<p>Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.</p>

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.

The primary purpose of this paper is to analyse the effect of the market reaction to stock recommendations published by Swedish banks. The market price reactions will also be compared to the OMXSPI index to analyse if it is possible to earn higher returns by following the recommendations. Previous studies suggest that the effect of stock recommendations leads to higher trading volumes and returns. While previous studies suggest that there is an effect, the effect from stock recommendation is not long lasting. The data collected consist of 659 stock recommendations from the biggest banks in Sweden. The results of the paper are in line with previous studies on the subject. The results suggest that buy recommendations lead to increased trading volumes and returns on the publication day. We also find that the cumulative average return from the recommendations is slightly higher than the index on the publication date. / Huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka marknadsreaktioner på aktierekommendationer utgivna av svenska banker. Syftet är även att jämföra marknadens prisreaktioner med OMXSPI index för att undersöka huruvida avkastningen från rekommendationerna överträffar index. Tidigare forskning har visat att aktierekommendationer leder till högre avkastning och högre handelsvolym. Effekten är däremot inte bestående på längre sikt. Datainsamlingen innehåller 659 aktierekommendationer från storbankerna i Sverige. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet visar att köprekommendationer leder till att avkastningen och handelsvolymen ökar i genomsnitt på kort sikt. Studien finner även att den kumulativa avkastningen från rekommendationerna är något högre än index på publiceringsdagen.

Gällande den drastiska ökningen av hållbarhetens popularitet i samhället, har denna uppsats lagt en fot i ämnet. Uppsatsens syfte är att undersöka skillnader i avkastning i förhållande till tagen risk mellan sparformerna investmentbolag och fonder. Sparformerna har även kategoriserats i olika ESG-kategorier; hög, låg och obefintlig. Uppsatsens data har samlats in i form av historiska data för de utvalda investmentbolagen och fonderna via systemet Infront. Statistiska analyser har sedan gjorts med hjälp av ANOVA-tester, först och främst för de sex olika portföljerna med ESG-kategoriseringen och slutligen för sparformerna i sig. ANOVA-testerna påvisar inte någon signifikant skillnad mellan portföljernas avkastning och risk, vilket innebär att skillnaderna i avkastning och risk inte var tillräckligt stora för att kunna visa resultat. Vidare blev det ingen signifikant skillnad mellan sparformernas avkastning, däremot visades en signifikant skillnad gällande jämförelsen mellan sparformernas risk. Detta innebär att urvalets fonder hade en relativt låg risk jämfört med investmentbolagen, och slutsatsen blir då att investerare bör överväga investeringar i fonder utifrån denna studie. Något som läsaren bör ha i åtanke är att studien inte gäller för samtliga fonder och investmentbolag, utan är en förminskad undersökning vad gäller antalet fonder och investmentbolag som uppsatsen redogör för. Uppsatsens resultat bör därför tas med försiktighet. / <p>Med tanke på Corona-viruset gjordes både presentationen och oppositionen via Zoom.</p>

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.

This study will investigate how Joel Greenblatts magic formula has performed on the Swedish stock market compared to the OMXSPI index. The study will also investigate how different portfolio sizes when using the magic formula will perform in a risk perspective to see if it has been more rewardable to take more risk.

Intresset för sparande och aktiemarknaden har ökat kraftigt på senare år. Det kan delvis förklaras av att aktiemarknaden har blivit betydligt mer lättillgänglig med den digitala utvecklingen vilket har skapat nya förutsättningar för privatsparare att ta del av aktiemarknaden. Sverige och stora delar av omvärlden har även befunnit sig i en period med fallande marknadsräntor på senare år vilket även det kan ha lett till ett ökat sparande i aktier. Detta väckte intresset hos författarna att utföra denna studie under en tidsperiod med stora förändringar för investerare. Syftet med denna studie är att undersöka ifall en tillväxtorienterad strategi har skapat en högre riskjusterad avkastning än en värdeorienterad strategi under en period som präglats av en lågräntemiljö på den svenska aktiemarknaden. Data från Eikon och SHoF har samlats in för att utforma portföljer utifrån nyckeltalen P/E och P/B i enlighet med studiens definition av värde eller tillväxtaktier. Därefter har portföljernas riskjusterade avkastning beräknats genom två faktormodeller, Carhart 4-faktormodell och Fama &amp; French 3-faktormodell. Portföljernas alfa har sedan jämförts för att få svar på om värde eller tillväxtportföljerna har genererat den högsta överavkastningen. Resultatet indikerar att tillväxtportföljerna har presterat bättre än värdeportföljerna om alla portföljers alfa summeras. Tillväxtportföljen P/B höga är den portfölj som har haft det högsta överavkastningen. Värdeportföljen P/E låga hade även den en överavkastning mot marknaden om än lägre än P/B höga. Resultatet skiljer sig mot tidigare studiers resultat generellt i och med att för de flesta tidsperioder och marknader så har en värdepremie funnits. Resultatet för denna studie indikerar att tillväxtportföljerna har gått väldigt starkt under andra halvan av tidsperioden, under denna tidsperiod så blev även marknadsräntorna i Sverige negativa.

