Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till. Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar. / The purpose of this study is to examine how music is being used and how it is taught in the small village of Berefet in The Gambia. During our first visit to the village, it seemed to us that both children and adults used music in a very natural, knowledgeable and, at the same time, joyful way. We, as music teachers from Sweden, would like to learn from the citizens in Berefet and find new methods of teaching music in a more intuitive and enjoyable way. The research has been conducted through qualitative interviews with both teachers and inhabitants of the village. We have analyzed the collected data from a music ethnological perspective and compared our results with findings from other studies and literature concerning music ethnology and pedagogy.Our study indicates that a daily practicing of music in Berefet isn’t as widely spread as initially assumed. It appears that the children in the village learn and practice music primarily in their home environment, and that they learn from their older relatives and family members.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ”bra” musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St. Vincent och Grenadinerna. Intervjuerna spelades in under olika förhållanden och informanterna valdes ut genom snöbollsurval och målinriktat urval. Resultatet visar att musik är viktigt för och en stor del av informanternas liv. Musik definieras som känslor och funktioner eller ett medel för att förändra känslor. Musikalitet definieras till största del som något alla har men musiker anses ofta vara specialister. ”Bra” musik anses vara musik som berör individen. Musik betraktas ibland i det dagliga livet som en hjälp genom dagen eller en verklighetsflykt. Bland tidiga och starka minnen av musik visar resultatet att kyrkan och ”gatan” framkommer som platser där musik ofta förekommer. Samtliga informanter har erfarenheter av musikinstrument och gehör framstår som det främsta sättet att lära sig spela. Musik används vid olika situationer t.ex. när sinnestillstånd vill förändras eller yrkesliv utvecklas. Resultatet visar att musik påverkar människor på både positiva och negativa sätt. Budskap genom text i musiken är den främsta orsaken och budskap i västindiska musikgenrer diskuteras. Avslutningsvis menar informanterna att musiken förenar människor, men att det beror på kontexten.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ”kontextbyten”. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande. För att uppfylla syftet undersöks informanternas förhållningssätt till musik i deras respektive hemland och Sverige. Dessa jämförs med varandra och utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv, för att upptäcka eventuella förändringar sedan de anlänt till Sverige. Metoden för insamlandet av empirin är kvalitativ intervju. De teoretiska perspektiven är kulturanalys och delar av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar inledningsvis att informanterna har relativt liknande bakgrunder. Några teman som framkommer är t.ex. att föräldrar varit inblandade i musikintresset, disciplin kring musiken, musikgenrer används som distinktion och att musik kan utövas seriöst eller oseriöst. I Sverige synliggörs både individuella och gemensamma förändringar. Två huvudteman uppstår där de två männen är negativa och de två kvinnorna är positiva till upplevelsen av den svenska musikkulturen. Detta visar förändrade förhållningssätt. Bourdieus begrepp appliceras sedan på resultatet för att förklara de förändrade förhållningssätten till musik.

Den här studien behandlar en musiketnologisk fältstudie i syfte att analysera och ta reda på hur kreativa processer fungerar i arbetets gång att framställa en färdig koreografi med dans, sång och musik inför en folklorefestival. Studieobjektet i denna studie är en folkloreförening i staden Novska i Kroatien. Syftet med studien var att följa föreningen i den kreativa processen och ta reda på hur den fungerar. En kreativ process börjar med en idé eller ett syftemål där många möjligheter genereras och slutar med en kreativ produkt. Som teoretiskt ramverk användes R. Keith Sawyers åttastegsmodell i den kreativa processen. De metodologiska utgångspunkterna för studien är fältobservationer och kvalitativa intervjuer. I resultatdelen skildras den kreativa processen utifrån fältobservationens empiriska tillvägagångssätt under föreningens repetitioner, därefter presenteras det slutliga koreografinummer i sin helhet. Avslutningsvis i analysdelen kopplas det vetenskapliga perspektivet, de kreativa processers funktion, i relation till det empiriska perspektivets tillvägagångssätt. Slutsatsen i denna studie visar att varje steg i de kreativa processerna framställer de faktorer, pusselbitar, som folkloreföreningen använde sig av för att kunna kreera koreografin inför en slutuppvisning. Studien utgör också en vidare grund till liknande framtida undersökningar.

