Denna uppsats undersöker miljömedvetenhet och miljöbeteende hos studenter i åldern 18-30 år vid Karlstads universitet. Uppsatsen undersöker även vilken roll miljömedvetenhet spelar i vilka resealternativ studenterna väljer vid en turistresa utomlands. Vidare är syftet att studera studenternas kunskap om fenomenen alternativ turism, hållbar turism och ekoturism. En enkätundersökning med 69 respondenter visade att en majoritet av respondenterna svarade att de var miljömedvetna men att endast ett fåtal uppvisade ett miljöbeteende i vardagen. Än färre uppvisade ett miljöbeteende i vardagen samt vid valet av resealternativ. Undersökningen visade även att kunskapen var låg hos respondenterna om de olika begreppen, undantaget de respondenter som studerar vid Turismprogrammet som visade en hög kunskap. Undersökningen visade att det som respondenterna till största del efterfrågade för att de skulle välja fler miljömässigt hållbara resealternativ handlade om billigare resor eller rabatter, samt mer information, både om utbudet av alternativa resor och den miljöpåverkan som resvalen kunde ha.

Syftet Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse försvenska ekoturismföretagens hantering av transportfrågor.Studien syftar vidare till att identifiera förändringsmönstergällande transport till och inom ekoturismdestinationer.  Frågeställningar ➢ På vilka sätt arbetar ekoturismföretag för att främja hållbartransport till och inom destinationerna? ➢ Vilka förändringar har skett inom ekoturismföretagenstransportplanering de senaste åren? Metod För att uppnå syftet och svara på frågeställningarna har vi valt attgenomföra empiriinsamlingen med hjälp av en kvalitativ metod. Detkvalitativa materialet utgörs av sex semistrukturerade intervjuer medsvenska ekoturismföretag.  Slutsatser Studiens resultat har visat att svenska ekoturismföretag intearrangerar transport för turisterna till destinationer, om detta inteefterfrågas. Turisterna uppmuntras att alltid välja de mestmiljövänliga transportalternativen till och inom destinationer. Lokalaaktörer är engagerade i arrangerandet av transport inomdestinationerna och efterfrågan på hållbara transporter har ökat.Svenska ekoturismdestinationers lokalisering orsakar attkollektivtrafiken har otillräckligt många åkturer till dessadestinationer, därtill blir kollektivtrafiken ett olämpligttransportalternativ för turisterna.

I denna studie undersöks samiska turistföretagares motiv till att ägna sig åt samisk turism, samt vad de anser vara viktigt för att turismen ska utvecklas i en positiv riktning. Det undersöks genom att knyta ihop teorier gällande urfolksturism, med resultat från intervjuer med sex olika samiska turistföretagare. Resultaten från denna studie visar hur de två huvudsakliga drivkrafterna för samiska turistföretagare är att motverka fördomar och en felaktig bild av den samiska kulturen genom att sprida korrekt kunskap, samt de ekonomiska fördelarna turismen medför. Den ekonomiska aspekten var framför allt framträdande hos företagarna som kombinerade rennäring och turism, där det ekonomiska komplementet förbättrar rennäringens förutsättningar för fortlevnad. Ytterligare en drivkraft som identifierades var hur man genom kunskapsspridning om naturen ser en möjlighet till att bevara den lokala miljön. För en positiv utveckling av samisk turism lyftes vikten av att samisk turism ska drivas av samer, att undvika en anpassning efter turisters felaktiga förväntningar samt att renen ska vara verksamhetens fokus för de företag som kombinerar rennäring med turism.

<p>Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av<strong> </strong>personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.</p><p>Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna.</p> / <p>The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations. </p><p>In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is<em> </em>tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory.</p><p>With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.</p>

Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer. Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats. Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna. / The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations.  In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory. With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.

Det är allmänt känt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen på allvar slog igenom under -50 och 60-talet. På senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen är dominerande råder det inga tvivel om men det är viktigt att alternativ turism såsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hållbar. Vandringen mot toppen är lång och brant för den ekologiskt hållbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar åt sig nästan all energi från solljuset. Det innebär att den ekologiskt hållbara turismen måste kämpa i hård konkurrens med de andra aktörerna på marknaden. Aktörer som i dagsläget och även i fortsättningen kommer vara starkare, men det säger inte att det inte finns plats för ekologiskt hållbar turism. Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp både skrämmande exempel där varumärket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rätt använd ekoturism som ett verktyg för värnande av biologisk mångfald. Den litterära granskningen redogör för betydelsen av ekologiskt hållbar turism och vad som kan göras för att nå dit. En enkätundersökning gjordes i sydvästra Sverige med syfte att ta reda på hur folket ser på ekologiskt hållbar turism. Vissa intressanta skillnader fanns mellan personer av samma kön och kvinnor gentemot män, men glädjande var att de flesta av dem 136 svarande trodde eller hoppades att den ekologiskt hållbara turismen har en ljus framtid att gå till mötes. I Sverige har vi idag 81 av Naturens Bästa godkända ekoturistarrangörer. Trots skuggan från de större verksamheterna verkar det finnas tillräckligt med ljus och plats för den ekologiskt hållbar turismen att slå sig in på marknaden.

