<p>The review of the ethical funds literature shows the significant growth of the Socially Responsible Investments (SRI) in the last few decades. The increase of the interest towards SRI indicates that ethical issues have become more essential for the investors. However the number of surveys reveals that financial performance remains of an important concern for the socially responsible investors. Therefore the benchmark analysis of the expected returns and management fees of the ethical mutual funds is chosen as a topic for this thesis research. The risk-adjusted measures are used to analyze and compare the performance of the ethical and non-ethical mutual funds in United Kingdom. The analysis does not indicate the significant difference in the expected returns between the two groups of funds. However this study concludes that on average ethical funds charge higher management fees. Thus investing in ethical funds is more costly but gives about the same returns as investing in conventional funds.</p>

The review of the ethical funds literature shows the significant growth of the Socially Responsible Investments (SRI) in the last few decades. The increase of the interest towards SRI indicates that ethical issues have become more essential for the investors. However the number of surveys reveals that financial performance remains of an important concern for the socially responsible investors. Therefore the benchmark analysis of the expected returns and management fees of the ethical mutual funds is chosen as a topic for this thesis research. The risk-adjusted measures are used to analyze and compare the performance of the ethical and non-ethical mutual funds in United Kingdom. The analysis does not indicate the significant difference in the expected returns between the two groups of funds. However this study concludes that on average ethical funds charge higher management fees. Thus investing in ethical funds is more costly but gives about the same returns as investing in conventional funds.

The supply of ethical funds has increased greatly in Sweden during recent years. The purpose of the thesis is to examine how ethical these funds really are and further-more investigate their financial development. The investment criteria’s for ethical mutual funds that are managed by Swedish companies and institutes are analysed and compared. A content analysis over every fund’s holdings has been done in order to see to what extent they live up to their own ethical standards and to what degree they differ from other mutual funds. The analysis of the ethical funds financial development have been done over the pe-riod 2003-03-31 – 2006-03-31 and financial measures such as Sharpe, M2 RAP and Jensen’s alpha are used. In addition, the fees of the funds are compared, both with each other and with other funds of similar character. The results of the analysis show that the majority of the ethical funds cannot be treated as more ethical than other funds. Regardless of their similarity to other funds they have a slightly worse risk ad-justed performance development than index. So despite the fact that the funds are more or less identical to other funds from an investment perspective the outcome will be higher risk exposing and/or lower returns than their inner indexes. / Utbudet av etiska fonder har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Uppsatsens mål är att kartlägga hur etiska dessa fonder verkligen är samt att undersöka deras finansiella utveckling. Investeringskriterierna för de etiska ak-tiefonder som är förvaltade av svenska företag och institut är analyserade och jämförda. En innehavsanalys av varje fonds aktieinnehav är gjord för att se i vilken utsträckning de lever upp till de etiska krav de själva satt upp och till vil-ken grad de skiljer sig från övriga aktiefonder. Analysen av de etiska fondernas finansiella utveckling är gjord över perioden 2003-03-31 – 2006-03-31 och finansiella mått såsom Sharpe, M2 RAP och Jensen’s alpha har använts. Dessutom har fondavgifterna jämförts, både med var-andra och med andra fonder av liknande karaktär. Resultaten av analyserna vi-sar att majoriteten av de etiska fonderna knappast kan betraktas som mer etiska än andra fonder, samtidigt som de har en något sämre riskkorrigerad utveckling än index. Det vill säga, trots att de till största del är identiska med vanliga aktie-fonder rent innehållsmässigt, så blir utfallet högre riskexponering och/eller läg-re avkastning än deras inbördes index.

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som menas med etisk fond. Uppsatsen kommer att genomföras utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av utvalda fondbolag på den svenska fondmarknaden.  En ökad transparens är önskvärt för att se hur fondbolagen arbetar. Sammanfattningsvis har konsumenterna ett relativt stort ansvar att undersöka vad som faktiskt gömmer sig bakom respektive fondnamn om de vill ha kontroll över sina sparpengar.

