Bakgrund: Personer som begått brott i samband med allvarlig psykisk störning kan bli dömda till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård utövas alltid enligt tvångslag vilket innebär att personen till en början frihetsberövas. Tvångsvård innebär att det är möjligt att utföra olika former av tvångsåtgärder inom ramen för vården. Att ge behandling under tvång ställer särskilda krav på patienten som kanske inte frivilligt vill bli vårdad eller ta emot behandling. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar som analyserats med strukturerad kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades som belyser patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård: Att inte känna sig sedd, Känslan av maktlöshet, Att inte känna sig delaktig, Känslan av ensamhet och Känslan av instabil existens. Slutsats: Patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård genomsyras av maktförlust och meningslöshet. Rättspsykiatrisk heldygnsvård är komplex och ställer krav på både personal och patienter. Vårdpersonal kan ha svårigheter att se personen bakom brottet och komma nära patienten vilket automatiskt leder till minskad vårdrelation som därmed leder till sämre patient delaktighet och autonomi.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer gjordes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Ur analysen framkom 14 subkategorier som bildade fyra kategorier; samverkan, skapa funktionellt vardagsliv, finnas kvar över tid och kunskap/kompetens. Resultatet visade att vårdares samverkan med patienter och övriga yrkeskategorier gav vårdprocessen en helhetssyn. Goda vårdrelationer kunde hjälpa patienter att bryta förnekelse av missbruksproblem. Individanpassade aktiviteter och praktisk färdighetsträning var betydelsefullt i patienters rehabilitering. Vårdprocessen kunde inte forceras och motivationsarbetet var centralt. Klinisk erfarenhet, livserfarenhet, teoretisk kunskap kombinerat med en trygg och stabil personlighet, var den kompetens som enligt vårdare behövdes för att vårda dessa patienter. Inom kunskapsområdet missbruk/beroende upplevde vårdare behov av teoretisk komplettering. / Many psychiatric patients with comorbidity of addiction /dependence are treating in forensic mental health. The patient group is heterogenic with complex and specific health needs. Nursing care staffs are those who spent the most time with these patients. The aim of this study was to describe caregivers' experiences of caring for patients suffering from severe mental disorder with comorbidity of addiction /dependence, in psychiatric care. Ten registered nurses and ten licensed mental nurses who worked at a forensic psychiatric clinic were interviewed, and the material was processed with content analysis. Interviews were conducted with support of a semi-structured interview guide. From the analysis revealed 14 subcategories to form four categories: collaboration, create functional everyday life, persist over time and knowledge / skills. The results showed that nursing care staff´s interaction with patients and other health care professionals gave a holistic approach. Good health care relationships could help patients to break the denial of substance abuse problems. Individualized activities and practical skill training was important in patients' rehabilitation. Nursing process could not be rushed and motivational work was crucial. Clinical experience, life experience, theoretical knowledge combined with a secure and stable personality, were the skills as nursing care staff´s needed to care for these patients. In the area of knowledge abuse/dependence experienced nurses need theoretical completion.

Psykiskt trauma är vanligt hos patienter inom rättspsykiatrisk vård. Det finns idag effektiva metoder som traumamedveten omvårdnad för att vårda trauma. Det saknas forskning om hur sjuksköterskor inom denna vårdkontext upplever arbetet med trauma. Huvudsyftet med studien var att utforska sjuksköterskans arbete med trauma inom rättspsykiatrisk vård. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade inom rättspsykiatrisk vård. Intervjuerna transkriberades och analyserades med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet var tre huvudteman: Sjuksköterskans arbete med trauma, Hinder i att arbeta med patientens trauma och Utvecklingsmöjligheter inom vården. Sjuksköterskor använder olika sätt att identifiera trauma och önskar mer kunskap i ämnet. Sjuksköterskor erfar hinder såsom patientens egna svårigheter och organisatoriska brister. Som slutsats konstateras att sjuksköterskor beskriver svårigheter med att arbeta omvårdnadsmässigt med trauma hos patienter inom rättspsykiatrisk vård, som bristande kunskap, bristande rutiner och bristande avdelningskulturer. Sjuksköterskorna har en vilja att upptäcka, förebygga och vårda trauma genom att förändra rutiner och lära sig mer om evidensbaserade behandlingsmetoder i vårdandet av trauma. Vidare beskrivs att den finns en medvetenhet om att delar av den rättspsykiatriska vården kan vara potentiellt traumatiserande eller retraumatiserande. Sjuksköterskorna beskriver att de har metoder för att förebygga denna risk genom att till exempel arbeta med tydlig information och lugn. / Mental trauma is common among patients in forensic psychiatric care. Today, there are such as Trauma-informed Care to There is a lack ofresearch on how nurses within forensic psychiatry experience their work with trauma. The main purpose of the study was to explore how nurses describe their work with trauma in forensic psychiatric care. Seven semi-structured interviews were conducted with nurses working in forensic psychiatric care. The interviews were transcribed and analyzed with a conventional content analysis with inductive approach. The result ended up in three main themes: How the nurse works with trauma, The difficulties in working with the patients’ trauma and Opportunities for Development in Care. Nurses use different ways to identify effective methods nurture trauma. trauma and want more knowledge of the subject. Nurses experience obstacles such as the patient's own difficulties and organizational shortcomings. In conclusion, it is stated that nurses describe difficulties in working with nursing the trauma of patients in forensic psychiatric care, such as lack of knowledge, lack of routines and lack of ward cultures. Nurses have a desire to detect, prevent and nurture trauma by changing routines and learning more about evidence-based treatment methods in the care of trauma. It is further described that there is an awareness that parts of forensic psychiatric care can be potentially traumatic or retraumatizing. The nurses describe that they have methods for preventing this risk by, for example, working with clear information and being calm.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.