Tjänstefiering är en strategi som förekommer allt oftare inom tillverkande företag. Genom att komplettera ett befintligt produktutbud med tjänster försöker företag tillgodose kunders behov, skaffa sig konkurrensmässiga fördelar och öka verksamhetens lönsamhet. Att implementera tjänstefiering har dock visat sig innebära vissa svårigheter och problem. En av de största utmaningarna är att ta betalt för de tjänster man levererar eftersom kunder är vana vid att tjänster är gratis och ingår vid köp av produkter. Detta är extra problematiskt för mindre företag vars kunder ofta är betydligt större. Syftet med rapporten är att undersöka hur mindre företag kan ta betalt för tjänster och komma med konkreta förslag på åtgärder för att lyckas med detta. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur kan mindre företag värdera och prissätta tjänster? Hur kan mindre företag ta betalt för de tjänster som man levererar? En litteraturstudie har genomförts för att hitta forskning och teorimetoder rörande problemformuleringen. I teoriavsnittet beskrivs den tidigare forskning som ansetts relevant och som utgör de mest vedertagna modellerna och teorierna inom sina områden.   I arbetet med rapporten har en fallstudie utförts på företaget Aspervall Instrument AB. Aspervall är en finmekanisk verkstad med cirka 15 anställda som länge levererat produkter till kunder inom mät-, styr- och reglerbranschen. Som ett komplement till sina produkter vill man erbjuda tjänster men upplever liksom många andra mindre företag svårigheter med att ta betalt för dessa. Fallstudien har utförts på en av de produkter som Aspervall insourcar från kund. Information har sammanställts från intervjuer med anställda på Aspervall, interna dokument, affärssystemet Monitor och observationer. Utifrån denna information har en processkartläggning och en nulägesbeskrivning genomförts samt kostnader som tillkommer eller förändras vid tjänstefiering kalkylerats. Utifrån teori- och resultatavsnittet har förslag till hur mindre företag kan börja ta betalt för tjänstefiering tagits fram. Åtgärderna har grupperats ”kalkylering interna kostnader som uppstår vid tjänstefiering”, ”värdering av tjänster utifrån tjänstelogik” samt ”visualisering och prissättning”. Samarbete och relationer med kunder har identifierats som en viktig faktor för att mindre företag ska kunna värdera tjänster utifrån tjänstelogik. Detta då mindre företag ofta saknar de resurser som krävs för att utföra det helt på egen hand. När det kommer till ”visualisering och prissättning” har betydelsen av särskiljning av tjänster och produkter belysts. På så sätt är det lättare att både göra kunden medveten om en tjänsts värde och att ta betalt för den. För att leverera förslag på hur mindre företag kan kalkylera interna kostnader som uppstår eller förändras vid tjänstefiering har en kalkylmodell tagits fram. Modellen är avsedd att ses som ett komplement till befintliga kalkylmodeller för att bättre kunna kalkylera tjänsters omkostnader. Resultaten från fallstudien har använts för att ta fram modellen som baseras på aktivitetsbaserad kalkylering. / Servitization is a strategy that becomes more and more common in manufacturing companies. By adding services to the existent selection of goods, companies try to satisfy their customers, get competitive advantages and increase the profitability. The implementation of servitization can though involve some difficulties and problems. One of the biggest challenges is to get paid for the services that are delivered, owing the fact that customers are used to get the services for free as an add-on. This is particularly problematic for smaller enterprises, whose customers often are considerably bigger. The aim with this thesis is to investigate how smaller enterprises can be rightly paid for services and to deliver tangible proposals how to succeed with this. To fulfil the aim, the following problem statements were formulated: How can smaller enterprises value and price services? How can smaller enterprises get paid for the services they deliver? A literature research has been accomplished to find research and theories about the problem. In section “theory” previous and relevant research are described, which provide the most used models and theories in the subject. The thesis is based on a case study, which has been performed at the company Aspervall Instrument AB. Aspervall is a fine-mechanical workshop, with approximately 15 employees, which for a long time has delivered products to customers in the process manufacturing. As a complement to their products, they want to offer services but is, like many other small enterprises, finding it hard to get paid for these services. The case study was performed on one of the products that Aspervall insource from a customer. Information was composed from interviews with employees at Aspervall, internal documents, the business system Monitor and observations. From the information, a process map and a report about the present situation have been constructed together with calculations of the costs, which are increasing or added due to servitization. From the theory- and result chapter suggestions for how smaller enterprises can start charge for services have been developed. The measures can be categorized in “calculating internal costs for servitization”, “valuing services by a service-dominant logic” and “visualising and pricing". To be able to value services by a service-dominant logic, cooperation and relations have been identified as important factors for small enterprises, which often lack the necessary internal resources. For “visualising and pricing” the importance of separating services and products has been pointed out. By doing so, the customer will hopefully realise the value of the service and it will be easier to charge for it. To deliver suggestions for how smaller enterprises can calculate internal costs that are increasing or added due to servitization a cost estimate model has been developed. The model is built as a complement to present cost estimate models to better be able to estimate the indirect overhead costs of services. The results from the case study have been used in the development of the model, which is a based on activity based costing (ABC).

