No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren?   Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning. Komparativ metod har sedan använts vid jämförandet mellan länderna. Vidare har jag använt mig av Anna Christensens teori om det normativa grundmönstret för att lättare förstå och kunna dra slutsatser av vilken funktion regler om turordning i Sverige och Danmark fyller för arbetstagaren.   I Sverige styrs reglerna om turordning till stor del av det normativa grundmönstret, skydd för etablerad position. Genom arbetsgivarens ledningsrätt att själv avgöra när och var det råder arbetsbrist samt vissa inskränkningar i turordningsreglerna dras de svenska turordningsreglerna även något åt det normativa grundmönstret, det marknadsfunktionella mönstret. I Danmark styrs reglerna för turordning i störst utsträckning av det marknadsfunktionella mönstret.   Turordningsreglerna i Sverige ger skydd för arbetstagare med lång anställningstid i relation till arbetstagare med kortare anställningstid. I Danmark får turordningsreglerna ingen funktion för arbetstagarna förrän de uppnår en lång anciennitet (anställningstid). Innan dess har arbetsgivaren ledningsrätten att avgöra när och var det råder arbetsbrist. Denne får då avgöra vilken eller vilka arbetstagare som ska bli uppsagda, utan någon större hänsyn till objektiva kriterier som anciennitet. / Abstract The purpose of this essay is to compare Swedish and Danish rotation system in the event of termination due to redundancy. First, I identify how the countries regulate rotation. Then I study what purpose the rules around the rotation serve for the workers in Sweden and Denmark. Furthermore, I go over to what extent the rules of the rotation system serve the same purpose in Denmark as in Sweden? Which protection are the workers receiving? I have used law of dogmatic approach to identify the countries' rules for the rotation. Comparative method is then used for a comparison between the countries. Furthermore, I have used Anna Christensen's theory on the normative basis pattern to better understand and be able to draw conclusions of what purpose the rules of rotation in Sweden and Denmark serve for the workers.   In Sweden are the rules of rotation governed much by the normative base pattern, the protection of established position. The employer's rights to decide when and where there is redundancy and some restrictions on the rotation rules, brings the Swedish rotation rules towards the normative basis pattern, the market functional pattern. In Denmark are the rules of rotation governed mostly by the market functional pattern.   The rules of rotation in Sweden provide protection for workers with long service in relation to workers with shorter service. In Denmark have the rules of rotation no function for the workers until they reach a long seniority. Before that, the employer has the management right to determine when and where there is redundancy. The employer may then determine which one of the workers who will become redundant, with little regard to objective criteria such as seniority.

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren?</p><p> </p><p>Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning. Komparativ metod har sedan använts vid jämförandet mellan länderna. Vidare har jag använt mig av Anna Christensens teori om det normativa grundmönstret för att lättare förstå och kunna dra slutsatser av vilken funktion regler om turordning i Sverige och Danmark fyller för arbetstagaren.</p><p> </p><p>I Sverige styrs reglerna om turordning till stor del av det normativa grundmönstret, <em>skydd för etablerad position</em>. Genom arbetsgivarens ledningsrätt att själv avgöra när och var det råder arbetsbrist samt vissa inskränkningar i turordningsreglerna dras de svenska turordningsreglerna även något åt det normativa grundmönstret, det <em>marknadsfunktionella mönstret</em>. I Danmark styrs reglerna för turordning i störst utsträckning av det <em>marknadsfunktionella mönstret</em>.</p><p> </p><p>Turordningsreglerna i Sverige ger skydd för arbetstagare med lång anställningstid i relation till arbetstagare med kortare anställningstid. I Danmark får turordningsreglerna ingen funktion för arbetstagarna förrän de uppnår en lång anciennitet (anställningstid). Innan dess har arbetsgivaren ledningsrätten att avgöra när och var det råder arbetsbrist. Denne får då avgöra vilken eller vilka arbetstagare som ska bli uppsagda, utan någon större hänsyn till objektiva kriterier som anciennitet.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this essay is to compare Swedish and Danish rotation system in the event of termination due to redundancy. First, I identify how the countries regulate rotation. Then I study what purpose the rules around the rotation serve for the workers in Sweden and Denmark. Furthermore, I go over to what extent the rules of the rotation system serve the same purpose in Denmark as in Sweden? Which protection are the workers receiving? I have used law of dogmatic approach to identify the countries' rules for the rotation. Comparative method is then used for a comparison between the countries. Furthermore, I have used Anna Christensen's theory on the normative basis pattern to better understand and be able to draw conclusions of what purpose the rules of rotation in Sweden and Denmark serve for the workers.