Den bosniska diasporan i Sverige är en etablerad grupp av individer som deltar både i samhället i Sverige och samhället i Bosnien och Hercegovina. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer som har gjorts på bosnier i Sverige och inom dessa intervjuer så identifieras och analyseras olika relevanta teman och mönster. I denna studie ifrågasätter jag genom vilka gränsöverskridande aktiviteter den bosniska diasporan etablerar sin närvaro i båda samhällena. Studien belyser de politiska, ekonomiska och sociokulturella aktiviteter som den bosniska diasporan i Sverige upprätthåller genom transnationella nätverk som binder samman Sverige och Bosnien och Hercegovina. Jag undersöker även hur den bosniska diasporan bildades i Sverige samt vad det innebär att vara en gränsöverskridande medborgare för den grupp av individer som den bosniska diasporan i Sverige består av. Den bosniska diasporan i Sverige etablerar sin närvaro genom en rad olika gränsöverskridande aktiviteter som består av politiskt, ekonomiskt och sociokulturellt engagemang till hemlandet, Bosnien och Hercegovina.

Den bosniska diasporan i Sverige är en etablerad grupp av individer som deltar både i samhället i Sverige och samhället i Bosnien och Hercegovina. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer som har gjorts på bosnier i Sverige och inom dessa intervjuer så identifieras och analyseras olika relevanta teman och mönster. I denna studie ifrågasätter jag genom vilka gränsöverskridande aktiviteter den bosniska diasporan etablerar sin närvaro i båda samhällena. Studien belyser de politiska, ekonomiska och sociokulturella aktiviteter som den bosniska diasporan i Sverige upprätthåller genom transnationella nätverk som binder samman Sverige och Bosnien och Hercegovina. Jag undersöker även hur den bosniska diasporan bildades i Sverige samt vad det innebär att vara en gränsöverskridande medborgare för den grupp av individer som den bosniska diasporan i Sverige består av. Den bosniska diasporan i Sverige etablerar sin närvaro genom en rad olika gränsöverskridande aktiviteter som består av politiskt, ekonomiskt och sociokulturellt engagemang till hemlandet, Bosnien och Hercegovina.

The purpose of this essay was to examine the role of religious beliefs, actions and practice in young people's own description of their identity. An additional goal was to examine how young people describe their identity in relation to their primary and secondary socialization. A qualitative method was used with semi - structured interviews and six young people between the ages of 18 and 23 were interviewed.            The interview results show that three out of the six young people think of themselves as religious while the remaining three emphasize that they are secularized Muslims. The results also show that the young people emphasize that the celebration of feasts in the family is the main focus.  Four out of the six young people point out that they are themselves among friends, their families and in the mosque, while the remaining two feel a communion with their Muslim friends and people in the mosque.        Three out of the six young people consume alcohol and eat pork, while the remaining three refrain from this. The young people emphasize that their beliefs are a personal matter between themselves and God, and that their actions don't define them as being Muslims or non-Muslims.

Sammanfattning:Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.

Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap. / Do we have any choice? Elderly Bosnian refugees about their situation as elderly in Sweden.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektivaupplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor idet svenska samhället utifrån några berättande kvinnors perspektiv. Avsikten varatt gå bortom de rådande stereotypa föreställningarna och i stället synliggörakvinnorna genom deras egna historier och ansträngningar att skapa ett nytt ochnormalt liv i Sverige. Jag intervjuade några bosniska kvinnor, krigsflyktingar somkom till Sverige för ungefär tio år sedan. De intervjuade kvinnorna är över 40 årgamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har använt mig av en kvalitativ metodmed ostrukturerade intervjuer. Genom deras berättelser fick jag kunskap omhur bosniska kvinnor resonerar, tolkar och uppfattar sig själva, sina möjligheter,sin position och situation i det svenska samhället. Resultaten pekar på hur rasifierandebarriärer utesluter och förhindrar integration på lika villkor. I sina berättelserlyfter kvinnorna bland annat fram en struktur som rangordnar och skapar enklyfta mellan retorik och verklighet. Kvinnorna visar en oerhört stark vilja och harövervunnit många svårigheter som flyktingskapet och invandrarskapet inneburit.Att kämpa och hitta lösningar, har de faktiskt gjort i hela sitt liv.

The purpose of the essay is to examine and analyze the media image and portrayal of Bosnian migrants in a selection of Swedish daily press between the years 1993 and 2022. The used theories are framing theory, semiotics, stigma, and xenophobia. Media has a great impact on society; therefore this becomes an important aspect to examine. If an ethnic group is portrayed positively in the media, it may contribute to society having a positive image of the ethnic group. If there is a negative portrayal of an ethnic group, society can have a negative attitude toward the ethnic group, and xenophobia and stigma can arise. The method used in this study is text analysis. It is a central aspect of the social sciences. Texts affect society by describing and explaining what happens in society and what it looks like so that people will then read it and create opinions and ideas about it. How relations between different groups look in society can depend on how the different groups are presented in texts. It can also affect the groups themselves and how it is presented who belongs to which group. By further analyzing these texts, worldviews and different views of society are created, which in turn lead to influencing how people relate to each other. The result and conclusion of this study are that Bosnian migrants are portrayed mostly positively, but there are also negative representations of the group. The positive representations are about a generally positive portrayal of Bosnians, their arrival, and integration. The group is compared to many other groups of migrants and the discourses are mainly about integration or immigration. Finally, Bosnians are also mostly portrayed as easier to integrate than other groups. This is done through comparisons with groups for whom integration has gone worse.

The purpose of the study was to investigate the Bosnian diaspora's experiences in the Swedish labor market. The method used was qualitative interviews that consisted of semi-structured questions and through thematic analysis, three themes were developed that included background, after arrival and integration in the labor market. I used Jose Diaz's integration model as theory, which was broken down into eight dimensions of integration, which I analyzed together with my results. It became clear that Bosnians have a so-called key to success in terms of integration after interviewing eight respondents. This meant that they had a long-term approach to their move to Sweden. They prioritized education, work and learning and received support from social networks. By purposefully striving for professional recognition, Bosnians managed to enter the Swedish labor market in a short time in comparison with other refugee groups. They used a social network of compatriots for translations, to take part in information from authorities and to find work. Another factor that has influenced is that Bosnians are European refugees who have a similar appearance, culture, and school system as Swedes. Today, Bosnians are considered equal to Swedes in the labor market.