The purpose with this study is to investigate and analyse how ecotourism is marketed to customers by two Indonesian small- and medium sized ecotourism resorts, focusing on marketing communication. Further, the aim is to clarify how these companies enhances their “eco brand”. This study was based on a qualitative research method with the purpose of creating a deeper understanding for our chosen topic and an inductive approach with deductive features was undertaken. The empirical data were collected through nine interviews with representatives and customers from the two studied companies. All of the interviews were conducted in Indonesia and done face-to face. The results of this research revealed that within marketing communication, digital media and word-of-mouth, have a greater importance for small and medium sized ecotourism resorts. It is also discovered that depending on how resorts operates ecotourism it will determinate how strong their “ecobrand” image. / The Swedish International Development Cooperation Agency

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om naturfotografers natursyn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex naturfotografer. Som teori används Hannigans typologi över 1900-talets utveckling av miljödiskurser som inkluderar den arkadiska dis- kursen, ekosystemdiskursen och rättvisediskursen. Naturfotografi är ett exempel på den arka- diska diskursen, och min studie visar att det är den starkaste diskursen inom det naturfoto- grafiska fältet även om vissa fotograferar dessutom ansluter sig till ekosystemdiskursen och rättvisediskursen. Den arkadiska diskursen påverkar både hur naturfotografer konstruerar naturen och utvecklingspotentialen för naturfotografin. Den utveckling som Hannigan ser som en samhällelig utveckling över tid av diskurserna kan också ses som en individuell utveckling hos fotograferna. Efter en tids fotograferande börjar man röra sig ifrån den arkadiska diskursen och ifrågasätta idén om den vackra naturbilden. / The aim of this study is to increase the knowledge of nature photographers’ view on nature. The study is founded in qualitative interviews with six nature photographers. Hannigans typology of environmental discourse development during the twentieth century is used as theory for the study, including the arcadian, ecosystem and social justice discourse. Nature photography is an example of the arcadian discourse and my study shows that it is the strongest discourse in the field of nature photography, although some nature photographers also adhere to the ecosystem and social justice discourses. The arcadian discourse affects both how nature photographers construct nature and the potential for development of nature photography. The development of discourses over time that Hannigan sees in society can also be seen in individual photographers; following some time of photographing they move from the arcadian discourse and start questioning the beautiful nature photography as a concept.

This study examines the impact mountain gorillas has on the sustainable and developmental life of the Volcanoes National Park (VNP) in Rwanda. The study is equally based on the on psychosocial perspectives as it concerns the behavior of the population. It emphases on how ecotourism works and how it affects the mountain gorillas on the nature reserve. The study also investigates the impact of ecotourism with regards to the locals, society and the country using research that has been previously carried out.   The study's findings show that the revenue-sharing system from mountain gorilla tourism activities has changed local communities view on ecotourism both positively and negatively through opportunities and weaknesses in sustainable development. In addition, the study shows the government's ongoing commitment to improving and maintaining the eco-tourism sector by diversifying its activities. It shows that the government of Rwanda has included conferences, ceremonies, and tours in its ecotourism efforts that further provides variation for visitors so that tourism develops throughout the country. / Denna studie undersöker bergsgorillornas påverkan utifrån ett hållbarhets- och utvecklingsperspektiv i Volcanoes National Park (VNP) i Rwanda. Studien utgår från ett psykosociolaperspektiv, hur ekoturismen fungerar och påverkar bergsgorillorna i VNP. Studien undersöker även med hjälp av tidigare forskning; vilka konsekvenser som tillkommer med ekoturism med avseende på lokalbefolkning, samhället och landet. Studiens resultat visar att intäktsdelningsystemet från bergsgorillaturismen har förändrat lokala samhällen både positivt och negativt genom möjligheter och svagheter i hållbarutveckling. Studien visar regeringens ständiga åtaganden att förbättra och upprätthålla ekoturismsektorn genom att diversifiera verksamheten. Rwanda har inkluderat konferenser, ceremonier och turer i sin ekoturism som ytterligare ger variation för besökarna så att turismen utvecklas i hela landet.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike. I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism? Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling. Det beskrivs att de använt bl a plan för att utveckla badplatser inom Kristianstad Vattenrike som kan utvecklas generellt för friluftslivet. För ekoturism görs vissa näringslivssatsningar men inget som direkt lyckas inspirera till ett hållbart ansvarstagande för företag, men ett par uthålliga entreprenörer har lyckats med utveckling av säsonger för upplevelse av Vattenriket över året. Zonering som medel för planering av friluftsliv och ekoturism beskrivs och klargörs att det är en eftersatt modell i Sverige för planering av friluftsliv och ekoturism och även så i Kristianstad Vattenrike. Efter granskade resultat och analyser så dras slutsatser med studien att zonering behöver en svensk uttalad definition för att lättare kommuniceras och förstås för implementering som destinationer som Kristianstad Vattenrike skulle dra fördel av vid planering och zonering för friluftsliv och ekoturism.