<p>Research Questions:</p><p>• Will a portfolio based on value stocks, on a risk-adjusted basis, outperform a portfolio based on growth stocks on the Stockholm Stock Exchange?</p><p>• Is the superior strategy able to generate abnormal risk adjusted returns by beating the OMXS in-dex?</p><p>Purpose:</p><p>The purpose is to investigate if an investor by purchasing a portfolio based on value stocks will outperform a portfolio based on growth stocks. Furthermore the authors aim to examine if the superior portfolio can beat the OMXS index and create abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange.</p><p>Method:</p><p>The quantitative research method is used when gathering information. To deter-mine which stocks to include each year between 1993 to 2005 the price-to-book ratio (P/B) is used. Based on this multiple the sample is divided into two extreme groups of low and high P/B companies. These two groups are further divided according to their price-to-earning ratios (P/E). This creates four portfolios, which symbolizes value and growth stocks. Each portfolio’s return is recorded annually during the 12 year period. The returns are risk-adjusted in order to find the superior portfolio. This portfolio is then compared with the OMXS index for the same period to find out whether it has created an abnormal return.</p><p>Conclusion:</p><p>The superior and most extreme value portfolio, consisting of stocks with low P/B and low P/E ratios generated a cumulative risk-adjusted return of 1908% between 1993-2005 and beat the most extreme growth portfolio consisting of high P/Bs and high P/Es which generated a negative cumulative return. The superior portfolio was also able to beat the OMXS index during the years of 1993-2005, generating an abnormal risk-adjusted return of 7.77 times that of the OMXS index.</p> / <p>Frågeställningar:</p><p>• Kommer en portfölj baserad på värdeaktier, på en riskjusterad basis att slå en portfölj baserad på tillväxtaktier på Stockholmsbörsen?</p><p>• Kan den vinnande strategin skapa en riskjusterad överavkastning över OMXS index?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet är att undersöka om en investerare, genom att köpa en portfölj baserad på värdeaktier, kan slå en portfölj baserad på tillväxtaktier. Vidare har författarna som mål att undersöka om den vinnande portföljen kan slå OMXS-index och skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden.</p><p>Metod:</p><p>Informationsinsamlingen till uppsatsen har en kvantitativ ansatts som grund. För att avgöra vilka aktier som ska inkluderas i undersökningen mellan åren 1993 till 2005 har författarna använt sig av nyckeltalet aktiekurs över eget kapital (P/B-tal). Med det här nyckeltalet till grund har urvalet delats upp i två extremgrupper, lågt och högt P/B. Dessa två grupper delades upp ytterligare efter dess aktiekurs över vinst (P/E-tal). Detta skapar fyra portföljer som symboliserar värde- och tillväxtaktier. Avkastning på portföljerna mäts årli-gen under 12 år och sedan riskjusteras för att hitta den mest lönsamma portföljen. Denna portfölj jämförs sedan med OMXS-index för samma period för att se om portföljen har skapat överavkastning.</p><p>Slutsats:</p><p>Den bästa och mest extrema värdeaktieportföljen som bestod av lågt P/B och lågt P/E skapade en kumulativ riskjusterad avkastning på 1908% och slog den mest extrema tillväxtportföljen som genererade en negativ kumulativ avkastning. Den bästa portföljen slog också OMXS-index under åren 1993 till 2005 och skapade en riskjusterad överavkast-ning på 7.77 gånger OMXS.</p>

