I dagens premiepensionssystem finns det två typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillväxtmarknadsfonder lyckas uppnå en högre riskjusterad avkastning än valt jämförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillväxtmarknadsfonder under åren 2007-2013. Som mått på den riskjusterade avkastningen används i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har två olika varianter av contingency tables använts för att mäta persistensen både på kort och lång sikt. Sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och riskjusterad avkastning har undersökts med hjälp av en regression där 1-R2 används som den oberoende variabeln och Jensens alpha som den beroende variabeln. Resultatet från studien visar att varken de aktivt förvaltade Sverigefonderna eller de aktivt förvaltade tillväxtmarknadsfonderna sett över hela perioden lyckas nå en högre riskjusterad avkastning än index. Sett till enskilda år lyckas både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna nå en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Av resultatet framgår det vidare att Sverigefonderna tenderar att överprestera index när det föreligger högkonjunktur och underprestera index när det är lågkonjunktur i ekonomin. Tillväxtmarknads- fondernas prestationer är dock inte lika konjunkturberoende som Sverigefondernas. Varken Sverigefonderna eller tillväxtmarknadsfonderna uppvisar någon persistens i sina prestationer på lång sikt. På kort sikt uppvisar både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna persistens i sina prestationer under enstaka tidsperioder. När det gäller sambandet mellan den riskjusterade överavkastningen (Jensens alpha) och graden av aktiv förvaltning (1-R2) sett över hela perioden föreligger det för Sverigefonderna ett negativt samband medan tillväxtmarknadsfonderna uppvisar ett positivt samband. Sett till enskilda år varierar sambandet både för Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna mellan att vara positivt och negativt.

<p>Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år.</p><p>Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder.</p><p>Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på.</p><p>Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte.</p><p>Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.</p>

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år. Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder. Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på. Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte. Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder. Tretton av dessa är aktivt förvaltade och tre indexfonder är med som referens. Alla fonder har SIX Portfolio Return Index som sitt jämförelseindex. Resultatet av denna undersökning visar på att flera av de svenska fonderna inte når upp till önskad aktivitetsnivå. Detta kan innebära att det existerar en stor andel dolda indexfonder på den svenska marknaden.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad. Vi finner att aktivitetsgraden verkar negativt på prestation samt att aktivitetsgrad är bättre på att förutsäga prestation än Tracking Error.

This thesis intends to examine which form of savings, open-end funds and closed-end funds, is most profitable in terms of return and risk. The study aims to appose if Sweden’s economic cycle and market state affects the savings performance. This study outset from a quantitive research method whereafter historical data has been gathered in order to measure return and risk. The thesis performed an exhaustive survey which included 33 open-end funds and ten closed-end funds. The researched period is delimited to the time period 2008-01-01 to 2016-12-31. Open-end funds show that they have a higher systematic return in relation to taken risk. Furthermore, results show that neither form of saving explicitly differ from the different economic cycles and market states.

I Sverige har fonder länge varit en populär sparform, där åtta av tio svenskar investerat i fonder. Det råder dock oklarheter när det kommer till vilken form av fonder som är bäst att investera i om man söker hög avkastning. Det finns studier som visar på att aktivt förvaltade fonder inte kan överprestera index i längre perioder och det finns studier som också visar på motsatsen i kortare perioder. Den effektiva marknads hypotesen, modern portföljvalsteori och andra teorier är diskuterade som bakgrund i denna studie. Den här studien studerar svenska aktivt förvaltade fonder och ett jämförande index vid uppgångar och nedgångar, det vill säga kortare perioder av nedgång eller uppgång på marknaden. Beta och sharpekvoten är två prestationsmått tas fram för att jämföra aktivt förvaltade fonder med SIXRX indexet. Syftet med studien är att se om de aktivt förvaltade fonderna har en högre riskjusterad avkastning än SIXRX i nedgångar, respektive uppgångar på den svenska marknaden. Studien visar ett resultat som tyder på att fonder i de tre nedgångs perioderna har bättre avkastning än index, både vad det gäller beta och sharpekvot. När det däremot kommer till uppgångarna som står för resterande fyra perioder är resultatet blandat. Betavärdet tyder på att fonderna under uppgångar inte presterat bättre än jämfört index, men enligt sharpekvoten har de aktivt förvaltade fonderna en högre riskjusterad avkastning i alla uppgångar. / In Sweden, funds have long been a popular form of savings, with eight out of ten Swedes investing in funds. However, when it comes down to what kind of funds is best to invest in if you are looking for high returns it's hard to know what kind is the best. There are studies that show that hedge funds cannot outperform indexes for longer periods and there are studies that can show the opposite in shorter periods. The effective market hypothesis, mean variance theory and other theories are discussed as background in this study. This study studies Swedish actively managed funds and a price index for upturns and declines on the market. Beta and the Sharpe ratio are two performance metrics to compare actively managed funds with the SIXRX index. The purpose of the study is to see if the active management of the funds has a higher risk-adjusted return than SIXRX in downturns and upturns in the market. The study shows a result that indicates that the three downturn periods have better returns than the index, both in terms of beta and Sharpe ratio. When that comes to the periods when the index has a positive return that account for the remaining four periods, the result is mixed. The beta value indicates that the funds during upturns did not perform better than the Price Index, but according to the Sharpe ratio the active managed funds have a better Sharpe ratio during these periods of time.

Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling. Vidare kommer det under teorin redogöras för en rad tidigare forskning inom aktiv förvaltning. Det kommer även förklaras vad hypotesen om effektiva marknader är och vad den innebär. I empiren genomförs en undersökning av några av de största Sverigefonderna med målet att utreda deras prestation mot jämförelseindex. I analysavsnittet kommer resultaten från undersökningen att analyseras och sammanfattas. Efter en sammanställning av tidigare forskning finner man ett blandat resultat. En del forskning når slutsatsen att aktivt förvaltade fonder ej överpresterar sina jämförelseindex. Samtidigt som annan forskning når den motsatta slutsatsen om att aktiva fonder visar en bättre avkastning än jämförelseindex. Efter en genomgång av tidigare forskning går det ej att dra några otvivelaktiga slutsatser om att aktiv förvaltning skapar ett värde. Den undersökning som genomförs visar att en stor majoritet av de valda fonderna underpresterat sitt jämförelseindex under den utvalda perioden. Slutsatsen nås att aktiv förvaltning kan löna sig under särskilda marknadsförhållanden men att fonderna generellt har svårt att prestera bättre än sitt jämförelseindex. Detta tillsammans med höga förvaltningsavgifter gör aktivt förvaltade fonder till ett dyrt och ineffektivt sparande.

Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare. I detta arbete har en studie gjorts  över sex stycken köpcentrum i Stockholmsregionen. Studien syftar på att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för utveckling av ett köpcentrum samt om det i Stockholm pågår en "renoveringshets". En analys över varför vissa köpcentrum är framgångsrikare än andra har även gjorts. Betydelsen av utveckling och aktiv förvaltning har växt. När ett köpcentrum inte längre klarar av att möta behovet från konsumenter eller hyresgäster, om byggnadens tekniska standard inte är hållbar eller när konkurrensen blir för stor kan det behövas en utveckling av något slag. Utveckling kan även ses som en värdehöjande åtgärd för att säkra ägarnas investering och öka dess avkastning. Olika faktorer som påverkar utvecklingen kan vara marknad, koncept, design samt timingsfaktorer. Timingsfaktorn har tillsammans med aktiv förvaltning stor betydelse för hur framgångsrikt köpcentrumet kommer att vara. Den allt ökande takten på renoveringar i Stockholmsregionen har inget att göra med en hets på marknaden. En ökande detaljhandeln i kombination med allt mer krävande konsumenter har påverkat köpcentrumen och skapat behovet av utveckling. För att lyckas måste köpcentrumen kunna erbjuda mer än en vanlig shoppingupplevelse och en renovering är en del av den utvecklingen. Mervärden, ett slående koncept och en bra butiksmix är några av faktorer som har blivit allt viktigare på dagens marknad.

Sweden's fund savings have increased in recent years. Both young and old people have started saving in everything from investment savings accounts to fund accounts, and in 2020, we reached a record level of savings. Funds are the most common way that the Swedish people save, and funds can be managed in different ways, such as through passive or active management. In this study, we have looked at actively managed funds, specifically at the key figure active share and whether this can benefit the returns for funds. The key figure's attribute is to compare the percentage of the fund's total assets that are considered different from the fund's benchmark index. We have chosen to look at a number of Swedish funds between 2018-2022, where we would find out the difference between active funds with a high active share compared to active funds with a low active share. Through our research questions, we have developed various theories and methods to investigate under which circumstance active share affects the return of funds. The conclusion that can be drawn from the various research questions was made through hypotheses about active share to see the key figure's impact on the research questions. Hypothesis one showed that active share has a positive impact on the fund's return when the benchmark index is positive. Hypothesis two shows that the risk-adjusted return is positively affected by active share when the index increases or slightly decreases, but more negatively when the index moves further down. Hypothesis three showed that highly active funds outperformed their benchmark indexes by about 2%. In the last hypotheses, we found that small-cap funds with higher active shares had higher returns than large-cap funds, with a difference of about 3%.