</p><p> </p><p>In Sweden are the rules of rotation governed much by the normative base pattern, <em>the protection of established position</em>. The employer's rights to decide when and where there is redundancy and some restrictions on the rotation rules, brings the Swedish rotation rules towards the normative basis pattern, <em>the market functional pattern</em>. In Denmark are the rules of rotation governed mostly by <em>the market functional pattern</em>.</p><p> </p><p>The rules of rotation in Sweden provide protection for workers with long service in relation to workers with shorter service. In Denmark have the rules of rotation no function for the workers until they reach a long seniority. Before that, the employer has the management right to determine when and where there is redundancy. The employer may then determine which one of the workers who will become redundant, with little regard to objective criteria such as seniority.</p>

Vad gäller reglerna om tidigare års underskott utgör koncernbidragsspärren en spärregel till den annars gällande huvudregeln att tidigare års förluster får kvittas mot framtida vinster. Koncernbidragsspärren inträder vid ägarförändringar och innebär förenklat att ett underskottsföretag är förhindrat att, under en period om fem år, kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar från företag som inte ingick i koncernen före ägarförändringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter ägarförändringen får dock kvittas mot koncernbidrag från nya företag. Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspärren ur ett företagsperspektiv, vilket innebär att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillämpning. Uppsatsen har ett särskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott när ett underskottsföretag mottar koncernbidrag både från gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref. 69 ställdes frågan på sin spets och Högsta Förvaltningsdomstolen befäste en ny turordningsprincip där koncernbidrag från gamla företag ska beaktas före koncernbidrag från nya företag i koncernen. Det har genom uppsatsens analys av reglerna om koncernbidragsspärren påvisats att reglerna är svåra att tillämpa och i många fall råder det osäkerhet om hur reglerna ska tolkas. Det kan konstateras att problematik kvarstår avseende frågan om i vilken turordning koncernbidrag från så kallade gamla respektive nya företag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott även efter RÅ 2008 ref. 69. En rådande osäkerhet om hur reglerna ska tolkas kan inte anses tillfredsställande ur ett företagsperspektiv och en översyn av reglerna vore välkommen. / According to the Swedish legislation tax losses can normally be carried forward and settled against future profits in the same company unlimited of time. However, a restriction of losses being carried forward may occur in situations where change of ownership is at hand. The restrictive rule prohibits offsetting tax losses in an acquired loss-making company against group contributions received from other group companies. The restrictive rule applies up until, and including, the end of the fifth year after the year when the restriction occurred. However, losses that occur after the change of ownership are possible to offset against group contributions from other group companies. The thesis aims to analyze and review the restrictive rule from a business perspective which means that the underlying purpose of the restrictive rule and how it works in practice is examined. The thesis has a particular focus on in what order group contributions should be considered when being offset against existing deficits when the deficit company receives group contributions from old and new companies in the corporate group. In the Swedish case law RÅ 2008 ref. 69 the Supreme Administrative Court laid down a new principle of order where group contributions from an old company should be regarded before a group contribution from a new company. Through the analysis of the restrictive rule it has been demonstrated that the rule is difficult to conform to and that there is an uncertainty regarding the interpretation of it. Through the analysis of this thesis it is established that, even after RÅ 2008 ref. 69, the complexity of problems remains concerning in what order group contributions from old respectively new companies should be considered when being offset against existing deficits. A such prescribed uncertainty regarding the interpretation of the restrictive rule cannot be considered satisfactory from a business perspective and a review of the rules would be preferable.