Den pågående klimatkrisen är den största utmaningen världen står inför och en ökad medvetenheten kring hållbarhet har gjort att det blivit en allt viktigare del av företagande och dess finansiering. I takt med denna utveckling blir fler investerare medvetna hur deras investeringsbeslut påverkar samhället och klimatet. För att kvantifiera hur väl företag arbetar med hållbarhet har ett hållbarhetsmått vid namn ESG tagits fram. Betyget mäts i tre aspekter; miljö, socialt och styrning. Ur en investeringssynpunkt har risk alltid varit en viktig faktor att ta hänsyn till och i dagens samhälle är en del av risken kopplad till företagets hållbarhetsarbete. Denna studie ämnar därför att studera sambandet mellan hållbarhet och risk i syfte att undersöka hur arbete med hållbarhet kan hjälpa företag att reducera risk, samt om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Studien genomförs i Sverige och inkluderar 142 företag under tidperioden 2016-12-31 till 2021-12-31. Risk kan mätas på olika sätt och i denna studie har volatilitet använts, vidare har ESG-betyg hämtats från Thomas Reuters databas Eikon. Regressionsanalyser har genomförts för att studera sambandet mellan ESG-betyg och volatilitet, samt för de olika aspekterna av ESG. Resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och volatilitet. För de olika aspekterna av ESG-betyget har miljö och socialt ett signifikant negativt samband med volatilitet, inget signifikant samband kunde påvisas mellan styrning och volatilitet. Resultaten i de olika branscherna varierade. För ESG-betyg samt aspekterna miljö och socialt fanns signifikanta negativa samband i två branscher, för styrning visade en bransch ett signifikant negativt samband med volatilitet. Resultatet indikerar att hållbarhetsarbete i företag kan reducera risken och att intressentmodellen kan förklara hur arbetet är värdeskapande. Resultatet visar även att investerare värderar hållbarhet och enligt modern portföljteori bör ESG tas i beaktning vid investeringsbeslut. I tidigare studier där samband mellan hållbarhet studerats har resultat, precis som i denna, visat på ett negativt samband. Däremot har ingen tidigare studie genomförts på den svenska marknaden, där olika branscher studerats. Det främsta bidraget med denna studie är att investerare, intressenter och företag får ny kunskap om hållbarhetsarbetes betydelse.

Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012. Författarna har utifrån insamlad kvantitativ och kvalitativ data utfört beräkningar och sammanställt resultatet i form av tabeller och figurer. Fondernas fastighetsportföljer har även utvärderats utifrån ett externt jämförelseindex, IPD-index. Studien undersöker även buffertfondernas diversifieringsstrategi ur ett agent-principalperspektiv för att kunna utvärdera huruvida fastighetsinvesteringarna som ett diversifieringsverktyg är till gagn för alla blivande och nuvarande pensionärer.Studiens resultat visar att alla fyra undersökta AP-fonders fastighetsportföljer vuxit under 2003-2012 och att deras andel av totalportföljen ökat. Fastighetsportföljernas genomsnittliga utfall under perioden har samtliga överträffat utfallen för totalportföljerna exklusive fastighetsportfölj. Effekten av fastighetsportföljernas utfall på totalportföljen har dock inte inneburit att fastighetsportföljernas bidrag signifikant har gjort att det totala utfallet blivit procentuellt högre. Denna förhållandevis marginella påverkan kan delvis förklaras med att fastighetsportföljernas storlek varit så liten och att AP-fonderna enligt beskrivna teorier troligtvis är underinvesterade i tillgångsslaget fastigheter. Vid jämförelse med IPD-index presterar AP-fondernas fastighetsportföljer under2003-2012 bättre än det jämförande indexet, vilket i sig skulle innebära att målsättningen om att AP-fonderna i sina utfall ska avvika positivt från jämförande indexförvaltning är uppfyllt.Sett ur ett agent-principalperspektiv visar studiens resultat att den diversifieringsstrategi som AP-fonderna kommunicerar; att låta fastighetsportföljerna växa för att uppnå diversifieringsvinster, är en i praktiken framgångsrik strategi som gagnar alla blivande och nuvarande pensionärer. Detta sagt med den reservation att fastighetsportföljernas avkastningsbidrag till och påverkan på totalportföljen procentuellt varit marginell och att strategin därför inte i nuläget kan definieras som tydligt framgångsrik på grund av fastighetsportföljernas storlek.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktivt förvaltade fonder presterar jämfört med indexfonder, när avkastningen har justerats för förvaltningsavgiften. Indexfonden representeras av ett jämförelseindex och studien omfattar en tioårsperiod, 2000-2009. Det faktum att en apa vann aktie SM 1993, framför professionella placerare, visar att aktiekurser är slumpmässiga. Varför ska en investerare då lita på att en förvaltare är bättre på att utvärdera marknaden och dess placeringsmöjligheter än andra? Metod: En kvantitativ metod har använts i uppsatsen, där data har erhållits från Morningstar och SIX Telekurs. Det insamlade materialet har bearbetats i Microsoft Excel för att beräkna fondernas avkastning och prestationsmått. Resultatet har redovisats i tabeller och diagram i empirikapitlet, för att sedan analyseras och jämföras med den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Endast en av tio aktivt förvaltade fonder överträffar index, därmed dras slutsatsen att indexfonder är ett bättre investeringsalternativ än aktivt förvaltade fonder. Resultatet visar därmed att den högre förvaltningsavgiften som fondbolagen kräver från sina kunder inte är berättigat. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på de resultat som kommit fram i uppsatsen, voredet intressant att genomföra en kvalitativ studie där fondförvaltarens åsikter är i fokus. Hur motiveras den höga förvaltningsavgiften, när de inte överträffar index? / Aim: The fact that a monkey won the Swedish Championship in stocks in 1993, ahead of professional investors, shows that stock prices are random. Why should an investor trust that a professional manager is better on evaluating the market and its investment opportunities than others? The purpose with this thesis is to investigate how active managed funds perform compared to index funds, after subtraction of the management fee. The index fund is represented by a “comparison index” and the research covers a period of ten years, between 2000 and 2009. Method: A quantitative method has been used in this study, where the information has been received from Morningstar and SIX Telekurs. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in diagrams and charts in order to analyse and compare it with the theory. Result & Conclusions: Only one out of ten active managed funds outperform index,therefore draws the conclusion that index funds is a better investment option than active managed funds. The result shows that the higher management fee that stock exchange companies claims is not appropriate. Suggestions for future research: Based on the results in this thesis, it would be interesting to do a qualitative research where the focus is on the fund managers’ opinions. How can they motivate the high management fee, when they don’t outperform index?

