olika aktörerna kan slutsatser dras kring huruvida det finns goda förhållanden eller motstridigheter mellan dem. Därmed går det också att förstå om det finns förutsättningar eller problem för hållbar utveckling på platsen.</p><p>Studieplatsen Boone ligger i ett ekologiskt och kulturellt utsatt område i bergen Appalacherna i North Carolina i USA. På studieplatsen har empirisk information tagits fram genom intervjuer med turister, lokalbefolkning och en representant från Boone Convention & Visitor's Bureau. I resultatet av intervjuerna framgår att det finns spänningar mellan de inblandade pga. olika intressen och livsstilar på så vis att de inte tycks förstå eller respektera varandra. Det generella ointresse som finns för miljöproblem och hållbar utveckling, främst från turismföretagarna, riskerar också att försvåra områdets framtidsutsikter markant.</p>

Tourism has a great effect on places all over the world and its fast expansion has had both positive and negative consequences on the social and physical climate. Therefore, establishing sustainable development within the tourism sector has become important. Yet there are many barriers to cross before it is possible to get close to what is defined to be sustainable tourism. This paper focuses on the necessities for sustainable tourism development. The main concentration is to examine the relationships between groups of people at a specific place. The tendency to categorize people into different groups has been found to occur which leads to stereotyping and discrimination aimed towards groups inferior to hegemonic or dominant groups of people. The consequences of how we view people around us as "the others" may cause us to not take responsibility for our actions but blame the people who do not belong to our own category. This may lead to conflicts between the groups. The goal with this paper is to understand the relationships between tourists, locals and tourism developers at a place in a vulnerable cultural and physical environment. The study place is Boone in the Appalachian Mountains in North Carolina, USA. The research method is a combination of empirical research and a performance of 12 qualitative in-depth interviews with tourists and local inhabitants in Boone. One more interview has been performed with a representative from Boone Convention &amp; Visitors Bureau in order to get an idea of how Boone markets itself as a tourism town. The results show that there are problems in attitudes between the groups. Whilst most tourists have good attitudes towards locals, some tourists view them as slow and unintelligent. Locals on the other hand, have the impression that tourists in the area are rude and that they utilize too many resources in the area. Boone Convention &amp; Visitor's Bureau does not take the attitudinal problems seriously and they do not make any major efforts into creating a sustainable development in Boone. One reason for this is the distinct differences in interests between locals, tourists and tourism planners. The worst case scenario is that conflicts may arise due to the differences, which could cause Boone to put it at risk of losing both its tourists, local inhabitants, environment and local economy. / Turism har som världens snabbast växande industri en kraftig påverkan på både det sociala och fysiska klimatet på en plats. Dess utveckling har trots positiva konsekvenser också en negativ effekt på fysiska platsers natur och ekologiska mångfald. Genom att världens miljöproblem fram tills nyligen inte har tagits på allvar har det inte heller skett några märkvärda satsningar på hållbar utveckling inom branschen, och istället har turismindustrin prioriterat ekonomi framför ekologi. Idag finns dock en växande trend inom industrin att utveckla en hållbar turismform som gynnar både dagens och framtida generationer. I den här uppsatsen ifrågasätts vad hållbar utveckling är. Syftet är att undersöka varför idéerna om de andra finns och hur vi kan applicera detta till turism. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och satsningar har gjorts för att undersöka hur attityder och relationer mellan turister, företagare och lokalbefolkning kan ske på en plats. Konsekvenserna av att vi kategoriserar människor i vår omvärld att tillhöra grupper som vi själva inte tillhör och betraktar dem som de andra, kan medföra att vi inte tar ansvar för våra handlingar utan skyller ifrån oss på de som inte hör till vår egen grupp. Genom att se till relationer mellan de olika aktörerna kan slutsatser dras kring huruvida det finns goda förhållanden eller motstridigheter mellan dem. Därmed går det också att förstå om det finns förutsättningar eller problem för hållbar utveckling på platsen. Studieplatsen Boone ligger i ett ekologiskt och kulturellt utsatt område i bergen Appalacherna i North Carolina i USA. På studieplatsen har empirisk information tagits fram genom intervjuer med turister, lokalbefolkning och en representant från Boone Convention &amp; Visitor's Bureau. I resultatet av intervjuerna framgår att det finns spänningar mellan de inblandade pga. olika intressen och livsstilar på så vis att de inte tycks förstå eller respektera varandra. Det generella ointresse som finns för miljöproblem och hållbar utveckling, främst från turismföretagarna, riskerar också att försvåra områdets framtidsutsikter markant.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer ställer sig gentemot ekoturism och hållbar utveckling vid utövande av friluftsliv på Kungsleden. Studiens teoretiska teoriram bygger på teorier kring ekoturism, hållbar utveckling samt förvaltning och planering av naturen och rekreationsmöjligheter.   Det empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod som utgörs av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer som driver företag i närheten av Kungsleden och med tre friluftsutövare som själva varit och vandrat på Kungsleden. Efter att det empiriska materialet samlats in gick skribenterna igenom materialet flera gånger för att sedan kunna analysera det. Skribenterna analyserade materialet utifrån studiens teorier, syfte och frågeställning. Det visade sig i resultaten att samtliga respondenterna nämner att det finns en brist av kunskap om både ekoturism och hållbar utveckling, vilket de tror bidrar till att naturen inte blir lika viktigt som den bör vara. Aktörerna belyser vikten i att det är viktigt att arbeta för en hållbar framtid så att kommande generationer också kan få möjligheten till att uppleva det vi upplever idag, samt att kunskap är nyckel till att det kan ske. / The purpose of this study is to examine how different stakeholders focus on ecotourism and sustainable development when engaged in outdoor recreation on Kungsleden. The theoretical framework is based on theories regarding ecotourism, sustainable development as well as management and planning for recreation opportunities.   The empirical material has been gathered through a qualitative method consisting of seven semistructured interviews with stakeholders who run companies around Kungsleden and with three stakeholders who themselves have been hiking at Kungsleden. After the empirical material was collected, the authors analyzed the material several times. The authors analyzed the material based on the theories, purpose and the question of the study. During the analysis it came clear that all stakeholders interviewed mentioned that there is a lack of knowledge regarding ecotourism and sustainable development. Which they believe contributes to that the nature is not as important as it should be. The interviewed stakeholders also emphasize the importance of working for a sustainable future. Therfore knowledge is believed to be the key for future generations to experience what we are able to experience today.