<p>The supply of ethical funds has increased greatly in Sweden during recent years. The purpose of the thesis is to examine how ethical these funds really are and further-more investigate their financial development. The investment criteria’s for ethical mutual funds that are managed by Swedish companies and institutes are analysed and compared. A content analysis over every fund’s holdings has been done in order to see to what extent they live up to their own ethical standards and to what degree they differ from other mutual funds.</p><p>The analysis of the ethical funds financial development have been done over the pe-riod 2003-03-31 – 2006-03-31 and financial measures such as Sharpe, M2 RAP and Jensen’s alpha are used. In addition, the fees of the funds are compared, both with each other and with other funds of similar character. The results of the analysis show that the majority of the ethical funds cannot be treated as more ethical than other funds. Regardless of their similarity to other funds they have a slightly worse risk ad-justed performance development than index. So despite the fact that the funds are more or less identical to other funds from an investment perspective the outcome will be higher risk exposing and/or lower returns than their inner indexes.</p> / <p>Utbudet av etiska fonder har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Uppsatsens mål är att kartlägga hur etiska dessa fonder verkligen är samt att undersöka deras finansiella utveckling. Investeringskriterierna för de etiska ak-tiefonder som är förvaltade av svenska företag och institut är analyserade och jämförda. En innehavsanalys av varje fonds aktieinnehav är gjord för att se i vilken utsträckning de lever upp till de etiska krav de själva satt upp och till vil-ken grad de skiljer sig från övriga aktiefonder.</p><p>Analysen av de etiska fondernas finansiella utveckling är gjord över perioden 2003-03-31 – 2006-03-31 och finansiella mått såsom Sharpe, M2 RAP och Jensen’s alpha har använts. Dessutom har fondavgifterna jämförts, både med var-andra och med andra fonder av liknande karaktär. Resultaten av analyserna vi-sar att majoriteten av de etiska fonderna knappast kan betraktas som mer etiska än andra fonder, samtidigt som de har en något sämre riskkorrigerad utveckling än index. Det vill säga, trots att de till största del är identiska med vanliga aktie-fonder rent innehållsmässigt, så blir utfallet högre riskexponering och/eller läg-re avkastning än deras inbördes index.</p>

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna. Dessa två metoder kallas för negativ och positiv screening. Även fondbolagen som ingick i denna uppsats använde sig av positiv respektive-negativ-screening.I den här uppsatsen undersöks de moraliska aspekter som finns kring etiskt fondsparande. Det sker även en gransking av hur fondförvaltarna väljer ut de bolag som skall ingå en etisk fond, samt vilka konsekvenser detta får för fonden ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Denna uppsats beskriver dessa två principiellt olika tillvägagångssätt, där båda dessa påvisas vara problematiska. Detta gör att det går att det starkt går att ifrågasätta deras legitimitet.Uppsatsen har bidragit till att undersöka och beskriva huruvida dessa screeningsmetoder är etiskt hållbara genom att använda två olika moralfilosofiska infallsvinklar.Positiv screening är en allt för godtycklig metod som ger upphov till allt för många subjektiva bedömningar för fondförvaltarna. Dessutom bortser positiv screening från om företag har dåliga sidor, utan den fokuserar endast på styrkorna hos ett bolag. Detta gör att icke ansvarstagande bolag kan följa med.Negativ screening är en allt för motsägelsefull metod eftersom att den inte helt tar avstånd från de branscher som den försöker att stänga ute. Bland annat så stänger den inte ute underleverantörer till företag som exkluderas med denna metod. Fondbolagen tillåter också att vissa procent av omsättningen får komma från de branscher man försöker att stänga ute vilket gör att negativ screening förlorar sitt syfte. Dessutom är det tveksamt om fondbolagen överhuvudtaget bör utesluta spelbranschen, alkoholbranschen, eller pornografibranschen på enbart moralfilosofiska grunder.Vidare har även uppsatsen kommit fram till att det är de institutionella kunderna som driver utvecklingen framåt och att de har en stark påverkan på vilka branscher som väljs bort genom negativ screening.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development. The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio. This study has positivistic research approach and a quantitative method. The method involves some calculations and equations used that will be presented. The study indicates that ethical funds actually deliver better risk adjusted returns than its Swedish benchmark index. It also indicates a trend that ethical funds deliver better excess returns than funds without ethical preferences. Furthermore, the study concludes that no statistical difference between the ethical funds and the benchmark in terms of risk in investment can be demonstrated. One limitation of the study is that the survey mainly includes the Swedish market with Swedish company stakeholders. This means that there may be a need for research in a global market where also cultural aspects need to be considered. It has not previously been quite clear how ethical fund performance in the Swedish market, and at a time when demand for ethical choice increases, the goal of this study was to clarify the performance of ethical funds. / På senare tid har urvalet av etiska fonder ökat, samtidigt som investerare med sociala och moraliska preferenser har blivit allt vanligare på kapitalmarknaden. Det finns idag diskussioner om huruvida etiska fonder presterar bättre eller sämre än fonder utan de etiska kriterierna. Detta innefattar också en livlig diskussion om huruvida investerare är medvetna om konsekvenserna av att investera i etiska fonder. Därför berör studien teorierna kring den rationella- och beslutsteorin, för vilka huvudsakligen styr investeringsbesluten. Studien behandlar också portföljvalsteori då detta är en av de bakomliggande teorierna för fondförvaltning och dess uppkomst. Syftet med denna studie är förklara om de etiska begränsningar i urvalet av värdepapper påverkar risk och avkastning i fondportföljen. I studien kommer en positivistisk forskningssats användas samt en kvantitativ metod. Metoden innefattar en del beräkningar och ekvationer som används och som presenteras. Studien pekar på att de etiska fonderna faktiskt levererar en bättre  riskjusterad  excessavkastning än sitt jämförelseindex på den svenska marknaden. Den visar också tendenser att de etiska fonderna levererar en bättre excessavkastning än de fonderna utan etiska preferenser. Vidare kommer studien fram till att det inte kan påvisas någon statistisk skillnad mellan de etiska fonderna och jämförelseindexet vad det gäller risken i investeringar. En begränsning med studien är att undersökningen huvudsakligen innefattar den svenska marknaden med svenska företagsaktörer. Detta gör att det kan finns behov av forskning på en global marknad där även de kulturella aspekterna behöver bejakas. Eftersom det tidigare har varit ganska oklart vad det gäller etiska fondernas prestanda på den svenska marknaden, och i en tid då efterfrågan på etiska urvalet ökar, är målet med denna studie att bringa klarhet om etiska fonders prestation.