Traditionally, practitioners use modern portfolio theory to invest optimally. Its appeal lies in its mathematical simplicity and elegance. However, despite its beauty, the theory it is plagued with many problems, which are in combination called the Markowitz curse. Lopéz de Prado introduced Hierarchical Risk Parity (HRP), which deals with the problems of Markwitz’s theory by introducing hierarchical structures into the portfolio allocation step.This thesis is a continuation of the HRP. In contrast to De Prado’s work, we build hierarchical clusters that do not have a predetermined structure and also use portfolio allocation methods that incorporates the mean estimates. We use an algorithm called community detection which is derived from graph theory. The algorithm generates clusters purely from the data without user specification. A problem to overcome is the correct identification of the market mode, whichis non-trivial for futures contracts. This is a serious problem since the specific clustering method we use hinges on correctly identifying this mode. Therefore, in this thesis we introduce a method of finding the market mode for futures data. Finally, we compare the portfolios constructed from the hierarchical clusters to traditional methods. We find that the hierarchical portfolios results in slightly worse performance than the traditional methods when we incorporate the mean and better performance for risk based portfolios. In general, we find that the hierarchical portfolios result in less extreme outcomes. / Traditionellt används modern portföljteori för attinvestera optimalt. Anledningen till detta ligger i dess matematiska enkelhet och elegans. Men trots sina många fördelar är teorin plågad med flertal problem, som i kombination kallas för Markowitz-förbannelsen. Lopéz de Prado introducerade Hierarchical Risk Parity (HRP), som påstås tacköa problemen med Markwitz teori genom att införa hierarkiska strukturer i portföljallokeringssteget. Detta examensarbete är en fortsättning på HRP. I motsats till De Prados arbete bygger vi hierarkiska kluster som inte har en förutbestämd struktur och använder även portföljallokeringsmetoder som inkluderar medelskattningarna. Vi använder en algoritm som kallas communitydetection som härrör från grafteori. Algoritmen genererar kluster enbart från data utan användarspecifikation. Ett problem att överkomma är den korrekta identifieringen av marknadsläget, vilket inte är trivialt för terminskontrakt. Detta är ett allvarligt problem eftersom den specifika klustringsmetoden vi använder hänger samman med att korrekt identifiera detta läge. Därför introducerar vi i denna avhandling en metod för att hitta marknadsläget för terminsdata. Slutligen jämför vi portföljerna konstruerade från de hierarkiska klustren med traditionella metoder. Vi finner att de hierarkiska portföljerna ger något sämre prestandaän de traditionella metoderna när vi tar med medelvärdet och bättre prestanda för riskbaserade portföljer. Generellt finner vi att de hierarkiska portföljerna resulterar i mindre extrema utfall.

