Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling. Vidare kommer det under teorin redogöras för en rad tidigare forskning inom aktiv förvaltning. Det kommer även förklaras vad hypotesen om effektiva marknader är och vad den innebär. I empiren genomförs en undersökning av några av de största Sverigefonderna med målet att utreda deras prestation mot jämförelseindex. I analysavsnittet kommer resultaten från undersökningen att analyseras och sammanfattas. Efter en sammanställning av tidigare forskning finner man ett blandat resultat. En del forskning når slutsatsen att aktivt förvaltade fonder ej överpresterar sina jämförelseindex. Samtidigt som annan forskning når den motsatta slutsatsen om att aktiva fonder visar en bättre avkastning än jämförelseindex. Efter en genomgång av tidigare forskning går det ej att dra några otvivelaktiga slutsatser om att aktiv förvaltning skapar ett värde. Den undersökning som genomförs visar att en stor majoritet av de valda fonderna underpresterat sitt jämförelseindex under den utvalda perioden. Slutsatsen nås att aktiv förvaltning kan löna sig under särskilda marknadsförhållanden men att fonderna generellt har svårt att prestera bättre än sitt jämförelseindex. Detta tillsammans med höga förvaltningsavgifter gör aktivt förvaltade fonder till ett dyrt och ineffektivt sparande.

<p>I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs?</p><p>Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.</p>

<p>Bakgrund: 4 av 5 svenskar äger aktier i någon form och det är många som är intresserade av att maximera sin avkastning. Det har lett till att det skrivs mycket i media om olika sätt att få avkastning högre än marknaden. Om det skulle vara möjligt att nå överavkastning är det en indikation på att marknaden inte är effektiv.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det historiskt har gått att nå en överavkastning genom tillämpa momentum- eller motsatstrategin på den svenska aktiemarknaden. Syftet är även att testa om den svenska aktiemarknaden har varit effektiv i svag form.</p><p>Genomförande: Momentumstrategin testades genom att portföljer formades med de tio aktier som har haft högst relativ prisstyrka de senaste sex månaderna. Portföljernas marknadsjusterade avkastning har sedan följts i sex månader. Motsatsstrategin testades genom att vinnarportföljer formades med de tio aktier som har haft högst avkastning de senaste tre åren och förlorarportföljer formades för de med lägst avkastning. Portföljernas marknadsjusterade avkastningar under de kommande tre åren jämfördes sedan med varandra.</p><p>Slutsats: Vi har kommit fram till att det har gått att nå en överavkastning med hjälp av momentumstrategin och att den har fungerat bäst i perioder av stabila uppgångar. Det har däremot inte gått att få överavkastning med hjälp av motsatsstrategin. Vi menar att resultatet beror på att marknaden underreagerar. Därmed kan vi säga att den svenska aktiemarknaden under den undersöka tidsperioden inte har varit effektiv i svag form.</p> / <p>Background: 4 out of 5 Swedes own stocks in some form and many people are interested in maximising their profits. This has led to a lot of publicity in ways to get profits higher than the market. The eventual possibility to receive abnormal returns indicates that the market is inefficient.</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate if it historically has been possible to receive abnormal returns by implementing momentum- and contrarian strategies on the Swedish stock market. The purpose is also to test if the Swedish stock market has been efficient in weak form.</p><p>Implementation: The momentum strategy was tested by forming portfolios consisting of the ten stocks with the highest relative price strength over the last six months. The portfolio abnormal returns were then followed for the following six months. The contrarian strategy was tested by forming winner portfolios consisting of the ten stocks with the highest abnormal returns over the last three years. Loser portfolios were formed of the ten stocks with the lowest abnormal returns over the last three years. The portfolios abnormal returns were then compared to each other for the following three years.</p><p>Conclusion: We have reached the conclusion that it has been possible to receive abnormal returns by using the momentum strategy. It has been the most successful in periods of steady raises. The contrarian strategy has not generated any excess returns. We believe that reason for the results is that the market under reacts. Therefore we can state that the Swedish stock market not has been efficient in weak form during the examined period.</p>