Research Questions: • Will a portfolio based on value stocks, on a risk-adjusted basis, outperform a portfolio based on growth stocks on the Stockholm Stock Exchange? • Is the superior strategy able to generate abnormal risk adjusted returns by beating the OMXS in-dex? Purpose: The purpose is to investigate if an investor by purchasing a portfolio based on value stocks will outperform a portfolio based on growth stocks. Furthermore the authors aim to examine if the superior portfolio can beat the OMXS index and create abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange. Method: The quantitative research method is used when gathering information. To deter-mine which stocks to include each year between 1993 to 2005 the price-to-book ratio (P/B) is used. Based on this multiple the sample is divided into two extreme groups of low and high P/B companies. These two groups are further divided according to their price-to-earning ratios (P/E). This creates four portfolios, which symbolizes value and growth stocks. Each portfolio’s return is recorded annually during the 12 year period. The returns are risk-adjusted in order to find the superior portfolio. This portfolio is then compared with the OMXS index for the same period to find out whether it has created an abnormal return. Conclusion: The superior and most extreme value portfolio, consisting of stocks with low P/B and low P/E ratios generated a cumulative risk-adjusted return of 1908% between 1993-2005 and beat the most extreme growth portfolio consisting of high P/Bs and high P/Es which generated a negative cumulative return. The superior portfolio was also able to beat the OMXS index during the years of 1993-2005, generating an abnormal risk-adjusted return of 7.77 times that of the OMXS index. / Frågeställningar: • Kommer en portfölj baserad på värdeaktier, på en riskjusterad basis att slå en portfölj baserad på tillväxtaktier på Stockholmsbörsen? • Kan den vinnande strategin skapa en riskjusterad överavkastning över OMXS index? Syfte: Syftet är att undersöka om en investerare, genom att köpa en portfölj baserad på värdeaktier, kan slå en portfölj baserad på tillväxtaktier. Vidare har författarna som mål att undersöka om den vinnande portföljen kan slå OMXS-index och skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Metod: Informationsinsamlingen till uppsatsen har en kvantitativ ansatts som grund. För att avgöra vilka aktier som ska inkluderas i undersökningen mellan åren 1993 till 2005 har författarna använt sig av nyckeltalet aktiekurs över eget kapital (P/B-tal). Med det här nyckeltalet till grund har urvalet delats upp i två extremgrupper, lågt och högt P/B. Dessa två grupper delades upp ytterligare efter dess aktiekurs över vinst (P/E-tal). Detta skapar fyra portföljer som symboliserar värde- och tillväxtaktier. Avkastning på portföljerna mäts årli-gen under 12 år och sedan riskjusteras för att hitta den mest lönsamma portföljen. Denna portfölj jämförs sedan med OMXS-index för samma period för att se om portföljen har skapat överavkastning. Slutsats: Den bästa och mest extrema värdeaktieportföljen som bestod av lågt P/B och lågt P/E skapade en kumulativ riskjusterad avkastning på 1908% och slog den mest extrema tillväxtportföljen som genererade en negativ kumulativ avkastning. Den bästa portföljen slog också OMXS-index under åren 1993 till 2005 och skapade en riskjusterad överavkast-ning på 7.77 gånger OMXS.

Den här uppsatsen undersöker hur aktiekursen reagerar när bolag offentliggör information angående ett VD-byte. Studien undersöker både frivilliga uppsägningar och avsked av VD:n på bolag noterade på Stockholmsbörsen mellan år 2011 och 2018. För att kunna undersöka aktiekursens reaktion har MacKinlays form av eventstudie tillämpats på 90 bolag. Bolags aktiekurs tenderar att reagera negativt vid ett tillkännagivande angående ett byte av verkställande direktör. Studien finner signifikanta resultat beroende på om bytet varit frivillig uppsägning eller avsked under eventdagen. Undersökningen påvisar signifikanta resultat på aktiekursen när investerare haft kännedom om ersättare och om tillkännagivandet skett innan ett byte. / This paper examines how the share price responds when companies publish information regarding a change of CEO. All the companies that are examined are listed on the Stockholm Stock Exchange between 2011 and 2018. The study is based on a sample of 90 companies where the CEO has been replaced. Of the entire sample there has been 65 voluntary CEO´s changes and 25 involuntary. To investigate how the share price react we use MacKinlays (1997) form of event study. This study also examines how different factors effect the reaction of the share price. These factors are; the availability of a successors, the size of the firm, the time interval between the event day and the day the CEO leaves the company. We find that the market tends to react negatively at the event day. We also find a significant difference between voluntary and involuntary change of CEO a few days after the event. The involuntary change of CEO´s tends to give a positive market reaction and the voluntary a continued negative market reaction. When companies announce a change of CEO simultaneously as they announce successors the market tends to react positively.