<p>QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida. Min frågeställning har varit: Hur förenklar man forskningsinformation så att människor utan bakgrundskunskaper i ämnet förstår informationen på ett bra sätt? Jag har använt flera olika metoder för att komma fram till ett slutresultat. Genom att samla in litteratur och genomföra en enkätundersökning fick jag ett material att utgå från. Därefter har jag producerat mina texter, utprovat dem på tänkta användare, bearbetat och utprovat igen. Jag har även utprovat bilder i texterna, och sedan låtit en illustratör göra nya bilder. Jag har arbetat fram texter som enligt utprovningar är lättbegripliga för målgruppen. Jag blev klar med mina texter i tid och de blev godkända av uppdragsgivaren. Därmed har jag uppnått syftet med mitt examensarbete. Jag har lärt mig att det är väldigt personligt hur man populariserar forskning. Att skriva texter är ett hantverk som tar tid att lära sig. Jag har utarbetat ett sätt som fungerar bra för mig, men jag tror att alla har sina egna sätt att arbeta på. Det viktigaste är att man utprovar sitt material i flera omgångar på tänkta slutanvändare, och verkligen lyssnar på vad de har att säga och ändrar sina texter efter det.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället. Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren. En skillnad mellan åren är att samhällsvetenskap är vanligare år 2001 än det var 1961, medan teknikvetenskap är mindre vanligt. Vetenskapsrelaterat innehåll återfinns vanligtvis i sektioner med allmänna nyheter båda åren, och nyhetsartiklar och notiser är den vanligaste artikeltypen. År 2001 blir det dock vanligare att vetenskap återfinns i andra sektioner samt i opinionsmaterial, till exempel i debattartiklar, ledartexter och krönikor. Det är färre forskare som förekommer i medierna år 2001 jämfört med år 1961. Majoriteten av forskarna är män, även om det blir vanligare med kvinnliga forskare 2001. Det är också något vanligare att forskarna uttalar sig år 2001 jämfört med år 1961. Vanligast att uttala sig om är den egna forskningen, men det syns en viss utveckling mot att forskarna i högre utsträckning kommenterar andra frågor, så som politik. Jämförelsen med den danska studien visar att det finns likheter och skillnader mellan svenska och danska dagstidningar gällande vetenskapsrelaterat innehåll. Bland annat verkar svenska medier använda sig av vetenskap i större utsträckning båda åren, samt har en högre andel kvinnliga forskare. En tendens som återfinns både i svenska och danska dagstidningar är att samhällsvetenskap blir vanligare och att det är färre forskare som medverkar i medierna år 2001 jämfört med 1961, men de forskare som medverkar uttalar sig i större utsträckning.

QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida. Min frågeställning har varit: Hur förenklar man forskningsinformation så att människor utan bakgrundskunskaper i ämnet förstår informationen på ett bra sätt? Jag har använt flera olika metoder för att komma fram till ett slutresultat. Genom att samla in litteratur och genomföra en enkätundersökning fick jag ett material att utgå från. Därefter har jag producerat mina texter, utprovat dem på tänkta användare, bearbetat och utprovat igen. Jag har även utprovat bilder i texterna, och sedan låtit en illustratör göra nya bilder. Jag har arbetat fram texter som enligt utprovningar är lättbegripliga för målgruppen. Jag blev klar med mina texter i tid och de blev godkända av uppdragsgivaren. Därmed har jag uppnått syftet med mitt examensarbete. Jag har lärt mig att det är väldigt personligt hur man populariserar forskning. Att skriva texter är ett hantverk som tar tid att lära sig. Jag har utarbetat ett sätt som fungerar bra för mig, men jag tror att alla har sina egna sätt att arbeta på. Det viktigaste är att man utprovar sitt material i flera omgångar på tänkta slutanvändare, och verkligen lyssnar på vad de har att säga och ändrar sina texter efter det.