Bakgrund: 4 av 5 svenskar äger aktier i någon form och det är många som är intresserade av att maximera sin avkastning. Det har lett till att det skrivs mycket i media om olika sätt att få avkastning högre än marknaden. Om det skulle vara möjligt att nå överavkastning är det en indikation på att marknaden inte är effektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det historiskt har gått att nå en överavkastning genom tillämpa momentum- eller motsatstrategin på den svenska aktiemarknaden. Syftet är även att testa om den svenska aktiemarknaden har varit effektiv i svag form. Genomförande: Momentumstrategin testades genom att portföljer formades med de tio aktier som har haft högst relativ prisstyrka de senaste sex månaderna. Portföljernas marknadsjusterade avkastning har sedan följts i sex månader. Motsatsstrategin testades genom att vinnarportföljer formades med de tio aktier som har haft högst avkastning de senaste tre åren och förlorarportföljer formades för de med lägst avkastning. Portföljernas marknadsjusterade avkastningar under de kommande tre åren jämfördes sedan med varandra. Slutsats: Vi har kommit fram till att det har gått att nå en överavkastning med hjälp av momentumstrategin och att den har fungerat bäst i perioder av stabila uppgångar. Det har däremot inte gått att få överavkastning med hjälp av motsatsstrategin. Vi menar att resultatet beror på att marknaden underreagerar. Därmed kan vi säga att den svenska aktiemarknaden under den undersöka tidsperioden inte har varit effektiv i svag form. / Background: 4 out of 5 Swedes own stocks in some form and many people are interested in maximising their profits. This has led to a lot of publicity in ways to get profits higher than the market. The eventual possibility to receive abnormal returns indicates that the market is inefficient. Purpose: The purpose of the study is to investigate if it historically has been possible to receive abnormal returns by implementing momentum- and contrarian strategies on the Swedish stock market. The purpose is also to test if the Swedish stock market has been efficient in weak form. Implementation: The momentum strategy was tested by forming portfolios consisting of the ten stocks with the highest relative price strength over the last six months. The portfolio abnormal returns were then followed for the following six months. The contrarian strategy was tested by forming winner portfolios consisting of the ten stocks with the highest abnormal returns over the last three years. Loser portfolios were formed of the ten stocks with the lowest abnormal returns over the last three years. The portfolios abnormal returns were then compared to each other for the following three years. Conclusion: We have reached the conclusion that it has been possible to receive abnormal returns by using the momentum strategy. It has been the most successful in periods of steady raises. The contrarian strategy has not generated any excess returns. We believe that reason for the results is that the market under reacts. Therefore we can state that the Swedish stock market not has been efficient in weak form during the examined period.

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs? Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.