Ekoturism är ett användbart begrepp dock inte särskilt väldefinierat. Det finns många olika förklaringar om begreppet, från preciserat till koncist. Eftersom turistbranschen är en av världens största industrier är det därför viktigt att utveckla det på ett hållbart sätt som gynnar miljön, lokalbefolkningen och ekonomin. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning Palawan arbetar med ekoturism samt vilken uppfattning turisterna har om begreppet. Insamlingsmetoden baserads på kvalitativa samtalsintervjuer med en semistrukturerad ansats. Studien visade på att respondenterna inte hade några kunskaper om begreppet ekoturism och kan därför inte agera på ett hållbart vis. Anledningen till att samtliga respondenter inte hade någon kunskap om ekoturism berodde på kunskapsbrist, däremot hade det ett miljömedvetet beteende. Slutsatsen visar på att det finns ett glapp mellan kunskap och handling inom ekoturism. Att driva ekoturism anses vara mer krävande än vanlig turism av den orsaken att det behövs både mer kunskap men också för att det är en kostnadsfråga, vilket är anledningen till att många destinationer väljer att inte göra det. Lyckligtvis har ekoturism blivit allt mer populärt genom åren och människan är idag betydligt mer medvetna om dagens miljöproblem. / Ecotourism is a useful concept, but not very well defined. As the tourism industry is one of the world's largest industries, it is therefore important to develop it in a sustainable way that benefits the environment, local people and the economy. The purpose with this thesis was to examine in what extent Palawan works with ecotourism and which perception the tourists has about the concept. The collection method was based at qualitative interviews. The thesis result showed that none of the respondents had any knowledge about the concept ecotourism and therefore can’t act in a sustainable manner. The reason why the respondents had no knowledge about the concept depended on lack of knowledge. The conclusion shows that there is a gap between knowledge and action within eco-tourism. Manage ecotourism is more demanding than regular tourism because of the needs for more knowledge, but also because it ́s a cost issue, which is why many destinations choose not to manage ecotourism. Fortunately, ecotourism has become increasingly popular over the years and man is today much more aware of today's environmental problems.

Människans ekonomiska intressen och aktiviteter i Afrika har haft en negativ påverkan på gorillorna som idag är utrotningshotade. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörers intressen både lett att gorillor är utrotningshotade samt hur arbetet med att bevara och skydda gorillorna ser ut. För att få svar på detta har en kvalitativ innehållsanalys applicerats på organisationers hemsidor och forsknings magasin och artiklar, där teman valdes ut både när det kommer till aktörers intressen och bevaringsarbetet som görs. De teoretiska begreppen miljö, makt och skala har applicerats på de identifierade teman använts för att få fram ett resultat. I uppsatsen kommer det fram att aktörer som bland annat länders regeringar och jägares ekonomiska intressen i gorillorna och deras habitat har varit en stor del i att gorillorna är utrotningshotade genom bland annat nedhuggning av skog och jakt, samtidigt hör alla hoten som presenteras i uppsatsen ihop och påverkar varandra på många olika sätt. När det kommer till bevaringsarbetet var ekoturismen den arbetsform som internationella organisationer lyfter fram. Denna form medför även nackdelar för både gorillorna samt lokalbefolkningarna vilket gör att denna arbetsform inte helt kan ses som en win-win situation i bevaringen av gorillorna.

