Denna kvasiexperimentella studie syftade till att undersöka hur en lektionsserie kan struktureras och implementeras med mål att utveckla gymnasieelevers förmåga att använda sig av generativ artificiell intelligens som ett pedagogiskt verktyg. För att möta detta syfte genomfördes tre lektioner om artificiell intelligens, maskininlärning, neurala nätverk och stora språkmodeller med fokus på utveckling av teknisk kunskap och praktiska färdigheter med inslag av etik och kritik. Valet av dessa teman grundades i ett tidigare etablerat ramverk för undervisning inom AIläskunnighet. Vidare teman tas dessa teman upp som del av teknikprogrammet och den kommande AI-kursen enligt Skolverkets förslag. Lektionsseriens påverkan kvantifierades med hjälp av två enkäter – en innan och en efter genomförandet av lektionsserien. Lektionsserien presenterades för två gymnasieklasser vilka bestod av totalt ungefär 50 elever. Urvalet av gymnasieklasserna grundades i deras anslutning till den uppdragsgivande läraren. Vidare valdes respondenterna till enkäten utifrån de elever som fysiskt deltog på den första och sista lektionen och frivilligt valde att svara på enkäten. Dessutom intervjuades fyra tekniklärare för att bättre anpassa lektionsinnehållet till målgruppen. Analysen av svarsfrekvensen till enkätfrågorna visade att lektionsserien hade en statistiskt signifikant påverkan på elevernas tekniska kunskaper, men dess påverkan på elevernas praktiska färdigheter var i stort statistiskt insignifikant. Samtidigt påvisade frekvensanalysen att gymnasieeleverna i regel överskattade sin förmåga att kritiskt granska datorgenererad text och var i stort omedvetna om relevanta etiska frågeställningar. Explorativa faktoranalysen visade att det existerar åtminstone två typer av elever. En elevgrupp av okänd storlek använder sig av stora språkmodeller för att accelerera sina studier genom att lösa problem de annars inte kunde lösa. I detta fall har artificiell intelligens en multiplicerande effekt på elevernas produktivitet. En annan elevgrupp av okänd storlek har i stället som mål att förbättra sina skolresultat genom att använda sig av stora språkmodeller för att lösa deras problem åt dem. Samtidigt överskattar dessa elever sin förmåga att granska datorgenererad text. I detta fall har artificiell intelligens en dämpande effekt på elevernas lärande. Studiens slutsats är att det i dagsläget finns behov för undervisning av gymnasieelever på teknikprogrammet om artificiell intelligens. Detta utrymme kan i stort uppfyllas av en tre lektioner lång lektionsserie. Dock erkänner studien att det finns ytterligare utrymme för praktiska moment där läraren handleder eleverna i deras användning av verktyg såsom ChatGPT. Vidare finns det utrymme för kontinuerligt arbete med kritik och etik, möjligtvis som del av de tidigare nämnda praktiska momenten. / This quais-experimental study aimed to investigate how a series of lessons could be structured and implemented with the goal of developing secondary level students’ ability to use generative artificial intelligence as an educational tool. To meet this goal three lessons on artificial intelligence, machine learning, neural networks, and large language models were conducted, focusing on the development of technical knowledge and practical skills with the inclusion of ethics and critical thinking. The choice of these topics was based on a previously established framework for AI-literacy education. Further, these topics are brought up as part of the Swedish upper secondary school technology programme as well as the upcoming AI-course as per the proposal made by the Swedish Agency for Education. The impact of the lesson series was quantified using two form surveys – one before and one after the implementation of the lesson series. The lesson series was presented to two student classes totalling roughly 50 students. The selection of student classes were based on their affiliation with the assigning teacher. Further, the survey respondents were sampled from the students who physically attended the first and last lesson and voluntarily elected to respond. Additionally, four technology teachers were interviewed to better adapt the teaching material to the student demographic. Response analysis showed that the lesson series had a statistically significant impact on students’ technical knowledge, but its impact on students’ practical skills was largely statistically insignificant. At the same time, the frequency analysis indicated that students generally overestimated their ability to critically evaluate computer-generated text and were largely unaware of relevant ethical issues. Exploratory factor analysis had shown that there exist at least two types of students. A student group of unknown size use large language models to accelerate their studies through solving problems they could not otherwise solve. In this case, artificial intelligence has a multiplying effect on the students’ productivity. Another group of students of unknown size instead use large language models to solve their problems for them with the goal of improving their academic performance. At the same time, these students overestimate their ability to evaluate computer-generated text critically. In this case, artificial intelligence has a dampening effect on the students’ learning. The study concludes that there is a need for teaching secondary level students from the technology programme about artificial intelligence. This space can largely be fulfilled by a series of three lessons. However, the study acknowledges that there remains room for practical activities where the teacher guides students in their use of tools such as ChatGPT. Furthermore, there is room for ongoing work on critical thinking and ethics, possibly as part of the aforementioned practical activities.