Marknadsföring genom influerare har under de senaste åren utvecklats från att vara en marknadsföringsmetod till en miljonindustri. Relationen mellan en influerare och hens följare är avgörande för hur väl en influerare utstrålar förtroende och är kapabel till att förmedla trovärdiga åsikter samt rekommendationer. En influerare kan beskrivas som en ”vanlig” människa och även liknas till en vän hos följarna. Detta gör att influerarens rekommendationer kan uppfattas som vänliga och inte alltför säljande eller påtvingande. Genom att förmedla rekommendationer och åsikter om produkter på ett vänligt sätt ökar följarnas förtroende gentemot influeraren, vilket i sin tur påverkar följarnas köpbeslut positivt. Uppsatsens syfte är att jämföra influerares trovärdighet på plattformarna Instagram samt Youtube vid ett betalt samarbete och pressutskick. Detta kommer studien att göra genom att undersöka influeraren Bianca Ingrosso och hennes följares inställning till marknadsföringsmetoderna betalt samarbete och pressutskick. Målet med studien är att bidra med insikter om vad som skiljer betalda samarbeten och pressutskick åt på plattformarna Instagram samt Youtube. I kombination med att få en tydligare bild av vilken marknadsföringsmetod som influerares följare anser förmedlar mest trovärdighet på de båda plattformarna och på så vis genererar i ett köpbeslut. Studiens empiri samlades in genom observationer av 39 Youtubevideos av influeraren Bianca Ingrosso och 490 Instagram-händelser. Innehållsanalys av 4104 kommentarer på Bianca Ingrosso Youtubekanal utfördes och slutligen åtta semistrukturerade intervjuer med Bianca Ingrossos följare. Slutsatsen visade att Bianca Ingrossos följare erhöll ett större förtroende till betalda samarbeten i jämförelse med pressutskick på plattformarna Instagram och Youtube. Främst på grund av att influeraren pratar mer detaljerat om produkterna vid ett betalt samarbete och om sina kunskaper samt erfarenheter till produkterna. I och med att betalda samarbeten med influerare som har aktiva följare kan vara dyrt, är fördelen med pressutskick att det inte krävs någon ekonomisk ersättning till influeraren. Youtube ansågs vara den plattformen dit följarna vände sig för mer personliga tankar samt känslor om produkterna som marknadsfördes vilket bidrog till att Youtube blev plattformen med högre trovärdighet jämfört med Instagram. / Influencer marketing has during the last years developed from just being another marketing method to a million dollar industry. The relationship between an influencer and his or her followers is essential regarding the credibility of the influencer and how capable he or she is in mediating reliable opinions and recommendations. Since an influencer partially can be described as a ”regular” user but also can be seen as friend rather than a famous person by the followers, the recommendations are seen as ”natural” and are not perceived as forced or to selling. By mediating recommendations and opinions of a product in a friendly manner the credibility of the influencer is increasing by the followers. This affects the followers will to purchase the product positively. The purpose of the essay is to compare the credibility of the influencers on the different platforms Instagram and Youtube and also regarding the credibility in paid collaborations compared with press releases. This will be achieved by examine the influencer Bianca Ingrosso and her followers approach to the different marketing methods paid collaborations and press releases. The intensions of the study are to contribute with insights about what differs paid collaborations from press releases on the platforms Instagram and Youtube. Furthermore, another intension is to also investigate which of the two marketing methods the followers of an influencer believe is the most credible one and is more likely to generate in a purchase of a product. The empiricism of the study was gathered through observations of 39 Youtube videos from the influencer Bianca Ingrosso and also from 490 Instagram stories posted by her. A content analysis of the 4104 comments from Bianca Ingrosso Youtube channel was also made and finally eight semistructured interviews with followers of Bianca Ingrosso to collect data. The conclusion showed that the followers of Bianca Ingrosso had a bigger trust in the paid collaborations in comparison to the press releases on the platforms Instagram and Youtube. Mainly due to the influencer talked more detailed about the products in the paid collaborations and also about personal knowledge and former experiences of the product for the followers. Since paid collaborations with influencers with active followers can be expensive, the main benefit with press releases is that no payment needs to be made with the influencer. Youtube was regarded as the platform to where the followers turned to for more personal thoughts and queries about the product that was marketed. This resulted in that Youtube was regarded as a more credible platform than Instagram.

