Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som resultat av en ökad medvetenhet för etik- och miljöfrågor i samhället. I takt med denna utveckling har ansvarsfulla investeringar blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning. Fondbolag bestämmer själva vilka placeringskriterier som investeringar måste uppfylla för att ingå i deras etiska och hållbara fonder. Detta skapar förvirrande förutsättningar för privatspararen som vill investera ansvarsfullt. Denna studie har utifrån en kartläggning av Premiepensionens miljö- och etikmärkta fonder studerat hur investeringsstrategier ser ut hos dessa fonder och varför, samt vilka kriterier som måste uppfyllas. Detta har kompletterats med intervjuer med representanter från fem olika institutioner som verkar på fondmarknaden. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av en analysmodell av tre olika investeringsstrategier; negativ screening, positiv screening samt aktiv påverkan. Utöver detta används även legitimitetsteorin; teorin om att företag agerar för att erhålla ett slags erkännande från sina intressenter. Resultatet visar att negativ screening förekommer i störst utsträckning, följt av aktiv påverkan och sist positiv screening. Trots att negativ screening kritiseras av de som är väl insatta i branschen för att vara kontraproduktiv är den ändå mest populär. Avgörande kriterier varierar mellan strategier, men miljö- och socialt ansvar utmärker sig som viktiga bedömningsgrunder. Detta antas vara ett resultat av de ökade kraven som ställs från omvärlden. Resultatet visar att fondbolag är benägna att välja den strategi som utlovar mest legitimitet samt är mest kostnadseffektiv.

Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna. Dessa två metoder kallas för negativ och positiv screening. Även fondbolagen som ingick i denna uppsats använde sig av positiv respektive-negativ-screening.I den här uppsatsen undersöks de moraliska aspekter som finns kring etiskt fondsparande. Det sker även en gransking av hur fondförvaltarna väljer ut de bolag som skall ingå en etisk fond, samt vilka konsekvenser detta får för fonden ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Denna uppsats beskriver dessa två principiellt olika tillvägagångssätt, där båda dessa påvisas vara problematiska. Detta gör att det går att det starkt går att ifrågasätta deras legitimitet.Uppsatsen har bidragit till att undersöka och beskriva huruvida dessa screeningsmetoder är etiskt hållbara genom att använda två olika moralfilosofiska infallsvinklar.Positiv screening är en allt för godtycklig metod som ger upphov till allt för många subjektiva bedömningar för fondförvaltarna. Dessutom bortser positiv screening från om företag har dåliga sidor, utan den fokuserar endast på styrkorna hos ett bolag. Detta gör att icke ansvarstagande bolag kan följa med.Negativ screening är en allt för motsägelsefull metod eftersom att den inte helt tar avstånd från de branscher som den försöker att stänga ute. Bland annat så stänger den inte ute underleverantörer till företag som exkluderas med denna metod. Fondbolagen tillåter också att vissa procent av omsättningen får komma från de branscher man försöker att stänga ute vilket gör att negativ screening förlorar sitt syfte. Dessutom är det tveksamt om fondbolagen överhuvudtaget bör utesluta spelbranschen, alkoholbranschen, eller pornografibranschen på enbart moralfilosofiska grunder.Vidare har även uppsatsen kommit fram till att det är de institutionella kunderna som driver utvecklingen framåt och att de har en stark påverkan på vilka branscher som väljs bort genom negativ screening.

Hållbarhet och etik är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle som även påverkar den finansiella sektorn. Ämnen som CSR och hållbarhetsfrågor har tidigare haft fokus på företagsvärlden men under de senaste åren har även finansvärlden uppmärksammat ämnet, i och med uppkomsten av sociala och etiska investeringar.Tidigare forskning inom området etiska fonder har framförallt handlat om avkastningen och urvalsprocessen av bolag, få studier har gjorts av fondernas etiska prestanda. Den här studien syftar till att fördjupa diskussionen kring de etiska fonderna. Detta görs genom att studera hur fondbolagen bedriver urvalsprocessen och förvaltningen av dessa fonder.I studien används en abduktiv ansats. Det har inneburit att vi har fått komplettera den ursprungliga teoridelen utifrån de svar vi fick under den empiriska insamlingen. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Vi valde att kontakta de fyra storbankernas fondbolag, två AP-fonder samt ytterligare ett fondbolag. Respondenterna som intervjuades bestod av fondförvaltare eller specialister inom hållbarhetsområdet.Resultatet av studien visar att benämningen etiska fonder är på väg bort. Branschen vill inte definiera etik istället talar man om efterträdarna, hållbara och ansvarsfulla fonder. Trots förnekelsen av etiska fonder används en liknande urvalprocess för de hållbara fonderna, därmed kvarstår den problematiken som funnits för de etiska fonderna. Den stora skillnaden idag är att fondbolagen vill agera hållbart och ansvarsfullt på alla plan, både gällande sociala- och miljömässiga aspekter.Studies resultat skiljer sig från tidigare forskning genom att den fokuserar på den etiska prestandan. Undersökningen konstaterar att etikfonderna håller på att försvinna, men ur dem har hållbara fonder fötts. Den här studien har gett ökad kunskap inom ett område som är relativt outforskat. Studien kan därför lämpligtvis användas för framtida forskning. / Sustainability and ethics are discussed all over the world. Subjects as CSR and sustainability related questions were earlier only highlighted by companies. Nowadays even the financial industry has started to focus on those questions, with the emergence of social and ethical investments.Previous research have focused on return or the selection process, very few have studied the ethical performance. This study aims to deepen the discussion about ethical funds. This is done by studying how the fund companies conduct the management of ethical funds.This study is using an abductive approach, which means that we have completed the original theory with more theory after we had done the research on the field. We have used a qualitative method and collected the empirical data by semi-structured interviews. The four largest banks fund companies of Sweden, two pension funds and one additional fund company were interviewed. The respondents were either fund managers or specialists in the area of sustainability.The results of the study show that the term ethical fund is slowly disappearing. No one of the respondents were willing to define ethics, they would rather discuss the successors sustainable- and responsible funds. Despite the denial of ethical funds, similar selection processes for sustainable funds are used as for ethical funds. The problems that have existed for the ethical funds are moving to the sustainable funds. The big difference today is that fund companies have a vision of acting responsible and sustainable at all levels, both in terms of social and environmental aspects.The results differ from previous research, since it focuses on the ethical performance. The study finds that ethical funds are disappearing as time goes by, but out of them have sustainable funds developed. This research has provided increased knowledge in an area that is relatively unexplored. The study can therefore be suitable for future research.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.