Risk management in portfolio construction is a widely discussed topic and the tradeoff between risk and return is always considered before an investment is made. Modern portfolio theory is a mathematical framework which describes how a rational investor can use diversification to optimize a portfolio, which suggests using variance to measure financial risk. However, since variance is a symmetrical metric, the framework fails to correctly account for the loss aversion preferences most investors exhibit. Therefore, the use of downside risk measures were proposed, which only measures the variance of the portfolio below a certain threshold, usually set to zero or the risk-free rate. This thesis empirically investigates the differences in performance between the two risk measures when used to solve a real world portfolio optimization problem. Backtests using the different measures on all major Nordic equity markets are performed to highlight the dynamics between the frameworks, and when one should be preferred over the other. It is concluded that the optimization frameworks indeed provides a useful tool for investors to construct great performing portfolios. However, even though the downside risk framework is more mathematically rigorous, implementing this risk measure instead of variance seems to be of less importance for the actual results. / Riskhantering för aktieportföljer är mycket centralt och en avvägning mellan risk och avkastning görs alltid innan en investering. Modern Portföljteori är ett matematiskt ramverk som beskriver hur en rationell investerare kan använda diversifiering för att optimera en portfölj. Centralt för detta är att använda portföljens varians för att mäta risk. Dock, eftersom varians är ett symmetriskt mått lyckas inte detta ramverk korrekt ta hänsyn till den förlustaversion som de flesta investerare upplever. Därför har det föreslagits att istället använda olika mått på nedsiderisk (downside risk), som endast tar hänsyn till portföljens varians under en viss avkastningsgräns, oftast satt till noll eller den riskfria räntan. Denna studie undersöker skillnaderna i prestation mellan dessa två riskmått när de används för att lösa ett verkligt portföljoptimeringsproblem. Backtests med riskmåtten har genomförts på de olika nordiska aktiemarknaderna för att visa på likheter och skillnader mellan de olika riskmåtten, samt när det enda är att föredra framför det andra. Slutsatsen är att ramverken ger investerare ett användbart verktyg för att smidigt optimera portföljer. Däremot verkar den faktiska skillnaden mellan de två riskmåtten vara av mindre betydelse för portföljernas prestation. Detta trots att downside risk är mer matematiskt rigoröst.

This thesis aims to investigate different types of optimization methods that can be used when optimizing fund of fund portfolios. Moreover, the thesis investigates which funds that should be included and what their respective portfolio weights should be, in order to outperform the Swedish SIX Portfolio Return Index. The funds considered for the particular fund of funds in this thesis are all managed by a particular company. The optimization frameworks applied include traditional mean variance optimization, min conditional value at risk optimization, as well as optimization methods studying alpha in combination with the risk measures tracking error and maximum drawdown, respectively. All four optimization methods were applied on a ten years data period as well as on a five years data period. It was found that while the funds have different strengths and weaknesses, four of the funds were considered most appropriate for the fund of funds. Geography and sector constraints were also taken into account and it was found that, in this particular case, the healthcare sector constraint affected the allocated portfolio weights the most. / Syftet med detta masterexamensarbete är att undersöka olika typer av optimeringsmetoder som kan användas vid optimering av en fond i fond. Vidare är syftet med optimeringen att utvärdera vilka fonder som bör inkluderas och vilka deras respektive portföljvikter bör vara för att prestera bättre än det svenska SIX Portfolio Return Indexet. Optimeringsmetoderna inkluderar traditionell modern portföljteori, minimering av conditional Value at Risk och optimeringsmetoder som studerar alpha i kombination med riskmåtten tracking error respektive maximum drawdown. Alla fyra optimeringsmetoder applicerades på en tio år lång respektive fem år lång dataperiod. Det visade sig att även om fonderna har olika styrkor och svagheter kunde fyra av fonderna anses vara mest lämpliga att inkluderas i fond i fonden. Geografiska och sektoriella begränsningar beaktades och det konstaterades att sektorbegränsningen för hälsovårdssektorn hade störst påverkan på resultatet.