Lapp-Nils, född 1804, var en samisk storspelman i Offerdal i Jämtland, vars låtar har levt vidare till idag, och utgör grunden för Lapp-Nilstraditionen. Syftet med denna studie är att tekniskt kunna spela fem låtar i Lapp-Nilstradition, samt att även få en ökad förståelse för kontexten kring Lapp-Nils. Undertecknad växte inte upp med folkmusik, och mötte först folkmusikgenren på gymnasiet, och ville i denna studie fördjupa sig inom en spelmanstradition. Intresset riktades mot Offerdal och Lapp-Nilstraditionen, där undertecknad har släktrötter. Historiskt sett har folkmusikutlärningen skett gehörsbaserat från person till person, men idag är folkmusiken mer institutionaliserad. Enligt läroplan för grundskola samt för förskoleklass och fritidshem från 2011, ska eleven möta folkmusik i undervisningen i grundskolan, då pedagogens uppgift bland annat är att introducera nya musikgenrer. Denna studie har inspirerats av ett musiketnologiskt perspektiv, som innebär att även kontexten kring musiken studeras. Studien innefattade fältarbete på plats i Offerdal, där viktiga platser kopplade till Lapp-Nils besöktes. Även en fiollektion genomfördes med en traditionsbärare. Valet av fiollärare och traditionsbärare blev Kjell-Erik Eriksson, som spelar Lapp-Nilslåtar. Under den konstnärliga lärandeprocessen framkom fem fokusområden: låtinlärning, stråk, fotstamp, kvartstoner, tersdrillar. Undertecknad lärde sig till viss mån att spela de fem låtarna, men att lära sig en tradition är en tidskrävande process. Under vidare förkovring av Lapp-Nilstraditionens kulturella kontext fördjupades kunskapen av det studerade. Musiketnologin som teori gynnade denna studie, då helheten blev studerad och möjliggjorde en djupare förståelse för den klingande musiken. Att ha upplevt en krävande och utmanande lärandeprocess själv, kan vara till nytta för musikpedagogen. Musikpedagogen kan utifrån en igenkänning och en förståelse av hur det kändes, på så sätt stötta sina elever under deras musikaliska lärandeprocesser.

This study has aimed to contribute to the learning and understanding of how music teachers interpret and teach the concept of multiculturalism. Music teacher have the task of teaching to promote students’ understanding of different musical cultures, while their teaching is increasingly rooted in Western musical traditions. Through a qualitative approach and semi-structured interviews, ten music teachers participated in the study. The material has been processed, coded, categorized, and linked to the concepts of intercultural learning, ethnocentrism and ethnomusicology. The study suggests that multiculturalism interpretation is based on the concepts ethnicity and identity. In this study, music teachers emphasize the value of working with multiculturalism and underline that the meeting between different cultures is central. However, the study shows that music teachers witness a lack of knowledge for more thorough teaching. Working with multiculturalism, can contribute to a greater understanding of different cultures and increased social cohesion. But this requires more learning, about how music teachers can interpret and work with multiculturalism in their teaching. One conclusion of the study is that music teachers know why they should teach about multiculturalism and what the teaching should include – but how they can teach multiculturalism is still uncertain. / Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för hur musiklärare tolkar och implementerar begreppet mångkulturalitet i musikundervisningen. Musiklärare har till uppgift att undervisa för att främja elevers förståelse för olika musikkulturer, samtidigt som deras undervisning i allt högre grad är förankrad i västerländska musiktraditioner. Genom en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuer har tio musiklärare deltagit i studien. Materialet har bearbetats, kodats samt kategoriserats och sedan satts i relation till interkulturellt lärande, etnocentrism och musiketnologi. Studiens resultat visar på att mångkultur oftast tolkas utifrån etnicitet och identitet. I studien framhåller musiklärare värdet av att arbeta med mångkulturalitet samt betonar att mötet mellan olika kulturer är centralt. Dock upplever musiklärare bristande kunskap för en mer ingående undervisning. Arbete med mångkulturalitet kan bidra till större förståelse för olika kulturer och ökad social gemenskap. För detta krävs då mer lärdom om hur musiklärare ska tolka och arbeta med mångkulturalitet i sin undervisning. En slutsats i studien är därmed att musiklärare vet varför de bör undervisa om mångkulturalitet samt vad undervisningen bör innefatta – men hur undervisningen kan utformas för att omfatta multikulturalism är fortfarande ovisst.

On the surface the practice of African musics and dances in Sweden seems to be evidence of otherization and exoticization of African cultures. However, those Swedes of non-African background who do African musics and dances are genuinely engaged with the practice in the sense that they participate wholeheartedly and seem to both value and feel positive outcomes from their participation. This thesis explores how the body meets new ‘other’ musics and acquires new musicking practices, and how this is influenced by the body’s musical habitus as well as its own individual life experiences and emotional context. Additionally I look at the body’s role as an integral part of music, rather than as external to it. To illustrate this I use a case study of a group of Swedes on a cultural-eduational tourism trip to Ghana and my own first- hand experience with them learning choreographed dance based on traditional movements and rhythms, and Ewe polyrhythmic drumming. I show how discourses of difference resulting from historical contact, and previous individual experiences influence the encounter with new music, and how the body through social interactions perceives and acquires new musical practices, integrating them with known musical practices to form a kind of hybrid or new musical practice. / <p>Examensarbetet ingick i en Masterexamen i humaniora med inriktning musikvetenskap.</p>

The island of Kökar, located in the outer archipelago of the Åland islands of Scandinavia, is traditionally a society known for its rich culture connected to the living tradition of traditional folk music. In media the island is portrayed as The island of Fiddles. Yet at the same time the number of people actually playing, singing and dancing in the traditional style is declining year by year. With the application of Thomas Turinos conceptual framework on participatory- and performative music making, island culture is analyzed, looking at what wider societal values are expressed within the contemporary musicking practices. The study shows example of different types of musicing contexts, key actors and -arenas, as well as ideas on the connection between music and a Kökar island identity. The essay provides empirical evidence for how different musical events such as a cultural festival, a choir and a fiddler team can contribute to social sustainability, in accordance with Turino's theory of participatory music making as part of artistic citizenship.