The following thesis concerns the conceptualization of openness within the open access movement. Open accesscan be understood as a phenomenon or a movement that aims at changing the current system of scholarly communication.Consequentially, the movements goals arose in relation to the escalating serials crisis in scholarly communicationand the increasing power of commercial publishers. The purpose of the thesis is to study three centralopen access declarations with the aim of uncovering the different conceptualizations of openness found withinthese texts. Leaning on the theoretical position known as actor-network theory, the declarations role within a surroundingnetwork is explored by focusing on how openness as a concept has been produced and reproduced bycentral actors. Two overarching questions frames the study: How is openness conceptualized within the declarations?And how can openness, as a concept, be understood as an effect generated by a larger network?The first part of the study focuses on the first question. In order to provide an answer I have conducted athematically structured text analysis of the declarations. The results of this part show that openness, in relation toopen access, is part of a discourse where research is considered a public good. I claim that this indicates thatopenness is related to the larger questions of information freedom and the enclosure of intellectual commons.The purpose of openness is described within the declarations as contributing to mechanisms of decentralized controlover information, which in itself generates a greater efficiency and lower costs in regards to scholarly communication.The second part of the study is concerned with the larger, overarching network and in what way the conceptualizationof openness can be seen as a network generated effect. To answer this question I deploy the theoreticaltools provided by ANT. Focus lies on how the declarations relate to each other and on how central actors havecontributed to the conceptualizations. The results show that openness and open access has shifting meanings thathave been modified in various ways. They also show that actors through a collective negotiation process defineand shape the meaning of openness by circulating ideas on electronic dissemination and distributed processes

<p>The aim of this thesis is to analyze the academic discipline translation studies; the analysis centers upon bibliometric aspects, and is carried out chiefly by means of quantitative methods, enabled by the databases <em>Web of Science</em> and <em>Scopus</em> as well as by the corpus-linguistic software <em>Wordsmith;</em> however, this quantitative focus is complemented by auxiliary qualitative means of investigation, i.e. a discourse-analytically oriented study of a corpus of domain-endemic reviews.</p><p>A number of core journals are analyzed in order to show what and whom are cited in translation studies, and, furthermore, what adjacent domains hold sway over it; attention is also given to influential authors, regions and languages operating within the domain. It is shown that the domain under scrutiny is quite differentiated, even fragmentary; the term pluricentric is used to describe this tendency towards sprawling. No superior authors (in terms of publication frequency) emerge, which arouses the suspicion that the domain may be conditioned by a hierarchical divide between journals and monographs. Furthermore, it is clear that translation studies is a eurocentric domain: European languages dominate. This is, however, a contested state-of-affair; debates rage within the domain, evidencing a vibrant yet also discordant characteristic. The thesis also contributes to a meta-theoretical advancement within bibliometrics; it does so by showing the benefits and limitations of using quantitative tools to examine a domain located squarely within the humanities; the main contribution, however, lies in suggesting that <em>qualitative</em> methods are relevant to bibliometric endeavors, and in illustrating how such methods can be brought to bear on a somewhat overlooked genre, namely the scholarly review. Also worthy of note within this thesis is the cultural-studiesque critique of reified analytical categories within bibliometrics; such humanities-fueled critique is to be encouraged, and will hopefully flourish in future scholarly projects.</p><p>This is a two years master’s thesis in the field of library and information science.</p><p><strong> </strong></p>

