Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället. Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren. En skillnad mellan åren är att samhällsvetenskap är vanligare år 2001 än det var 1961, medan teknikvetenskap är mindre vanligt. Vetenskapsrelaterat innehåll återfinns vanligtvis i sektioner med allmänna nyheter båda åren, och nyhetsartiklar och notiser är den vanligaste artikeltypen. År 2001 blir det dock vanligare att vetenskap återfinns i andra sektioner samt i opinionsmaterial, till exempel i debattartiklar, ledartexter och krönikor. Det är färre forskare som förekommer i medierna år 2001 jämfört med år 1961. Majoriteten av forskarna är män, även om det blir vanligare med kvinnliga forskare 2001. Det är också något vanligare att forskarna uttalar sig år 2001 jämfört med år 1961. Vanligast att uttala sig om är den egna forskningen, men det syns en viss utveckling mot att forskarna i högre utsträckning kommenterar andra frågor, så som politik. Jämförelsen med den danska studien visar att det finns likheter och skillnader mellan svenska och danska dagstidningar gällande vetenskapsrelaterat innehåll. Bland annat verkar svenska medier använda sig av vetenskap i större utsträckning båda åren, samt har en högre andel kvinnliga forskare. En tendens som återfinns både i svenska och danska dagstidningar är att samhällsvetenskap blir vanligare och att det är färre forskare som medverkar i medierna år 2001 jämfört med 1961, men de forskare som medverkar uttalar sig i större utsträckning.

No description available.

Inom konsultbranschen står många arbetsgivare inför utmaningen med att behålla sin personal. För att minska personalomsättningen bör arbetsgivaren se medarbetaren som den viktigaste resursen genom att investera i dem och tillgodose deras behov. I den här studien undersöks vad det är som motiverar medarbetarna att stanna respektive att lämna företaget och vad konsultföretag kan göra för att behålla sina medarbetare. En intervjuguide har använts som stöd vid intervjuer av sju konsulter från ett konsultföretag. Materialet som insamlats har transkriberats och analyserats genom en öppen och axial kodning. Med Herzberg tvåfaktorteori som teoretiska utgångspunkt har en intervjuguide skapats, empirin har kodats och bildat teman och underteman. Resultatet visar vilka faktorer som är betydelsefulla för medarbetare vid ett val av att lämna eller stanna på konsultföretaget. Därför kan konstateras att arbetsgivaren delvis har goda förutsättningar att behålla medarbetare men det finns en brist på avsatt tid för att få mer insyn i vad den enskilda medarbetaren har för behov och motiveras av för att stanna inom det utvalda konsultföretaget.

What are Swedish museums talking about, when they are talking about knowledge? Museums are often referred to as knowledge- or memory institutions, and at the core of most museums are the collections. Museum objects are documents or information carriers in their own right, but what is equally important, if not more important, is the knowledge and information about the objects and collections. This kind of knowledge may even expand over time as new knowledge might be added, for example through research. The fact that museum objects can be exhibited in different ways over time, and can be made to tell many different stories, is in a sense also adding to the accumulated knowledge connected to a specific object or collection. Evaluating existing knowledge, developing new knowledge and making that knowledge available both to employees, researchers and the public, is an important part of what a museum does. The Swedish museum act SFS 2017:563 also emphasizes the importance of knowledge in many of its paragraphs. From an information science perspective it is therefore of interest to look more closely at what Swedish museums talk about, when they talk about knowledge. Even though knowledge is a common word, being able to define it is a first step towards being able to organize and manage it more efficiently. Something that seems to be increasingly important in the context of the so called knowledge society, where knowledge is seen as a central asset for organizations, and instant access to knowledge is expected by the public. A questionnaire was used to gather information about the concept of knowledge in the context of Swedish museums and the answers gives insight into what the museums are talking about when they are talking about knowledge. New museum theory and knowledge management acts as a theoretical framework and as a tool for analysing the answers from the questionnaire and to give context to the research. One thing the analysis shows is that most museums don’t have a definition of the word knowledge to guide them in their work.