När olika datatyper överförs mellan två platser har, historiskt sett, detta skett på skildinfrastruktur; analoga signaler för sig, och digitala data för sig. Inom flygindustrin hanteras båda dessa datatyper än idag, då övergång från analoga röstsamtal till digitala röstsamtal tar tid. För att förenkla infrastrukturen är det önskvärt att skicka all data på samma medium. Time Division Multiplexing (TDM) möjliggör detta och har studerats med fokus på robusthet och prestanda. Studien har fokuserat på hur TDM-enheter ska konfigureras med avseende på Ethernet-frame-storlek för att till fullo utnyttja länkkapaciteten. Teoretiska resonemang har validerats av experimentella data som utförts på TDM-enheter sammankopplade med en fiberlänk. Antalet förlorade frames för systemet har mätts med varierande datatillförselshastighet. Detta upprepades för ett flertal Ethernet-frame-storlekar. Mindre frame-storlekar gav en högre möjlig överföringshastighet innan data förloras, och uppvisade koherens mellan teori och experiment. Stora frame-storlekar fyllde i snitt TDM-tidsluckorna sämre, och gjorde att databuffert på enheten fylldes snabbare än för mindre framstorlekar. Detta ledde till dataförluster i systemet. Andra faktorer, som overhead och payload, gjorde att framestorleken borde väljas efter applikation. Mindre datamängder som skickas ofta kan med fördel använda mindre frame-storlekar, medan stora datamängder som behöveröverföras snabbt effektivare överförs med större frame-storlekar. / When transferring different data types between two sites, they have historically been transferred on separate infrastructures; analog signals separately, and digital data separately. Within the aviation industry, both these data types are still handled today, as transition from analog voice data to digital voice data takes time. To simplify the infrastructure, it is desirable to send all data on the same medium. Time Division Multiplexing (TDM) makes this possible and has been studied with focus on robustness and performance. The study has focused on how TDM devices should be configured with respect to Ethernet frame size to fully utilize link capacity. Theoretical reasoning has been validated by experimental data performed on TDM devices coupled with a fiber link. The number of lost frames for the system has been measured while varying data rates. This was repeated for several Ethernet frame sizes. Smaller frame sizes showed a higher possible transfer rate before data loss was recorded. This shows coherence between theory and experiments. Larger frame sizes were less good at filling the TDM time slots, causing data buffer on the device to overflow faster than for smaller frame sizes. This created data loss in the system. Other factors, such as overhead and payload, implies that the frame size should be chosen by application. Smaller data volumes that are sent frequently have an advantage when using smaller frame sizes, while when handling largeramounts of data that need to be transmitted quickly, it is more efficient to use larger frame sizes

Få personer säkerhetskopierar tillräckligt ofta, trots att de riskerar att förlora viktiga filer. Vad beror det på? Denna uppsats har genom en kvantitativ undersökning försökt klarlägga vilka faktorer som har störst påverkan på detta beteende och om det finns ett samband mellan dessa. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning, med över 300 svar från olika studenter på Uppsala universitet. Resultaten analyseras med hjälp av det teoretiska ramverket “Protection Motivation Theory” (PMT) och jämförs sedan med liknande forskning. Resultaten visar att lättja och glömska är de två faktorer som respondenterna själva anser har störst påverkan. Utöver detta har även det studieprogram vilket studenten går på betydelse. Resultaten visar också att hur studenterna bedömer sannolikheten för dataförlust och graden av de problem som kan uppstå vid en dataförlust båda har ett positivt samband med hur ofta säkerhetskopiering utförs. Av dessa har uppskattat problem störst påverkan. Detta resultat skiljer sig från vad delar av tidigare forskningen har visat, men ligger i linje med vad PMT säger om detta beteende. / Few people backup their files frequently enough, even though they risk losing important files. Why is this? This paper has through a quantitative survey attempted to elucidate which factors have the biggest impact on this behavior and if there is a correlation between these. The data was collected using a questionnaire which got over 300 answers from students at Uppsala University. The results were analyzed using the theoretical framework “Protection Motivation Theory” (PMT) and was then compared to similar research. The results show that laziness and forgetfulness are the two biggest factors that the respondents themselves say have the biggest impact on their behavior. In addition to this the kind of program the student is attending also has an effect. The results show that the assessed probability of losing data and the severity of the problem of losing data have a positive correlation with how often backup is done, where assessed problem has the biggest impact. These results differ from what some of the earlier research has shown, but is in line with what PMT says about this behavior.

<p>Automatisk sparning i datorprogram undersöks från perspektivet hur användare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar när de arbetar med en dator, och hur de reagerar på en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt är uppbyggda, jämfört med hur datoranvändare är vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats på för att se hur de har löst funktionerna kring sparning. Som teori för hur sparning förstås av dator- användare används mentala modeller och metaforer. Människans begränsningar hos minne och uppmärksamhet används för att förklara varför sparning bör skötas automatiskt. En serie undersökningar är gjorda som visar att den genomsnittlige dator- användaren idag anser sig lita på datorer till stor del när de arbetar med dem, samtidigt som de har beteenden som antyder att de inte litar på dem. Slutligen gjordes ett test med ett krånglande datorprogram som alltid bevarar användarens arbete. Dess resultat visar att datoranvändare kan lita på transparenta program som sparar i bakgrunden, utan att användaren märker någonting.</p>

Automatisk sparning i datorprogram undersöks från perspektivet hur användare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar när de arbetar med en dator, och hur de reagerar på en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt är uppbyggda, jämfört med hur datoranvändare är vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats på för att se hur de har löst funktionerna kring sparning. Som teori för hur sparning förstås av dator- användare används mentala modeller och metaforer. Människans begränsningar hos minne och uppmärksamhet används för att förklara varför sparning bör skötas automatiskt. En serie undersökningar är gjorda som visar att den genomsnittlige dator- användaren idag anser sig lita på datorer till stor del när de arbetar med dem, samtidigt som de har beteenden som antyder att de inte litar på dem. Slutligen gjordes ett test med ett krånglande datorprogram som alltid bevarar användarens arbete. Dess resultat visar att datoranvändare kan lita på transparenta program som sparar i bakgrunden, utan att användaren märker någonting.