The aim of this thesis is to analyze the academic discipline translation studies; the analysis centers upon bibliometric aspects, and is carried out chiefly by means of quantitative methods, enabled by the databases Web of Science and Scopus as well as by the corpus-linguistic software Wordsmith; however, this quantitative focus is complemented by auxiliary qualitative means of investigation, i.e. a discourse-analytically oriented study of a corpus of domain-endemic reviews. A number of core journals are analyzed in order to show what and whom are cited in translation studies, and, furthermore, what adjacent domains hold sway over it; attention is also given to influential authors, regions and languages operating within the domain. It is shown that the domain under scrutiny is quite differentiated, even fragmentary; the term pluricentric is used to describe this tendency towards sprawling. No superior authors (in terms of publication frequency) emerge, which arouses the suspicion that the domain may be conditioned by a hierarchical divide between journals and monographs. Furthermore, it is clear that translation studies is a eurocentric domain: European languages dominate. This is, however, a contested state-of-affair; debates rage within the domain, evidencing a vibrant yet also discordant characteristic. The thesis also contributes to a meta-theoretical advancement within bibliometrics; it does so by showing the benefits and limitations of using quantitative tools to examine a domain located squarely within the humanities; the main contribution, however, lies in suggesting that qualitative methods are relevant to bibliometric endeavors, and in illustrating how such methods can be brought to bear on a somewhat overlooked genre, namely the scholarly review. Also worthy of note within this thesis is the cultural-studiesque critique of reified analytical categories within bibliometrics; such humanities-fueled critique is to be encouraged, and will hopefully flourish in future scholarly projects. This is a two years master’s thesis in the field of library and information science.

This thesis presents a study on how four Swedish university libraries use exhibitions as a tool for science communication. I describe the methodology of the exhibitions, how they differ between libraries, and how working with the exhibitions is experienced by the librarians and researchers involved. A smaller part of the study describes how the exhibitions have been made visible online and in social media. All the exhibitions have used a modified version of the five-step model created by Forskarnas Galleri at Malmö University. The exhibitions use a mix of media and tools to present the research. The exhibition experience has happened both synchronously and diachronously, i.e., the visitor has taken part of the knowledge both by visiting the exhibition and by taking part of the literature presented afterwards. Except for during the vernissage, the visitors have experienced the knowledge transfer through indirect mediation, as neither librarians nor researches have been present as permanent guides at the exhibition site during its tenure. Both librarians and researchers agree in their view that the universities see the exhibitions as something positive and worthwhile, and both groups see them as something positive for them personally. The librarians were more unanimously positive to using a more image-based language, while the researchers varied in their responses. Some were more apprehensive and worried that their research message would be altered if it was simplified. Both librarians and researchers expressed that they would have liked to do more with the exhibitions, for instance using them as backdrop for lectures or doing tours. There was a consensus between both groups that it was very hard to assess how many people had visited the exhibition, and what the visitor's view of the exhibitions were. The exhibitions were all visible online and in social media to some extent, but the results varied greatly with some exhibitions being very visible while others barely showed up. Overall, the bibliographic footprint of the exhibition was small, with no traces in an altmetric analysis and only half of the exhibitions being published as 'artistic output' in an open archive. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Emanating in a Swedish and British context, this study seeks to map and discuss contemporary performative tendencies within the countries’ respective open access movements. This is done through a Posthumanist and Material-Semiotic analysis of nine research funders policy documents for open access to scientific results. Using an actor-network-theoretical apparatus of concepts, the study seeks to assess actors, actants, intermediaries, mediators, agencies, connections and networks in the policy documents of the respective research funders. The study therefore aspires to illuminate the complexities of these networks, similarities and differences between the two countries’ networks and what these networks can say about contemporary tendencies within the Swedish and British open access movements respectively. Actors with their associated agencies and performative connections are analysed and compiled in tables according to the respective research funders. The output is thereafter visualised in a schematic network model and the performative tendencies are assessed. While Swedish council Vetenskapsrådet is defined as a ”spider in the web” of the research funder network, the British network is more fragmentary. As for Bioscientific networks, the Swedish network is of a more peripheral sort while the British consists of sprawling nodes. Within Health Science, there is for both countries a clear direction towards the fortification of infrastructures for data deposition. This can also be said regarding the deposition of monographs in Social Science and the Humanities. These tendencies are discussed in light of international open access research. It is proposed that research funders, libraries and other professionals active within the open access movements considers these tendencies in the forming of service activities. It is also emphasized that similar studies ought to be done in order to further map open access-networks. Two years master’s thesis in Library and Information Science.