<p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.  </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.  </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p>

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.   Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.   Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ökande andelen av betalt arbete hemifrån upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv samt familjeliv för kvinnor och män. Studien syftar vidare till att undersöka om mängden ökat arbete hemifrån förändrat upplevelsen av att arbetslivet och familjelivet kommer i konflikt samt att se om fördelningen av det obetalda arbetet har påverkats av den förändrade arbetssituationen.   Frågeställningarna har tagits fram för att besvara studiens syfte: ”Hur påverkar det obetalda arbetet kvinnor och män som utför betalt arbete hemifrån?”, ”Hur upplever arbetstagaren att gränsen mellan privatliv och arbete påverkas av betalt hemarbete?”, ”Hur påverkas det betalda arbetet av hemarbete?”. Den teoretiska referensramen fokuserar på gränslöst arbete med fokus på begreppen betalt hemarbete samt obetalt arbete. Det obetalda arbetet beskriver det oavlönade arbete som utförs i hemmet som historiskt sett i hög grad utförts av kvinnor. Det växande begreppet gränslöst arbete belyses ur nya vinklar i studien då rådande Covid-19 pandemi samt ny teknik möjliggjort till större flexibilitet för hur, var och när de betalda arbetsuppgifterna utförs vilket skulle kunna bidra till en obalans mellan arbets- och privatliv. Studien utgår från kvalitativ ansats där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna från 25 till 40 år. Resultatet visar på att studiens respondenter upplever att de lever i ett jämställt förhållande där det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Studien finner att respondenterna är mer effektiva vid utförandet av betalt arbete hemifrån. Trots den svåra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv känner sig respondenterna mer tillräckliga mot de båda sfärerna där de i framditiden önskar att få arbeta varierat där de delvis arbetar hemifrån och delvis på arbetsplatsen. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the increasing proportion of paid work from home is perceived to have changed the demarcation between work life and family life for women and men. The study also aims to investigate whether the amount of increased work from home has changed the experience that work life and family life come into conflict and to see if the distribution of unpaid work has affected the changed work situation. The questions have been developed to answer the purpose of the study: "How does unpaid work affect women and men who perform paid work from home?", "How does the employee feel that the boundary between private life and work is affected by paid work from home?", “How is paid work affected by homework?”. The theoretical frame of reference focuses on boundless work with a focus on the concepts of paid homework and unpaid work. The unpaid work describes work performed at home that has historically been performed to a large extent by women. The growing concept of borderless work is highlighted from new angles in the study as the prevailing Covid-19 pandemic and new technology enabled greater flexibility in how, where and when the paid work tasks are performed, which could contribute to an imbalance between work and private life. The study is based on a qualitative approach where we conducted six semi-structured interviews with respondents aged between 25 to 40 years. The results show that the study's respondents feel that they live in an equal relationship where the unpaid work is distributed evenly between the sexes. The study finds that the respondents are more efficient at homework. Despite the difficult demarcation between work and family the respondents now feel more sufficient towards the two spheres where in the future they wish to work at varied places where they could work partly from home and partly from the office.