Hållbarhet och etik är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle som även påverkar den finansiella sektorn. Ämnen som CSR och hållbarhetsfrågor har tidigare haft fokus på företagsvärlden men under de senaste åren har även finansvärlden uppmärksammat ämnet, i och med uppkomsten av sociala och etiska investeringar.Tidigare forskning inom området etiska fonder har framförallt handlat om avkastningen och urvalsprocessen av bolag, få studier har gjorts av fondernas etiska prestanda. Den här studien syftar till att fördjupa diskussionen kring de etiska fonderna. Detta görs genom att studera hur fondbolagen bedriver urvalsprocessen och förvaltningen av dessa fonder.I studien används en abduktiv ansats. Det har inneburit att vi har fått komplettera den ursprungliga teoridelen utifrån de svar vi fick under den empiriska insamlingen. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Vi valde att kontakta de fyra storbankernas fondbolag, två AP-fonder samt ytterligare ett fondbolag. Respondenterna som intervjuades bestod av fondförvaltare eller specialister inom hållbarhetsområdet.Resultatet av studien visar att benämningen etiska fonder är på väg bort. Branschen vill inte definiera etik istället talar man om efterträdarna, hållbara och ansvarsfulla fonder. Trots förnekelsen av etiska fonder används en liknande urvalprocess för de hållbara fonderna, därmed kvarstår den problematiken som funnits för de etiska fonderna. Den stora skillnaden idag är att fondbolagen vill agera hållbart och ansvarsfullt på alla plan, både gällande sociala- och miljömässiga aspekter.Studies resultat skiljer sig från tidigare forskning genom att den fokuserar på den etiska prestandan. Undersökningen konstaterar att etikfonderna håller på att försvinna, men ur dem har hållbara fonder fötts. Den här studien har gett ökad kunskap inom ett område som är relativt outforskat. Studien kan därför lämpligtvis användas för framtida forskning. / Sustainability and ethics are discussed all over the world. Subjects as CSR and sustainability related questions were earlier only highlighted by companies. Nowadays even the financial industry has started to focus on those questions, with the emergence of social and ethical investments.Previous research have focused on return or the selection process, very few have studied the ethical performance. This study aims to deepen the discussion about ethical funds. This is done by studying how the fund companies conduct the management of ethical funds.This study is using an abductive approach, which means that we have completed the original theory with more theory after we had done the research on the field. We have used a qualitative method and collected the empirical data by semi-structured interviews. The four largest banks fund companies of Sweden, two pension funds and one additional fund company were interviewed. The respondents were either fund managers or specialists in the area of sustainability.The results of the study show that the term ethical fund is slowly disappearing. No one of the respondents were willing to define ethics, they would rather discuss the successors sustainable- and responsible funds. Despite the denial of ethical funds, similar selection processes for sustainable funds are used as for ethical funds. The problems that have existed for the ethical funds are moving to the sustainable funds. The big difference today is that fund companies have a vision of acting responsible and sustainable at all levels, both in terms of social and environmental aspects.The results differ from previous research, since it focuses on the ethical performance. The study finds that ethical funds are disappearing as time goes by, but out of them have sustainable funds developed. This research has provided increased knowledge in an area that is relatively unexplored. The study can therefore be suitable for future research.

An increase in globalization has led to a growing awareness of climate change, ethical values, and sustainable development. The fund industry has become more socially responsible, with fund managers developing new strategies to generate high returns and meet specific customer preferences. Therefore, changing values has contributed to an increased interest in ethical investing, resulting in a significant growth of ethically-oriented equity funds. To fill a knowledge gap, this study aims to describe whether there have been significant differences in risk-adjusted returns between conventional and ethical equity funds in the Swedish fund market. By applying Markowitz's portfolio theory and the efficient market hypothesis to three risk-adjusted performance measures, Sharpe's-, Treynor's-, and Jensen's Performance Measures, the study analyzes the return opportunities for conventional and ethical funds compared to market indices. The study showed no significant difference in risk-adjusted returns between ethical and conventional equity funds. However, both fund groups have, on average, performed worse than the market index. If the goal is to maximize returns and diversification, both ethical and conventional funds should be considered as part of the investment strategy, provided they meet the requirements for a well-diversified and efficient portfolio. The study's results are supported by previous research, and there is no reason to exclusively choose ethical or conventional funds if maximizing returns is the primary goal.