Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder. Tretton av dessa är aktivt förvaltade och tre indexfonder är med som referens. Alla fonder har SIX Portfolio Return Index som sitt jämförelseindex. Resultatet av denna undersökning visar på att flera av de svenska fonderna inte når upp till önskad aktivitetsnivå. Detta kan innebära att det existerar en stor andel dolda indexfonder på den svenska marknaden.

The work focuses on issues of mutual funds. How is managed cash flow, how the selection of instruments in the portfolio and how managers manage the risk associated with investment. In the practical part is matched by asset management and risk management for equity and bond mutual fund.

<p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.  </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.  </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p>

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.   Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.   Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.

Förvaltning och avkastning hos fonder har forskats om i flera studier runt om i världen. Tidigare forskning har gett varierande resultat, där vissa studier visar på att det föreligger ett samband mellan en fonds avgift och avkastning, medan andra inte kan säkerställa ett sådant resultat. Då de svenska hushållen idag sparar mer än någonsin, visar det på att fondsparande är ett aktuellt ämne för ytterligare forskning. Statistik från 2020 visar att fondförmögenheten i Sverige totalt uppgick till 4 554 miljarder kronor och har visat på en fortsatt ökande trend de senaste åren. Dock har endast få studier genomförts på den svenska kapitalmarknaden och de har i huvudsak analyserat ämnet på kort sikt, med en tidsperiod om fem år. Eftersom avgifternas påverkan på fonder är tydligast på lång sikt, ger det utrymme för fortsatt forskning inom ämnet. Syftet med följande forskning är att studera sambandet mellan svenska aktiefonders avkastning och avgift på lång sikt i förhållande till fondernas risk. Studien avgränsas till att undersöka svenska aktiefonder som har varit verksamma i minst tio år, mellan åren 2011-2020. Forskningen antar en kvantitativ forskningsmetod, vilket syftar till att testa teorier. Tillvägagångssätt sker genom en analys av urvalets regression och korrelation i samband med hypotesprövning, där variabler undersöks för att ge underlag till studiens analys av resultat. Studiens resultat visar att svenska aktiefonder i genomsnitt underpresterar den svenska marknaden på lång sikt. Forskningen visar även varierande resultat gällande korrelation mellan riskjusterad avkastning och avgift på lång sikt. Resultaten indikerar att den svenska kapitalmarknaden har en relativ marknadseffektivitet av svag form. I tillägg verkar aktivt förvaltade fonder kunna utnyttja tillfällig trendidentifiering och informationsasymmetri för att uppnå en överavkastning. Forskningen avslutas med slutsatsen att högavgiftsfonder, vilka är mer aktivt förvaltade, indikeras vara ett bättre investeringsalternativ för att uppnå en god långsiktig prestation i jämförelse med passiva fonder. / The management and return of funds have been researched in many studies around the world. Previous research has yielded varied results, with some studies showing that there is a link between a fund's fee and return, while others cannot ensure such a result. As Swedish households save more today than ever, it shows that fund saving is a current topic for further research. Statistics from 2020 show that fund assets in Sweden are 4 554 billion swedish crowns in total, a number that has continuously grown in the past years. However, only a few studies have been conducted on the Swedish capital market where the existing studies have mainly analyzed the subject in the short term, with a time period of five years. Since the impact of fund fees is most noticeable in the long term, the subject can be further explored.  The aim of this research is to study the correlation between returns and fees of Swedish equity funds in the long term in relation to the funds risk. The study is limited to examining Swedish equity funds that have been active for at least ten years, between the years 2011-2020. The study adopts a quantitative research method, which aims to test theories. This research utilizes a regression and correlation analysis in conjunction with hypothesis testing, where variables are examined to provide a basis for the study's analysis of results. The results of this study show that Swedish equity funds on average underperform the Swedish market in the long term. The research also shows varying results regarding the correlation between risk-adjusted return and fee in the long term. The results of this study indicate that the Swedish capital market has a relative weak form of market efficiency. In addition, actively managed funds seem to be able to utilize occasional trend identification and information asymmetry to achieve an excess return. The research concludes that high-fee funds, which are more actively managed, indicate to be a better investment alternative for achieving long-term performance in comparison to passive funds.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.