This thesis explores the integration of sustainability into Modern Portfolio Theory (MPT) optimization by introducing stepwise filtration and optimization. This study acknowledges the growing importance of sustainability in investment strategies and modifies the traditional MPT framework to include environmental, social, and governance (ESG) factors. A systematic filtration process is conducted where each asset undergoes a step-by-step filtration based on different ESG criteria. For each filtration step, portfolio optimization is performed to find the most efficient portfolios under the filtered criteria. The effect of each filtration on portfolio risk and return profile provides insights into the trade-offs between financial performance and sustainability impacts. The findings indicate that investors considering the ethical aspects of ESG can achieve these goals without significantly affecting the portfolio risk and return. However, investors incorporating all aspects of ESG will experience a higher drop in the efficient frontier. Moreover, while investigating an additional index, including more companies, investors can attain a better portfolio profile while incorporating all aspects of ESG. A central ambition of this study has been enlighten investors regarding the different aspects of ESG and the trade-offs of integrating sustainability into investment practices. Thus, this study seeks to refine the investor decision-making process and encourage investors to make more informed sustainable decisions. / Detta examensarbete undersöker hur hållbarhet kan integreras i Modern Portfolio Theory (MPT) genom att introducera en stegvis filtrering och optimering. Denna studie framhäver den växande betydelsen av hållbarhet inom investeringsstrategier och modifierar det tradionella ramverket för MPT för att inkludera miljön, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). En systematisk filtreringsprocess genomförs där varje tillgång genomför en iterativ filtrering baserad på ESG-kriterier. För varje filtreringssteg utförs portföljdoptimering för att hitta de mest effektiva portföljerna under den filtrerade kriterierna. Denna process ger insikt i avvägningarna mellan finansiell avkastning och hållbarhetseffekter. Resultaten indikerar att investerare som beaktar de etiska aspekter kan uppnå dessa mål utan att nämnvärt påverka portföljens risk och avkastningsprofil. Dock, investerare som beaktar samtliga aspekter av ESG kommer att uppleva en större minskning av den effektiva fronten. Dessutom kan investerare, genom utforskning av ett kompletterande index som innefattar ett större urval av företag, uppnå en förbättrad portföljprofiler samtidigt som alla ESG-aspekter beaktas. En central ambition för denna studie har varit att upplysa investerare om de olika aspekterna av ESG och avvägningarna med att integrera hållbarhet i investeringspraxis. Således, strävar denna studie efter att förbättra investerarnas beslutprocess och uppmuntra investerare till att fatta med informerade hållbara beslut.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.

The financial markets have a complex structure and the modelling techniques have recently been more and more complicated. So for a portfolio manager it is very important to find better and more sophisticated modelling techniques especially after the 2007-2008 banking crisis. The idea in this thesis is to find the connection between the components in macroeconomic environment and portfolios consisting of assets from OMX Stockholm 30 and use these relationships to perform Tactical Asset Allocation (TAA). The more specific aim of the project is to prove that dynamic modelling techniques outperform static models in portfolio theory. / Den finansiella marknaden är av en väldigt komplex struktur och modelleringsteknikerna har under senare tid blivit allt mer komplicerade. För en portföljförvaltare är det av yttersta vikt att finna mer sofistikerade modelleringstekniker, speciellt efter finanskrisen 2007-2008. Idéen i den här uppsatsen är att finna ett samband mellan makroekonomiska faktorer och aktieportföljer innehållande tillgångar från OMX Stockholm 30 och använda dessa för att utföra Tactial Asset Allocation (TAA). Mer specifikt är målsättningen att visa att dynamiska modelleringstekniker har ett bättre utfall än mer statiska modeller i portföljteori.

This thesis evaluates the mean-variance analysis framework by comparing the performance of an optimized portfolio consisting of stocks from the Dow Jones Industrial Average to the performance of the Dow Jones Industrial Average index itself. The results show that the optimized portfolio performs better than the corresponding index when evaluated on the period between 2015 and 2019. However, the variance of the returns are high and therefore it is difficult to determine if mean-variance analysis performs better than its corresponding index in the general case. Furthermore, it is shown that individual stocks can still influence the movement of an optimized portfolio significantly, even though the model is supposed to diversify firm-specific risk. Thus, the authors recommend modifying the model by restricting the amount that is allowed to be invested in a single stock, if one wishes to apply mean-variance analysis in reality. To be able to draw further conclusions, more practical research within the subject needs to be done. / Denna uppsats utvärderar ramverket ”mean-variance analysis” genom att jämföra prestandan av en optimerad portfölj bestående av aktier från Dow Jones Industrial Average med prestandan av indexet Dow Jones Industrial Average självt. Resultaten visar att att den optimerade portföljen presterar bättre än motsvarande index när de utvärderas på perioden 2015 till 2019. Dock är variansen av avkastningen hög och det är därför svårt att bedöma om mean-variance analysis generellt sett presterar bättre än sitt motsvarande index. Vidare visas det att individuella aktier fortfarande kan påverka den optimerade portföljens rörelser, fastän modellen antas diversifiera företagsspecifik risk. På grund av detta rekommenderar författarna att modifiera modellen genom att begränsa mängden som kan investeras i en individuell aktie, om man önskar att tillämpa mean-variance analysis i verkligheten. För att kunna dra vidare slutsatser så krävs mer praktisk forskning inom området.