The academic field of political science in Europe is studied in this thesis which examines the application of bibliometrics for domain analysis. It takes its point of departure in the domain analytic approach outlined by Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen, which claims the study of domains as central for information specialists to be able to identify information needs in their fields of practice. Three features of the domain were studied by the use of bibliometric methods. Data was extracted from the Web of Science. Impact Factor was used to select 50 journals from each of the years 1999, 2004 and 2009. Only items published by authors with European addresses were included. Co-word analysis was used to study topics within the discipline and several kinds of citation analyses were conducted to examine citation patterns of the domain. Lastly core journals, authors and works were identified by the use of citation analysis and co-citation maps were drawn for the analyses.Several subfields within the domain, as well as some differences in citation patterns of the subfields, were possible to distinguish. The domain showed to be multifaceted, yet specific European research areas were identified. Some significant changes of the citation patterns were apparent between 1999 and 2009. In 2009 there were more references per article, journal articles were cited to a higher degree, relatively older publications were cited to a greater extent and the most cited journals received a larger share of the total amount of citations.The existence of a specific European domain within political science is discussed as well as the diverse characteristics of the subfields and their implications for the bibliometric methods. Finally suggestions are presented of how bibliometrics can be used for domain analysis within library and information science as well as by information service institutions.This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science. / Det akademiska statsvetenskapliga fältet i Europa studeras i denna uppsats, vilken utforskar bibliometrins tillämpbarhet inom domänanalysen. Den tar sin utgångspunkt i det domänanalytiska perspektivet formulerat av Birger Hjørland och Hanne Albrechtsen, vilket hävdar studier av domäner som centrala för att informationsspecialister ska kunna identifiera informationsbehov inom sina verksamheter. Tre aspekter av domänen studerades med bibliometriska metoder, data hämtades från Web of Science. Impact Factor användes för att välja ut 50 tidskrifter för vardera av åren 1999, 2004 och 2009. Endast artiklar publicerade av författare med Europeiska adresser inkluderades. Co-word-analys användes för att studera disciplinens ämnesområden, flera olika citeringsanalyser genomfördes för att utforska citeringsmönster inom domänen och slutligen identifierades centrala tidskrifter, författare och verk genom citeringsanalys och co-citerings-kartor skapades för analyserna. Flera delfält inom domänen kunde urskiljas, samt några skillnader mellan delfältens citeringsmönster. Domänen visade sig vara multifacetterad, men specifikt europeiska forskningsområden kunde identifieras. Några betydande förändringar av citeringsmönstren var märkbara mellan åren 1999 och 2009. Artiklarna från 2009 innehöll fler referenser per artikel, tidskriftsartiklar citerades i högre grad, relativt äldre publikationer citerades i större utsträckning och de mest citerade tidskrifterna tog emot en större andel av citeringarna. Existensen av en specifik europeisk domän inom statsvetenskapen diskuteras samt hur de bibliometriska metoderna påverkas av skillnader mellan delfälten. Slutligen presenteras förslag på hur bibliometrin kan användas för domänanalys inom biblioteks- och informationsvetenskapen samt av institutioner tillhandahållande informationstjänster.

<p>"Understanding what I write" is a study of university-scientists’ work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these.</p> / <p>"Jag skriver begripligt "är en studie av universitetsforskares arbete med forskningsinformation med utgångspunkt i pedagogisk teori. Det empiriska materialet är insamlat i form av en enkät och ett flertal intervjuer med forskare på Sveriges tio universitet, under tidsperioden första november 2000 till sista januari 2001. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka metoder forskare använder för att sprida sin kunskap till det omgivande samhället och vilka möjligheter det finns att förbättra dessa.</p>