BAKGRUND: Investerare har försökt slå marknaden så länge kapitalmarknader har funnits. En investeringsstrategi som använts är ”Dogs of the Dow”. Investeringsstrategin bygger på att investera i de bolagen med högst utdelningsandel. Vedertagna ekonomiska teorier förespråkar även att investeringar i stabila utdelningsbolag ger möjlighet att generera riskjusterad överavkastning. Det finns idag motstridiga bevis från olika aktiemarknader huruvida det går att skapa riskjusterad överavkastning genom placeringar i högutdelande bolag. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka om det går att skapa högre riskjusterad avkastning än SIX Return Index (.SIXRX) genom att placera i de aktierna med högst direktavkastning på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien att undersöka både huruvida ”Dogs of the Dow”- strategin och en investeringsstrategi i stabila utdelningsbolag kan generera riskjusterad överavkastning jämfört med index på Stockholmsbörsen. GENOMFÖRANDE: Det skapas två portföljstrategier där den ena utgår från ”Dogs of the Dow” och den andra utgår från placeringar i stabila utdelningsaktier. Studien är en kvantitativ undersökning där data samlas in från välrenommerade databaser. Portföljerna innehåller tio bolag som rebalanseras varje år för att sedan justeras för risk och transaktionskostnader. SLUTSATS: Studien presenterar inga bevis för att det går att skapa riskjusterad överavkastning med utgångspunkt i ”Dogs of the Dow”-strategin på Stockholmsbörsen. Däremot visar studien att det med hjälp av placeringar i stabila utdelningsbolag går att skapa riskjusterad överavkastning på Stockholmsbörsen men utan statistiskt signifikans. / BACKGROUND: Investors have been trying to beat the market for as long as capital markets have existed. An investment strategy used to outperform the market is “Dogs of the Dow”. The investment strategy is based on investing in the companies with the highest dividend yield. Economic theories argue that investments in companies with stable dividend payouts are able to create risk-adjusted excess returns. There are contradictory evidence from different markets whether it is possible to earn risk-adjusted excess return through high-yield investments. PURPOSE: The purpose of the study is to investigate whether it is possible to earn higher risk- adjusted returns than the SIX Return Index (.SIXRX) through investing in the highest dividend yield companies on the Stockholm Stock Exchange. The study aims to investigate whether the “Dogs of the Dow” strategy and an investment strategy in companies with stable dividend payouts can generate risk-adjusted excess return compared to the SIX Return Index. COMPLETION: There are two portfolio strategies, one of which is based on ”Dogs of the Dow” and the other is based on investments in companies with stable dividend payouts. The quantitative study collects data from reputable databases. The portfolios contain ten companies that are rebalanced each year and the returns are adjusted for risk and transaction costs. CONCLUSION: The study presents no evidence that it is possible to earn risk-adjusted excess return with the “Dogs of the Dow” strategy on the Stockholm Stock Exchange. However, the study shows that investments in companies with stable dividend payouts can earn risk-adjusted excess return on the Stockholm Stock Exchange but without statistical significance.

Bakgrund: Sedan slutet av 1960-talet har flera studier kunnat påvisa drift i aktiepriset efter att ett bolag publicerat en kvartalsrapport, något som benämns som Post-earningsannouncement drift (PEAD). När bolagets resultat varit bättre än det marknaden förväntade sig har aktiepriset fortsatt stiga under en längre period, vilket går emot etablerade hypoteser om en effektiv marknad. Det motsatta har skett när bolaget publicerat ett sämre resultat än vad marknaden förväntat sig. Eftersom den svenska marknaden är relativt outforskad och att den kontinuerligt förändras är det intressant att undersöka om den anomali som nyss beskrivits fortsatt existerar på Stockholmsbörsen, om den går att använda som lönsam investeringsstrategi och huruvida det finns skillnader i aktieprisdrift mellan branscher eftersom det aldrig tidigare studerats. Syfte: Syftet med studien är att analysera huruvida PEAD förekommer på Nasdaq Stockholmsbörsen och om det existerar skillnader i aktieprisdrift mellan branscher under perioden 2014–2018. Studien avser vidare studera om det är möjligt att utforma en lönsam investeringsstrategi baserad på PEAD. Metod: För att uppnå studiens syfte tillämpades en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. För att analysera PEAD på Stockholmsbörsen baserades portföljer på Unexpected Earnings (UE) och två modeller benämnda Buy-and-hold-abnormal returns (BHAR) och Calendar-Time regression model (CTP) användes för att illustrera och testa portföljernas avkastning. Resultat: Studiens resultat tyder på att PEAD fortfarande existerar på Stockholmsbörsen, men att resultatet skiljer sig något från tidigare studier. En drift i positiv riktning påvisas i innevarande studie i portföljer av bolag som publicerat såväl bättre som sämre resultat än vad marknaden förväntat sig. I tidigare studier har portföljer av bolag som publicerat sämre resultat än marknaden förväntat sig istället haft en negativ. Vidare visar resultatet att det återfunnits skillnader i drift mellan undersökta branscher och att PEAD sannolikt inte är en lönsam investeringsstrategi. / Background: Since the end of 1960 several studies has indicated a delay in stock price movements after the publishing of a company's interim report. When the earnings of a company were higher than expected, the stock price continued to rise for an extended period, which contradicts the different hypothesis of efficient markets. The opposite effect was observed when the earnings were lower than expected. Due to the limited number of studies regarding PEAD conducted on the Swedish stock market, and the fact that the stock markets are constantly changing, it is interesting to examine and analyze if the anomaly still exists on Stockholmsbörsen. Another point of interest to research is whether it would be possible to earn abnormal returns through a PEAD investment strategy and analyze if there are differences in drift depending on the industry. Aim: The aim of this study is to analyze whether PEAD exists on Nasdaq Stockholmsbörsen and if differences in stock price drift exists between industries during the period 2014-2018. The study further means to study whether it is possible to implement a profitable investment strategy based on PEAD. Methodology: In order to reach the aim of the study a quantitative method and deductive approach were used. In order to analyze PEAD on the Swedish stock market portfolios based on Unexpected Earnings (UE) were formed and two models named Buy-and-hold-abnormal returns (BHAR) and Calendar-Time regression model (CTP) were used in order to illustrate and test the portfolio returns. Results: The results of the study indicated that PEAD exists on Stockholmsbörsen, but that the results differ from previous studies. A positive drift was observed in both the portfolios which were based on positive and negative earnings surprises in relation to the market's expectations. In previous studies the portfolio based on companies which reported negative earnings surprise had a negative drift, which differs from this study’s results. Furthermore, this study’s results indicate that an investment strategy based on PEAD is not profitable and that differences in drift could be observed depending on the industry.