<p>In this thesis are extreme value theory used to estimate the probability that large insuranceclaims are exceeding a certain threshold. The expected claim size, given that the claimhas exceeded a certain limit, are also estimated. Two different models are used for thispurpose. The first model is based on maximum domain of attraction conditions. A Paretodistribution is used in the other model. Different graphical tools are used to check thevalidity for both models. Länsförsäkring Kronoberg has provided us with insurance datato perform the study.Conclusions, which have been drawn, are that both models seem to be valid and theresults from both models are essential equal.</p> / <p>I detta arbete används extremvärdesteori för att uppskatta sannolikheten att stora försäkringsskadoröverträffar en vis nivå. Även den förväntade storleken på skadan, givetatt skadan överstiger ett visst belopp, uppskattas. Två olika modeller används. Den förstamodellen bygger på antagandet att underliggande slumpvariabler tillhör maximat aven extremvärdesfördelning. I den andra modellen används en Pareto fördelning. Olikagrafiska verktyg används för att besluta om modellernas giltighet. För att kunna genomförastudien har Länsförsäkring Kronoberg ställt upp med försäkringsdata.Slutsatser som dras är att båda modellerna verkar vara giltiga och att resultaten ärlikvärdiga.</p>

Uppsatsen undersöker och beskriver motstånd motförtätning i Stora Mossen, en välbeställd villaförort angränsande Stockholms innerstad. Materialet speglas i relation till fysisk plats (space), hur motstånd skapas och rättfärdigas i samspel med omgivningar och de sociala förutsättningar som sätts utav dem. Motståndet är som sådant en spegling av det liv och de förutsättningar som existerar i Stora Mossen med omnejd, och står därmed inte nödvändigtvis i relation till staden eller länet i stort. Underlaget är inhämtatunder vintern 2011/2012 och består av offentligt material från kommunala utskott, kontor och styrelser; skriftliga klagomål från och halvstrukturerade intervjuer med närboende samt observationer utförda på plats. / Thesis concern local resistance to densification projects in Stora Mossen, a well-off suburb to Stockholm. The material shows how resistance is formed and shaped in relation to space, as a part of life and the economic and social situation of the concerned area as opposed to the metropolitan area at large. Source material consists of public material, written complaints, semi-structured interviews with informants as well as field observations performed during the winter 2011-2012.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

This thesis will focus on stone ship settings and the burial practice surrounding them. Over 400 stone ships have been found in Gotland but only 70 of them have been studied and even less osteological analyses have been made. The burials in focus will be four ships which are all made of pieces of limestone formed like ships and are located under the surface opposed to the other types of stone ships settings that are made of big raised rocks. The ships in question are graves therefore the study will focus on the monuments as burial places and will seek so see similarities and differences in the outer and inner burial practice. By analyzing cremated bones, I will determine the age, sex and the number of individuals buried and with the help of the artefacts find possible patterns that can help determine the inner burial practice.

HR-funktionen har genomgått en del förändringar under de senaste åren. Förändringarna har främst skett genom att HR har gått från att vara en personaladministrativ funktion till en allt mer strategisk funktion. Detta har ställt nya krav på HR-funktionens roll och dess arbete. Bland annat har HR behövt bli mer datadrivna. Störst utmaning har detta inneburit för HR-funktioner inom den offentliga sektorn, som till skillnad från privat sektor, fortfarande ligger efter i den datadrivna utvecklingen, och lite forskning har gjorts i den offentliga kontexten. Syftet med denna masteruppsats är därför att öka förståelsen för datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. För att göra detta undersöktes tre forskningsfrågor: (1) Hur påverkas HR-funktionens roll av datadrivet HR-arbete? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns med datadrivet HR-arbete? (3) Vad är unikt med datadriven HR i offentlig sektor? För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts i nio olika kommuner i Västra Götaland och Halland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultatet visar att HR-funktionens roll och deras arbete drivs mer i linje med rationell styrfilosofi när ett mer datadrivet HR-arbete tillämpas. Denna studie visar att datadriven HR riskerar att ta bort HR-funktionens fokus på mjuk HR, och istället främja hård HR inom HR-arbetet, där mätning och kontroller förekommer i större grad. Möjligheten med datadrivet HR-arbete är att kunna använda och nyttja stora mängder tillgänglig data för att ta bättre beslut och genomföra effektiva insatser inom HR-området. Det möjliggör ett mer strategiskt HR-arbete som kan bidra till ökad legitimitet och förtroende för HR-funktionen. Utmaningen är att det ofta saknas kompetens hos HR-personal att arbeta datadrivet. Resultatet visar också att offentlig sektor påverkas av det faktum att de förväntas tillämpa en allt mer tillitsbaserad styrning, vilket är en styrfilosofi som kan anses vara oförenlig med datadriven HR. Studien bidrar med djupare förståelse, och fyller en kunskapslucka, gällande datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. Studien bidrar med insikter gällande den stora avvägning HR-funktionen är på väg in i, när HR måste hitta sätt att integrera både mjuk och hård. HR-funktionerna står mitt emellan en betydande möjlighet av att använda data, samtidigt som det finns en kraft i tillitsbaserad styrning som menar att offentlig sektor måste sluta att mäta allting, då det kan skapa ett alltför stort fokus på kontroll och detaljstyrning. Utmaningen med datadriven HR är därför hur HR-funktionerna ska använda stora mängder data utan att bli allt för datadrivna. Studien belyser att det i datadriven HR måste finnas kunskap kring när mätningar kan anses vara säkra och användas för att göra förutsägelser eller utvärderingar, men också när mätningar kan skapa felaktiga incitament eller distraktioner. Denna studies resultat kan användas som ett hjälpmedel för HR-funktioner inom den offentliga sektorn och fungera som ett ramverk för dessa HR-funktioner i syfte att utvärdera sitt datadrivna HR-arbete.