<p>Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?</p><p>Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser. Det kan finnas fyra till fem olika faser och en destination kan vara olika länge i vardera steg i cykeln. Allt från upptäckt till den tid då destinationen ses som mindre attraktiv och turismen sakta avtar. Turistdelegationen beskriver hållbar turism som ”en utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism. Dessa områden är beroende av varandra för en långsiktig hållbarhet”. Modellen för hållbar turism innehåller punkter som ekonomi, miljö och sociala frågor. Under de senaste 50 åren i Thailand har miljön varit utsatt för mycket slitage och ekosystem längs Thailand kuster har skadats. I ett miljöperspektiv ska man bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som orsakas av människans aktiviteter. Rese- och turistindustrin är delaktiga i den globala miljöförstöringen bland annat för att man överutnyttjar naturen. Ekosystem som finns i Thailand är bland annat korallrev och mangroveskogar. Människan har bland annat påverkat detta ekosystem genom att utsätta reven för störningar så som överfiskning, kust utveckling, föroreningar, okontrollerad turism och globala klimatförändringar.</p><p>Landets skogsklädda områden har minskat från 70 procent till mindre än 20 procent. Människan avverkar mangroveskogen bland annat för att ge plats åt turistanläggningar och för att ge turisterna kala sandstränder som turister efterfrågar. Den sociala situationen i Thailand är långt ifrån bra. Utvecklingen av ekoturismen är ett bra alternativ för att få turismen att bli så hållbar och gynnsam mot miljön som möjligt. Landets nationalparker ses som en viktig del av landets ekoturism och landet har stora potentialer för ekoturism. Vid en hållbar utveckling bör man även tänka på destinationens bärförmåga. Bärförmåga är den summa av turistaktiviteter som en destination tål utan att utsätta destinationen för skada. Thailands regerings policy har under senare år varit att utveckla en mer hållbar turism som lägger sin tonvikt på samhällets deltagande.</p>

The purpose of this study is to examine if the experience of whale watching can lead to increased knowledge of environmental problems. We also want to find out whether increased knowledge in turn could lead to changing environmental attitudes and behaviors. The theoretical framework consists of theories about sustainable tourism, ecotourism and responsible environmental behavior. The paper also has a section where previous research on ecotourism impacts on behavior and attitudes is discussed and subsequently addressed in the analysis section. Data has been collected through a case study where seven semi-structured interviews were conducted with individuals who participated in whale watching. The results show that all respondents had greater knowledge of whales by their experiences, the degree of knowledge was due to respondents' prior knowledge. The respondents did not consider their attitude towards environmental issues has changed considerably by the experience or that it affected their environmental behavior. A number of conclusions were drawn from analysis of empirical data using the selected theories. It seems that it is easier to give people knowledge than to influence them to change their attitudes and it is particularly difficult to say whether the experience of a single ecotourism experience may impact deeply ingrained attitudes and behaviors. Overall, the results suggest that ecotourism experiences to some extent leads to the strengthening of participants' environmental awareness and thus increase their interest in participating in further ecotourism experiences. Through these circular effects, an increased environmental knowledge provided by ecotourism experiences in the longer term can help to develop more responsible environmental attitudes and behavior of individuals. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om upplevelsen av valskådning kan leda till ökad kunskap om miljöproblem. Vi vill också ta reda på om ökad kunskap i sin tur kan leda till förändrade miljömässiga attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorier kring hållbar turism, ekoturism och ansvarsfullt miljömässigt beteende. Uppsatsen har även ett avsnitt där tidigare forskning kring ekoturismens inverkan på beteende och attityder diskuteras för att därefter behandlas i analysdelen. Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som deltagit i valskådning. Resultaten visar att samtliga respondenter fick ökad kunskap om valar av sina upplevelser, hur hög grad av kunskap berodde dock på respondenternas förkunskap. Respondenterna ansåg inte att deras attityder gentemot miljöfrågor förändrats avsevärt av upplevelsen eller att det påverkat deras miljömässiga beteende. Ett antal slutsatser har dragits utifrån analys av empiri med hjälp av valda teorier. Det verkar som att det är lättare att ge människor kunskap än att påverka dem att ändra sina attityder och det är särskilt svårt att säga om erfarenhet av en enda ekoturistisk upplevelse kan ha effekt på djupt inrotade attityder och beteenden. Sammantaget tyder resultaten på att ekoturistiska erfarenheter till viss del leder till att förstärka deltagarnas miljömedvetenhet och därmed också öka deras intresse för att delta i ytterligare ekoturistiska upplevelser. Genom dessa cirkulära effekter kan ökad miljökunskap som tillhandahålls genom ekoturistiska upplevelser i ett längre perspektiv bidra till att utveckla mer ansvarsfulla miljömässiga attityder och beteenden hos individer.