Background: On January 3, 2018, the discussed MiFID II directive was implemented. The proponents argue that MiFID II increases transparency and benefits the end customers. The critics argue that smaller players are driven out from the market and that companies lose coverage. Although a year has passed, there are few studies on how financial players perceive the effects and how research, that in theory contributes to reduce information asymmetry on the financial market, is affected. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how the Buy and Sell side of equity analysis experience the aftermath of MiFID II one year after the implementation, and what continued impact the directive is expected to have in the long run. This study will more specifically study how equity research, operations, the market and its players got effected by MiFID II. Method: In order to answer the purpose of this study a qualitative method is being used. Moreover, the study has an abductive approach and a case study design in which eight semi-structured interviews were conducted in order to answer the research questions and capture the phenomenological perspective. Conclusion: The study shows that the biggest change that the Buy and Sell side observe MiFID II has had is the unbundling cost of research and execution. This change has led to a decrease in demand, a fall in prices and a decrease in the overall quality of analyzes. The Buy side has reduced the number of counterparties, while the Sell side experienced reduced revenues. / Bakgrund Den 3 januari 2018 infördes det omdiskuterade MiFID II direktivet. Förespråkarna menar att MiFID II ökar transparensen och gynnar slutkunderna. Kritikerna menar att mindre aktörer slås ut och att bolag tappar bevakning. Trots att ett år passerat finns få studier av hur finansiella aktörer såsom fondförvaltare och aktieanalytiker upplever MiFID II:s följder, samt hur aktieanalyser, som i teorin bidrar till att minska informationsasymmetrin på den finansiella marknaden, påverkats. Syfte Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur köp- och säljsidan av aktieanalyser aktieanalyser upplever att MiFID II har haft för följder ett år efter implementeringen, samt hur MiFID II förväntas ha för fortsatt påverkan på sikt. Mer specifikt ämnar studien att undersöka hur verksamheten, marknaden, aktörerna och aktieanalyser påverkats. Metod För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod. Vidare har studien en abduktiv ansats och en fallstudiedesign, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara studiens forskningsfrågor och fånga studiens fenomenologiska perspektiv. Slutsats Studien visar att den största förändringen som respondenterna på köp- och säljsidan upplever att MiFID II haft är uppdelningen av kostnaden för analys och exekvering. Denna förändring har bland annat lett till att efterfrågan minskat, priset sjunkit och den generella kvalitén på analyserna minskat. Köpsidan har dragit ned på antal parter och säljsidan upplever problem medminskade intäkter.