<p>The purpose of this study is to investigate the suppliers’ view of their relation to Stora Enso. The study focuses on the relation between the central purchasing unit of Stora Enso and the suppliers but also gives indications of how the overall interface between Stora Enso and the suppliers works. The purpose is explored through a number of research objectives, which are presented below. </p><p>Areas essential for the functioning of the central purchasing unit: </p><p>- The overall organisation of Stora Enso’s purchasing activities, </p><p>- Stora Enso’s cross-functional purchasing teams, </p><p>- The internal coordination and communication, </p><p>- The relational bonds between Stora Enso and the suppliers </p><p>Important goals and visions for the central purchasing unit: </p><p>- Minimising the Total Business Cost, </p><p>- Being an attractive partner to the suppliers </p><p>Currently discussed issues within the central purchasing organisation: </p><p>- The potential for closer cooperation between Stora Enso and the suppliers, </p><p>- The professionalism of Stora Enso’s purchasers </p><p>Stora Enso is well organised for purchasing but the centrally coordinated cross-functional teams are not working as well as they could. The internal coordination has improved lately but the central purchasing unit’s mission to optimise for Stora Enso as a whole often creates tension within the organisation, as a result of the mills being profit centres. The internal communication is not efficient, and the suppliers are strengthening their bonds with the mills by taking over the responsibility for certain information flows. The central purchasing unit and the cross-functional teams have the responsibility but not the authority to carry out their task of identifying and reducing the Total Business Cost. Stora Enso is an attractive customer for their suppliers, mainly because of the big volumes they represent. The current negotiation strategies are not advantageous for the introduction of collaborative supplier relations but other factors in the relation between the suppliers and Stora Enso speak strongly in favour for such a strategic change. When it comes to professionalism and business moral the suppliers give the central purchasing unit a very positive evaluation.</p>

<p>Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.</p><p>De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och</p><p>1989(PM4).</p><p>Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.</p><p>För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte</p><p>Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.</p><p>Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde</p><p>fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för</p><p>energieffektivisering” (PFE)1.</p><p>Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv</p><p>industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De</p><p>företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs</p><p>befrias från elskatten.</p><p>Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med</p><p>elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.</p><p>Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del</p><p>av denna lista.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på</p><p>PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i</p><p>upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis</p><p>stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de</p><p>dimensionerades.</p><p>För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre</p><p>tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av</p><p>ovanstående exempel.</p><p>De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en</p><p>energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad</p><p>pumparna förbrukar idag.</p><p>Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle</p><p>realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta</p><p>skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre</p><p>återbetalningstid.</p>

<p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.  </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.  </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p>

The purpose of this study is to investigate the suppliers’ view of their relation to Stora Enso. The study focuses on the relation between the central purchasing unit of Stora Enso and the suppliers but also gives indications of how the overall interface between Stora Enso and the suppliers works. The purpose is explored through a number of research objectives, which are presented below. Areas essential for the functioning of the central purchasing unit: - The overall organisation of Stora Enso’s purchasing activities, - Stora Enso’s cross-functional purchasing teams, - The internal coordination and communication, - The relational bonds between Stora Enso and the suppliers Important goals and visions for the central purchasing unit: - Minimising the Total Business Cost, - Being an attractive partner to the suppliers Currently discussed issues within the central purchasing organisation: - The potential for closer cooperation between Stora Enso and the suppliers, - The professionalism of Stora Enso’s purchasers Stora Enso is well organised for purchasing but the centrally coordinated cross-functional teams are not working as well as they could. The internal coordination has improved lately but the central purchasing unit’s mission to optimise for Stora Enso as a whole often creates tension within the organisation, as a result of the mills being profit centres. The internal communication is not efficient, and the suppliers are strengthening their bonds with the mills by taking over the responsibility for certain information flows. The central purchasing unit and the cross-functional teams have the responsibility but not the authority to carry out their task of identifying and reducing the Total Business Cost. Stora Enso is an attractive customer for their suppliers, mainly because of the big volumes they represent. The current negotiation strategies are not advantageous for the introduction of collaborative supplier relations but other factors in the relation between the suppliers and Stora Enso speak strongly in favour for such a strategic change. When it comes to professionalism and business moral the suppliers give the central purchasing unit a very positive evaluation.